Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur nyliberalismen återspeglas och reproduceras i svensk press, detta i samband med utförsäljningen av den svenska sjukvården. Vi har undersökt två sjukvårdsdebatter under två olika tidsperioder för att få syn på hur ord och idéer förmedlas i den språkliga diskursen i de undersökta tidningarna. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av kvantitativ textanalys och kvalitativ diskursanalys. Den kvantitativa undersökningen består i att räkna förekomsten av orden upphandling, konkurrens, effektivitet, kund, vinst, marknad och valfrihet/valmöjlighet i sammanlagt 120 artiklar, sorterade efter relevans i sökverktyget Retriever. Debatterna som undersökts är den om Husläkarlagen (1990–1997) och den rörande Carema vårdbolag (2006–2013). Sökningarna genererade träffar i tidningarna Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Västerbottens Kuriren, Helsingborgs Dagblad, Länstidningen Östersund, Expressen, ärnamo Nyheter, Skånska Dagbladet, Alingsås Kuriren, Dagens Nyheter, Hallands Nyheter, Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Vestmanlands Läns Tidning, Norra Halland, Arbetarbladet, Piteå-tidningen, Smålandsposten, Uppsala Nya Tidning, Falu Kuriren, Landskrona Posten, Gefle Dagbladet, Östersundsposten, ST-tidningen, Aftonbladet, Trelleborgs Allehanda, Enköpingsposten, Norrköpings Tidningar och Dagens Industri. Diskursanalysen baseras på Kristina Boréus och Göran Bergströms översättning av Norman Faircloughs definition. Genom strategiskt urval har vi analyserat två artiklar från de båda debatterna; två från början av de respektive perioderna och två från slutet, vilket gör fyra artiklar totalt. Resultatet i den kvantitativa analysen har visat på en viss ökad förekomst av orden i de undersökta artiklarna. Bland annat har ordet vinst använts mer frekvent under den senare perioden. Den kvalitativa diskursanalysen tyder på att ett nyliberalt vokabulär blivit normaliserat i tidningarnas språk rörande privatiseringen av sjukvård, något som skulle kunna betyda att den nyliberala ideologin slagit rot i den svenska pressens språk och därmed även i samhället.

Den här studien undersöker om investerare tar hänsyn till den finansiella informationens kvalitet vid värdering av svenska börsnoterade företag. Tidigare studier har efterfrågat fler empiriska undersökningar av informationen som ingår i de olika teoretiska värderingsmodellerna. Dessa värderingsmodeller skall ur ett teoretiskt perspektiv generera samma värdering men det har visat sig att det inte är så i praktiken. Förklaringen till detta anses dels vara feluppskattningar i prognosvärden och dels vara periodiseringarna – skillnaden mellan kassaflödet och vinsten. Utifrån ett mätningsperspektiv undersöks först vinsternas samt kassaflödenas marknadsvärderelevans och därefter respektive informations kvalitet. Våra resultat visar att informationens kvalitet är relevant för investerare då vinsten har högre marknadsvärderelevans samtidigt som den är av högre kvalitet. Resultaten är robusta för företagsstorlek, branschtillhörighet samt konjunkturförändringar.

Goodwillandelen i rörelseförvärv har under den senaste tiden blivit högre med ett genomsnitt på 51% under 2014 för alla gjorda förvärv enligt Gauffin et al., (2016, s. 1). Gauffin et al. menar vidare att dessa 51% representeras av en summa på cirka 92 miljarder kronor. Detta ger att företagen måste ta beslut angående nedskrivning av goodwill utefter de beräkningar som ges av de internationella redovisningsreglerna (IFRS) som noterade bolag inom EU måste utgå ifrån (Sundgren, et. al. 2013, s. 11). En nedskrivning av goodwill innebär en direkt kostnad för företaget, vilket medför en mindre vinst. Ämnen som studien har undersökt när det kommer till nedskrivning av goodwill är påverkan från intressenter och beslut om vinst.Problembakgrunden mynnade ut i följande problemformulering ”Är vinsten en faktor som styr intressenternas påverkan på företagens beslut vid nedskrivning av goodwill?”. Studiens syfte är att studera samband mellan en värdeminskning av goodwill och relevanta företagsekonomiska nyckeltal. Detta för att sedan analysera resultatet och göra en utvärdering kring huruvida intressenterna påverkar värdeminskningen av goodwill och företagens resultat. Detta för att sedan använda detta som en grund till praktiska rekommendationer.För att besvara problemformuleringen har en kvantitativ metod använts genom att studera redovisningsinformation från olika svenska börsnoterade företag. Datainsamlingen har skett genom databaserna Retriever Business, Börsdata samt företagens egna årsredovisningar för åren 2007 till 2015. Utifrån denna information har urval skett utifrån framtagna urvalskriterier som resulterade i 82 bolag och totalt 195 nedskrivningar under perioden. Databearbetningen har skett i programmet Minitab där det tagits fram korrelationstest, beskrivande statistik samt scatterplots med regressionslinje som visar korrelationen grafiskt.Studiens resultat ger inte statistiskt stöd för att intressenterna skulle påverka besluten angående goodwillnedskrivning och vinst. Däremot kunde tendenser urskiljas angående företagens medvetenhet angående hur goodwillnedskrivningar kan tolkas av intressenterna. Det kan konstateras att det inte finns något statistiskt signifikant samband mellan höga vinster och högre nedskrivningsandel av goodwill. Det fanns inte heller något statistiskt signifikant samband som bekräftade att företag vill hålla nere kostnaderna för att undvika att sänka sin vinst, däremot visade resultatet tendenser som kan tolkas som att det är på detta sätt. Utifrån resultatet ges rekommendationerna att tillvägagångssättet för beräkningarna av nedskrivning av goodwill bör tydliggöras. Detta för att företagen ska känna sig tryggare när det kommer till att göra denna värdering. Utöver detta rekommenderas att reglerna i IFRS angående återföring av goodwill bör lättas upp.

No description available.

Arbetet grundar sig från regeringens beslut att införa programmering i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på om matematiklärare kan se samma fördelar som Skolverket med införandet av programmering i matematikundervisningen samt om matematiklärarnas kunskaper om programmering påverkar deras föreställningar. Empirin samlades in genom enkäter och intervjuer från lärare på samma högstadieskola. Resultatet visar att kunskapen om programmering varierar stort. Matematiklärarna med mer kunskap om programmering ser fler fördelar medan matematiklärarna med mindre kunskap ser färre fördelar. Gemensamt ser dock alla matematiklärarna att införandet av programmering i matematikundervisningen kommer bidra till att förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i idag. En del har dock svårt för att se hur programmering kommer stärka elevernas problemlösningsförmåga.

The legal conception and methodology developed by the Historical School of Jurisprudence had a strong impact on Swedish legal scholars in the 19th century, influencing the legal faculties at the universities as well as the drafting of private law legislation. In his seminal work System des heutigen römischen Rechts Friedrich Carl von Savigny, the figurehead of the Historical School, used the terms legal relations and legal institutions as core concepts, distinguishing between the natural institutions of family law and the artificial institutions of private law. These terms were used in a similar capacity to how Friedrich Julius Stahl, a decade earlier, had used them in his work on legal philosophy, Die Philosophie des Rechts nach geschichtlicher Ansicht. The distinction between natural and artificial institutions has been criticized as an unhistorical abstraction and as a necessary precondition for the subsequent development of conceptual jurisprudence. This thesis investigates the relation between natural and artificial institutions, as well as the function and meaning of the artificial institutions in the legal system and the reasoning of the courts. The thesis proposes a spectrum ranging from natural to artificial as an analytical framework. Through a historical and dogmatic analysis of three legal institutions different aspects of the artificial character of legal institutions are presented. The analysis of the legal institution of stoppage in transitu shows that a natural institution based on customary law over time can evolve into an artificial institution, far removed from the concrete circumstances in which it developed. This is the case with stoppage in transitu in Swedish law. The analysis of the legal institution of culpa in contrahendo shows that it originated in a legal remedy theorized by Rudolf von Jhering and gained authority through court practice over time until it was codified in German law. By contrast, the use of culpa in contrahendo in Swedish law has declined over time and been functionally replaced by a general principle of good faith. Though the institution has not been made obsolete, it is now generally regarded as a specific expression of the good faith principle. The analysis of the legal institution of unjust enrichment shows that in contrast to the continental civil law systems, Nordic and Swedish legal scholars have generally been firmly opposed and highly critical of its application. There are provisions stipulating compensation based on unjust enrichment in several different laws and it has been used in the reasoning of the Supreme Court, but the prevailing opinion among legal scholars has been that such an institution doesn’t exist in Swedish law. In the last thirty years, essentially a new generation of legal scholars has acknowledged the existence of unjust enrichment in Swedish law. From the results of the historical analysis artificial institutions can be understood as abstract systematic units with a core normative content expressed in technical-legal language. Their function in the legal system is to bridge the gap between fundamental ethic norms inherent in the system and individual legal relations for which no rule exists. The natural or artificial character of institutions can only be determined in relative terms, and in the evolution of a specific legal institution this character is not fixed, but subject to gradual change.  In the reasoning of the court the analyzed artificial institutions are mainly used as a vehicle for legal analogies or as an argument to determine if a proposed analogy is justified. These arguments are routinely based on legal doctrine and prior court praxis, and only occasionally cites preparatory works or legislation. In the reasoning of the court, invoking artificial institutions are a means of solving hard cases by creating new rules which are formally coherent.

I samband med dagens lågkonjunktur, ökade globalisering samt en ökandekonkurrensmarknad tillkommer en ökad komplexitet av verksamheter. Det är även viktigt för dagens verksamheter att öka sina resurser och minska sina kostnader samtidigt som de skall öka sina vinster. För att motverka komplexiteten och maximera vinsten behövs nya, fler och innovativa IT-lösningar. Användning av ett arkitektuellt ramverk som Zachmans kan vara till fördel i en verksamhet, dock är det en investering som i sig kan vara kostsam ochtidskrävande, det är därmed viktigt för verksamhetens ledning och medarbetare att försöka tänka långsiktigt istället för kortsiktigt och se till hur en användning av ramverket kan vara till nytta för verksamheten. Efter en teoriinsamling och intervjuer med experter på området, gårdet att konstatera att trots vissa kritiska ställningstaganden mot ramverket Zachman, har en användning av ramverket ändå full kapacitet att påverka ekonomin i en verksamhet. Ramverket är stort och det finns mycket att hämta, det har som syfte att bringa ordning och reda i en verksamhet och skapa gemensamma synsätt och värderingar. Förbättrad ordning och struktur är faktorer som genererar i ökad effektivisering i form av minskade risker och minskade kostnader. / Program: Kandidatutbildning i informatik

<p>Unjustified enrichment is used as legal basis when a part claims compensation. Unjustified enrichment can be illustrated as: (A) made a profit on someone else’s loss (B) and if the profit is"unjustified"and has"no legal basis"it shall be returned, which then make it possible for B to claim compensation from A referring to the profit. B has in this case lost something that he owns. To be able to claim A for compensation must the loss of B also be a benefit for A. The purpose with this rule is to equalize the transaction between A and B with the benefit for A as basis. </p><p>This thesis takes German law as starting point to find out whether unjustified enrichment can be considered a general legal principal that also can be used in different branches of law and if it can not be considered a general legal principal to discuss if unjustified enrichment should be such a principle. Differences between unjustified enrichment in the Swedish and German legal system has been detected. Inter alia that the courts in Sweden are not bound to follow the properties transformation and fusion with other properties when they try a situation that is to be solved under the principle of unjustified enrichment. </p><p>The Swedish doctrine is doubtful to give unjustified enrichment validity in contract law. A conclusion that can be questioned because of the fact that Swedish case law uses unjustified enrichment as a general legal principle also in cases that includes contract law. Another fact that is important is that unjustified enrichment in other European Union memberstates have given unjustified enrichment validity also in contract law and when it has that status the EC-court can use it in cases, cases that have an impact on Sweden. Unjustified enrichment has in Sweden been considered diffuse and that it often occurs evidence difficulties. This problems are considered to hurt predictability and therefore also the rule of law. This also is questioned by the author because unjustified enrichment can be used when a mild form of compensation is suitable. With the profit as starting point will the winner not leave the dispute in a worse situation as if it never occurred.</p>

<p>Problems: How is the purpose of the swedish limited liability company to increase the wealth of its shareholders given in swedish corporate law? Based on which legal and economical grounds has this regulation been made? Which problems may occur when the purpose of the company is to maximize the wealth of its shareholders? Which strategies can be used to prevent the problems that may occur? Should the purpose of the company be to maximize the wealth of its shareholders? </p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to evaluate whether a limited liability company primarily shall aim at maximizing the wealth of its shareholders or not. </p><p>Delimitations: This thesis only attend swedish limited liability companies. It also only treat swedish corporate law de lege lata. The thesis focus on larger commercial companies which shares are widely spread. It is assumed that the companies act on a market with satisfying competition. It is also assumed that individuals try to maximize their own good, that they can be rational and that they are able to react on stimulus. Finally this thesis focus mainly on the companies shareholders, its management and its employees. </p><p>Method: The sources that have been used in this thesis are mainly the traditional sources for a swedish layer, namely words of legal acts,legal proposals and legal doctrine. Also economical and ethical doctrine have been of value for this thesis. </p><p>Result: The purpose of a swedish limited liability company to maximize the wealth of its shareholders is, for a number of reasons, a reasonable starting point. However shareholder wealth maximization may lead to conciderable conflicts of interests when ownership and control are separated. Shareholder wealth maximization may also rise ethical problems. Therefore it is essential that the company takes other interests than those that are represented by the shareholders into account. By doing so a nuanced picture of the purpose of the company is provided.</p>

Unjustified enrichment is used as legal basis when a part claims compensation. Unjustified enrichment can be illustrated as: (A) made a profit on someone else’s loss (B) and if the profit is"unjustified"and has"no legal basis"it shall be returned, which then make it possible for B to claim compensation from A referring to the profit. B has in this case lost something that he owns. To be able to claim A for compensation must the loss of B also be a benefit for A. The purpose with this rule is to equalize the transaction between A and B with the benefit for A as basis. This thesis takes German law as starting point to find out whether unjustified enrichment can be considered a general legal principal that also can be used in different branches of law and if it can not be considered a general legal principal to discuss if unjustified enrichment should be such a principle. Differences between unjustified enrichment in the Swedish and German legal system has been detected. Inter alia that the courts in Sweden are not bound to follow the properties transformation and fusion with other properties when they try a situation that is to be solved under the principle of unjustified enrichment. The Swedish doctrine is doubtful to give unjustified enrichment validity in contract law. A conclusion that can be questioned because of the fact that Swedish case law uses unjustified enrichment as a general legal principle also in cases that includes contract law. Another fact that is important is that unjustified enrichment in other European Union memberstates have given unjustified enrichment validity also in contract law and when it has that status the EC-court can use it in cases, cases that have an impact on Sweden. Unjustified enrichment has in Sweden been considered diffuse and that it often occurs evidence difficulties. This problems are considered to hurt predictability and therefore also the rule of law. This also is questioned by the author because unjustified enrichment can be used when a mild form of compensation is suitable. With the profit as starting point will the winner not leave the dispute in a worse situation as if it never occurred.