Syftet med denna uppsats är att undersöka om och hur nyliberalismen återspeglas och reproduceras i svensk press, detta i samband med utförsäljningen av den svenska sjukvården. Vi har undersökt två sjukvårdsdebatter under två olika tidsperioder för att få syn på hur ord och idéer förmedlas i den språkliga diskursen i de undersökta tidningarna. För att få svar på våra frågor har vi använt oss av kvantitativ textanalys och kvalitativ diskursanalys. Den kvantitativa undersökningen består i att räkna förekomsten av orden upphandling, konkurrens, effektivitet, kund, vinst, marknad och valfrihet/valmöjlighet i sammanlagt 120 artiklar, sorterade efter relevans i sökverktyget Retriever. Debatterna som undersökts är den om Husläkarlagen (1990–1997) och den rörande Carema vårdbolag (2006–2013). Sökningarna genererade träffar i tidningarna Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Göteborgs Posten, Västerbottens Kuriren, Helsingborgs Dagblad, Länstidningen Östersund, Expressen, ärnamo Nyheter, Skånska Dagbladet, Alingsås Kuriren, Dagens Nyheter, Hallands Nyheter, Sydsvenskan, Ystads Allehanda, Vestmanlands Läns Tidning, Norra Halland, Arbetarbladet, Piteå-tidningen, Smålandsposten, Uppsala Nya Tidning, Falu Kuriren, Landskrona Posten, Gefle Dagbladet, Östersundsposten, ST-tidningen, Aftonbladet, Trelleborgs Allehanda, Enköpingsposten, Norrköpings Tidningar och Dagens Industri. Diskursanalysen baseras på Kristina Boréus och Göran Bergströms översättning av Norman Faircloughs definition. Genom strategiskt urval har vi analyserat två artiklar från de båda debatterna; två från början av de respektive perioderna och två från slutet, vilket gör fyra artiklar totalt. Resultatet i den kvantitativa analysen har visat på en viss ökad förekomst av orden i de undersökta artiklarna. Bland annat har ordet vinst använts mer frekvent under den senare perioden. Den kvalitativa diskursanalysen tyder på att ett nyliberalt vokabulär blivit normaliserat i tidningarnas språk rörande privatiseringen av sjukvård, något som skulle kunna betyda att den nyliberala ideologin slagit rot i den svenska pressens språk och därmed även i samhället.

Abstract Uppsatsens övergripande fråga handlar om hur de två Gävlebaserade lokaltidningarna Arbetarbladet och Gefle Dagblad har konstruerat #metoo-uppropet samt kvinnor och män? Artiklarna som analyserats var publicerade under perioden oktober 2017 till och med mars 2018. Det empiriska materialet bestod av sexton utvalda artiklar. I ett första steg analyserades det empiriska materialet utifrån vad i #metoo-uppropet som uppmärksammats av tidningarna. I nästa steg detaljstuderades artiklarna utifrån mönster som delats in i teman. De teoretiska utgångspunkterna var doxa och journalistik. Efter genomförd analys visades att #metoo-uppropet framkom med teman och aspekter om sexuella trakasserier, makt och jämställdhet. I majoriteten av de analyserade artiklarna kan vi konstatera att uppropet #metoo främst handlar om aspekter om makt och minst om aspekter om sexuella trakasserier. Aspekter om jämställdhet lyftes i fyra av sexton artiklar.