Vi har i denna undersökning försökt analysera sambandet mellan framtida vinst och utvalda signaler bland svenska börsbolag. Signaler som tidigare forskning har visat innehålla sådan information har använts; Dupontkomponenterna och förändring i lager, bruttomarginal och omsättning per anställd. Dupontkomponenterna gav ett signifikativt samband under åren 2002 till 2004, medans inget samband fanns för de följande tre åren. De övriga signalerna som byggde på förändring av lager, bruttomarginal och omsättning per anställd gav inget samband med följande års vinst för hela urvalet av företag för någon av perioderna. Ett samband uppstod efter att fastighetsföretag eller företag utan lager plockades bort från urvalet. Resultaten för Dupontanalysen indikerar att bytet från god svensk redovisningsstandard till IFRS har försämrat informationsinnehållet i om framtida vinst. De övriga signalerna gav däremot ett svagt stöd för IFRS. Det går inte att från denna undersökning dra några definitiva slutsatser om vilken standard som är att föredra för vinstprognostisering.

Inom redovisning finns en eftersträvan av enkelhet, vilket bland annat redovisningsstandarder syftar till att uppnå. Redovisningsstandarder kan antingen vara baserade på regler eller på principer och ska enligt standardsättarna besitta egenskaper som gynnar enkelhet. Hur användarna av redovisningsstandarder upplever enkelhet i standarderna är dock mindre betonat i litteraturen. Syftet med denna studie är att generera en ökad förståelse för hur användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet i redovisningen, samt vilken påverkan redovisningsstandarder har på konstruktionen. Studien har genomförts med ett användarorienterat socialkonstruktivistiskt perspektiv och datainsamling har skett genom ostrukturerade intervjuer med fem redovisningskonsulter där standarder ur regelverken K2 och K3 diskuterats. Detta har sedan analyserats genom att väsentliga citat bildat underkategorier samt kategorier. Studien når slutsatsen att användarna av redovisningsstandarder konstruerar enkelhet genom en legal konstruktion, avsaknad av alternativ, erfarenhet samt praktik inte teori. Vidare dras slutsatsen att redovisningsstandarder inte har någon betydelse för konstruktionen av enkelhet. / There is a desire of simplicity in accounting, and accounting standards exist due to this purpose. Accounting standards are rules- or principles-based and will, according to the standard setters, possess features that create simplicity. However, there is less focus in the literature on simplicity from the accounting practitioner’s point of view. The purpose of this thesis is to find a deeper understanding of how accounting practitioners construct simplicity in accounting and what role accounting standards play in the process. In this essay, a practitioner’s oriented social constructivist perspective has been adopted. The empirical findings have been collected through unstructured interviews with five accounting practitioners, where accounting standards from K2 and K3 have been discussed. The findings were analyzed through sub-categories and categories. The conclusions of this thesis is that accounting practitioners construct simplicity through; legal construction, absence of alternatives, experience and practice not theory. Furthermore it can be concluded that accounting standards do not affect the construction of simplicity.

No description available.

Denna studie syftar till att undersöka skillnader i förekomsten av resultatmanipulation mellan den internationella redovisningsstandarden IFRS och huvudregelverket inom K-regelverken, K3. Studiens hypotes är att företag som tillämpar IFRS, som har mer vägledning och mer omfattande upplysningskrav än K3, uppvisar lägre grad av resultatmanipulation. Resultatmanipulation mäts av studien primärt genom en regressionsanalys, vilket ger ett mått på diskretionära periodiseringar vars resultat testas mellan de olika redovisningsstandarderna. Sekundärt undersöks resultatmanipulation genom visualisering av företagens önskan att slå uppsatta mål i histogramform. Vidare testas asymmetrin i histogrammens staplar kring gränsvärdena för att testa förekomsten av resultatmanipulation via target beating. Resultaten indikerar på att företag som redovisar enligt K3 resultatmanipulerar mer än företag som redovisar enligt IFRS.

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk. Vårt bidrag till forskningen blir därför att försöka beskriva hur verkligheten ser ut. Vi vill även bidra till att diskussionen kring regel- och principbaserade standarder blir mer nyanserad.För att kunna avgöra om K3 är ett principbaserat regelverk eller ej har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Vi har på så sätt hittat olika definitioner och tecken som indikerar om en norm är regelbaserad eller principbaserad. Utifrån denna information presenterar vi argument för varje undersökt paragraf i de olika regelverken gällande dess nivå av princip eller regelbasering. Med hjälp av dimensionsteorin visar vi sedan hur regelbaserade de olika studerade standarderna är i relation till varandra. Dessutom förs en diskussion angående relevansen av att diskutera harmoniseringsarbetet i termer av princip och regelbaserade standarder.Vår slutsats är att K3 är det minst regelbaserade och mest principbaserade regelverket av de undersökta bestämmelserna och regelverken. Men samtliga studerade regelverk innehåller dock aspekter som kan anses vara både regel- och principbaserade vilket medför att vår slutsats därför är att BFNs uttalande, att K3 regelverket är principbaserat, är felaktigt och för generellt.Vi tror inte att det är givande att fortsätta föra en diskussion angående regler och principer i de allmänna och generella ordalag som är vanligt i dagens vetenskapliga litteratur. Vi anser därför att det är mer utvecklande att istället bedöma hur en bestämmelse bör vara utformad i varje enskilt fall och då göra avvägningar mellan omfattningen av regler och principer i varje bestämmelse. Utformningen måste även vägas mot de övergripande mål och krav som ställs på de finansiella rapporterna, såsom jämförbarhet, relevans och andra kvalitativa egenskaper. Vi anser även att ett regelverk behöver ha både regler och principer för att vara effektivt och ändamålsenligt. / Program: Civilekonomprogrammet

Titel: Lobbying på IFRS 7: En kvantitativ studie på 89 intressenter med avseende på argumentation. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi.  Författare: Alexander Johansson och Amin Al-Sabti.  Handledare: Jan Svanberg. Examinator: Mats Landström. Datum: 2022-05-25. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka om det finns ett samband mellan företag och antalet argument samt företagens användning av konsumtionsargument i kommentarsbreven. Detta i jämförelse med icke-företag och med avgränsning till implementeringen av IFRS 7.  Metod: Studien baseras på en deduktiv ansats med en applicering av en innehållsanalys. Studien har en kvantitativ strategi där 89 stycken avsändare av kommentarsbrev ligger till grund för studiens analyserade sekundärdata. Sekundärdata har bearbetats och analyserats i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat påvisar att det inte finns något samband mellan företag och antal argument i kommentarsbreven, vilket är i linje med tidigare forskning. Vi finner även att det saknas signifikant samband mellan företag och användningen av konsumtionsargument. Dessutom presenteras beskrivande data i den mån kommentarsbreven analyserats och kodats. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till företagsekonomiska forskningen via ämnesområdet lobbying då studien påvisar att det inte finns ett signifikant samband mellan företag och antal argument samt företag och konsumtionsargument i jämförelse med icke-företag inom kontexten IFRS 7. Studien bidrar även i kombination med tidigare forskning till ökad kunskap avseende argumentationen hos företag och icke-företag. Förslag till vidare forskning: Ett förslag till vidare forskning kan vara att utföra en liknande studie med avseende på metodiken men att analysera andra aspekter i kommentarsbreven och möjligtvis analysera andra standardsättningsprocesser. Nyckelord: Lobbying, IFRS 7, IFRS, IASB, argumentation, redovisningsstandarder. / Title: Lobbying on IFRS 7: A quantitative study of 89 stakeholders in terms of argumentation. Level: Degree project at the undergraduate level (Bachelor's degree) in the subject Business Administration.  Authors: Alexander Johansson och Amin Al-Sabti. Supervisor: Jan Svanberg. Examiner: Mats Landström. Date: 2022-05-25. Purpose: The purpose of this work is to investigate whether there is a connection between companies and the number of arguments and the companies' use of consumption arguments in the comment letters. This is in comparison with non-companies and with delimitation to the implementation of IFRS 7. Method:The study is based on a deductive approach with an application of a content analysis. The study has a quantitative strategy where 89 senders of comment letters form the basis for the study's analyzed secondary data. The secondary data has been processed and analyzed in the statistical program SPSS. Results and conclusion: The results of the study show that there is no connection between companies and the number of arguments in the comment letters, which is in line with previous research. We also find that there is no significant connection between companies and the use of consumption arguments. In addition, descriptive data are presented to the extent that the comment letters have been analyzed and coded. Contribution of the study: The study contributes to business economics research via the subject area lobbying as the study shows that there is no significant relationship between companies and number of arguments as well as companies and consumption arguments in comparison with non-companies in the context IFRS 7. The study also contributes in combination with previous research to increased knowledge regarding the argumentation of companies and non-companies. Suggestions for further research: A proposal for further research may be to carry out a similar study regarding the current methodology but to analyze other aspects in the comment letters and possibly analyze other standard setting processes.  Keywords: Lobbying, IFRS 7, IFRS, IASB, argumentation, accounting standards.

Syftet med studien är att utreda hur OECDs riktlinjer för internprissättning implementerats i svensk respektive amerikansk lagstiftning, för att fastställa i vilken utsträckning redovisningstradition påverkar implementeringen av skattemässiga regler. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie, som baseras på en kvalitativ innehållsanalys, där vi klassificerar regelverken utifrån i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Undersökningen är relevant då internationell internprissättning av många anses vara den mest prioriterade internationella skattefrågan i dagsläget. Det blir därför relevant att undersöka om redovisningstradition påverkar hur internationella regler för internprissättning implementeras i nationell skattereglering. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare vilket ytterligare förstärker relevansen av utförd undersökning och analys. Vårt bidrag till forskningen är att försöka beskriva hur verkligheten ser ut avseende om nationell redovisningstradition påverkar implementering av internationella skattemässiga regelverk. Vi vill även bidra till att göra diskussionen kring klassificering av regel- och principbaserade standarder mer nyanserad.För att kunna avgöra om regelverken är princip- eller regelbaserade har vi identifierat olika begrepp och definitioner som indikerar om ett regelverk är regelbaserat eller principbaserat. För att identifiera dessa indikatorer har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Utifrån den information som indikatorerna resulterar i presenterar vi argument för varje undersökt regelverk i de olika länderna, gällande i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Således kan sedan slutsatser dras kring i vilken utsträckning nationella redovisningstraditioner påverkar implementering av internationella skatteregler.I studien diskuteras att hur regler kring internationell internprissättning implementeras i nationell lagstiftning inte bara påverkas av normgivande supranationella organisationer som OECD. Påverkan på det sätt som regler kring internprissättning implementeras kan således ske mellan OECD och medlemsländerna men även mellan medlemsländerna. I studien diskuteras även det faktum att det föreligger en debatt kring om klassificeringen av standarder som regel- eller principbaserade är giltig. Vår studie förstärker bilden av att indelningen är aktuell och har förankring i verkligheten.Vår slutsats är att nationell redovisningstradition, avseende om redovisningen bygger på regler eller principer, påverkar implementering av internationella skatteregler. Det blir tydligt då vår studie visar att OECDs riktlinjer för internprissättning är ett principbaserat regelverk. Vidare har vi fastställt att redovisningen i Sverige bygger på principbaserade regelverk. Påverkan från nationell redovisningstradition kan fastställas då OECDs riktlinjer för internprissättning har implementerats rakt av i Sverige. I USA, där redovisningen bygger på regelbaserade regelverk, har däremot OECDs riktlinjer för internprissättning inte implementerats på något område i nationell lagstiftning. I USA utfärdas istället separata regler kring internprissättning. Vår studie visar att dessa är utformade på ett regelbaserat vis. Sammantaget visar detta att nationell redovisningstradition i hög utsträckning påverkar implementeringen av internationella skatteregler. / The purpose of this dissertation is to examine how OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in national regulation in Sweden and in the USA. This to determine to which extent national accounting tradition affects the implementation of international tax regulations. To fulfil the purpose we have undertaken a comparative study, which is based upon a qualitative content analysis, where we classify the regulations based on to which extent they are principle-based or rule-based. The study is relevant since international transfer pricing is considered to be one of the most important tax issues in present time. It is due to this fact relevant to examine if accounting tradition affects the way in which international transfer pricing regulations are implemented in national tax regulations. Due to our knowledge there has not been an attempt to accomplish a classification in this manner previously. This enhances the relevance to the study undertaken. Our contribution to the research field is to try to describe the actuality regarding if national accounting tradition affects implementation of international tax regulations. We also want to make the discussion regarding the classification of principle-based and rule-based standards more nuanced.To be able to determine if the regulations are principle-based or rule-based we have identified concepts and definitions that indicates if regulations are rule-based or principle-based. To identify these indicators we have studied both economic and legal literature. Based on the information that the indicators provide we present arguments regarding to which extent the examined regulations, in the different countries, are principle-based or rule-based. Thus, conclusions regarding to which extent national accounting traditions affects implementation of international tax regulations can be made.In the study we discuss that the way in which regulations regarding transfer pricing is implemented in national legislation is not only affected by normative supranational organisations like the OECD. The impact on the way that regulations regarding transfer pricing are implemented can thus take place between OECD and member countries and also between member countries. In the study we also discuss the fact that there is a debate regarding if the classification of standards as rule-based or principle-based is valid. Our study enhances the impression that the classification is valid and relevant.Our conclusion is that national accounting tradition, regarding if accounting is based on rules or principles, affects the implementations of international tax regulations. This becomes clear since our study shows that OECDs Transfer Pricing Guidelines are principle-based. Furthermore we have determined that accounting in Sweden is based upon principle-based regulations. Since OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in Sweden IVwithout adjustments we can determine an impact from national accounting tradition. In the USA, which is a country where accounting is based upon rule-based regulations, the OECD Transfer Pricing Guidelines are not implemented in national regulations. In the U.S. separate regulations regarding transfer pricing are issued. Our study shows that these regulations are formed in a rule-based manner. All together this shows that national accounting tradition largely affect the implementation of international tax regulations.This paper is hereinafter written in Swedish.

The growing globalization within the business world and of capital market are contributing to a need of further harmonize accounting practices. This is because the differences in the accounting rules created differences in the financial outcomes. In 2005, all members within EU decided to move from a rule-based framework to a principle-based framework. A transition to the international regulations, International Financial Reporting Standards (IFRS), created better conditions for companies and stakeholders. With the aim to minimize the discrepancies in accounting practices, the European standard setting body, IASB aligned with the American standard setting body, FASB in a harmonization project to create a common and harmonized framework. The project started in 2002, and IASB and FASB corporation towards a common goal of an improved comparability of the financial statements by a uniform set of accounting standards. The purpose of this dissertation is to analyze the similarities and differences between IASB:s and FASB:s accounting for intangible assets and their attitude to the developments in the international harmonization process. We have conducted a study to what extent the different standards are harmonized in relation to each other. To fulfill this purpose the study has been performed from an abductive approach with a comparative design where we have classified different quots from each framework. The character of the analysis is qualitative and we chose to study four areas within each framework fair value, useful life, depreciation and impairments. Based on the information from the economic literature and scientific articles we used the dimensional theory to demonstrate how harmonized the standards are in relation to each other. The results show that there has been a harmonization between the IASB:s and FASB:s rules, however, disparity remain in terms of cultural and institutional differences. The analysis shows that IFRS:s are more rule-based than principle-based compared to US GAAP in terms of intangible assets. We think that a standard should include both rules and principles. / Det sker en ständig globalisering inom företagsvärlden, inte minst inom kapitalmarknadsområdet. I denna process har skillnader mellan regler kring olika redovisningssystem inte följt med i samma takt. Skillnader mellan olika redovisningssystem har påvisats skapa skillnader i finansiella utfall. Denna företeelse har i sin tur framkallat ett behov av att skapa ett harmoniserat redovisningssystem. År 2005 beslutade sig därför samtliga medlemsländer inom EU att en övergång från ett regelbaserat regelverk till ett alltmer principbaserat regelverk skulle äga rum. Övergången till det internationella regelverket, International Financial Reporting Standards (IFRS), skulle hjälpa till att skapa de förutsättningar som krävdes för en samstämmighet inom området. Konceptet riktade sig främst mot företag och intressenter som var verksamma på den internationella marknaden. För att praktiskt kunna minimera redovisningsskillnader mellan olika redovisningssystem ingick den internationella normgivaren IASB, tillsammans med den amerikanska normgivaren FASB, i ett konvergeringsprojekt. Syftet var att skapa ett gemensamt och harmoniserat regelverk. Projektet mellan IASB och FASB inleddes år 2002 för att arbeta mot ett gemensamt mål om en förbättrad jämförbarhet mellan de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka och analysera skillnaderna mellan IASB:s och FASB:s hantering av immateriella tillgångar, samt hur de ställer sig till utvecklingen inom den internationella harmoniseringsprocessen. Utifrån detta syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie då vi anser att denna forskningsform ger oss möjligheten till att besvara våra forskningsfrågor. I vår undersökning har vi studerat i vilken grad de olika standarderna harmoniserar med varandra. För att uppfylla syftet har studien genomförts utifrån en abduktiv ansats, med en komparativ design, där vi har klassificerat utdrag från vardera regelverk. Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsansats där fyra områden valts ut och analyserats. Områdena består i redovisning av verkligt värde, nedskrivningar, avskrivningar och nyttjandeperiod. Utifrån ekonomisk litteratur och vetenskapliga artiklar, har vi med hjälp av dimensionsteorin, kunnat visa i vilken mån regelverken är harmoniserade. Resultatet visar att det har skett en harmonisering mellan IASB:s och FASB:s regelverk, dock kvarstår det kulturella och institutionella skillnader. Analysen visar att IFRS är mer regelbaserad än principbaserad i förhållande till US GAAP vad det gäller immateriella tillgångar. Slutsatsen motsäger alltså den generella bilden av att US GAAP är regelbaserad och IFRS är principbaserad. Slutligen går utvecklingen inom harmoniseringen mot att utövaren får användning av sitt professionella omdöme och att regleringarna blir mer klara och flexibla. Enligt vår mening är det mest effektivt att en standard innehåller både regler och principer.

<p>Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde.</p><p>IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16.</p><p>Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt.</p><p>Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag</p><p>Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.</p>

Enligt IAS 40 – Förvaltningsfastigheter, definieras förvaltningsfastigheter som ”mark eller byggnader eller del av byggnad som innehas i syfte att generera hyresinkomster eller värdestegring”. Onoterade fastighetsbolag i Sverige har idag möjlighet att välja mellan att värdera sina fastigheter till anskaffningsvärde eller verkligt värde. IAS – International Accounting Standards är en internationell redovisningsstandard inom EU som började tillämpas i januari 2001, men blev obligatorisk för börsnoterade bolag år 2005. Dessutom har alla medlemstater möjlighet att lagstifta om IAS-redovisning i icke-noterade bolag. IAS 40 ersätter tidigare bestämmelser i IAS 25 ”redovisning av investeringar”. Enligt IAS 40 kan onoterade bolag välja att värdera fastigheter till antingen verkligt värde eller avskrivet anskaffningsvärde efter avdrag för eventuell ackumulerad nedskrivning, IAS 16. Den nu dominerande organisationen på den internationella arenan är International Accounting Standards Board (IASB), det tidigare International Accounting Standards Committée (IASC). IASB:s målsättning är att samarbeta med de nationella normbildarna runtom i världen och åstadkomma redovisningsnormer som accepteras globalt. Under 2004 tog IASB fram ett förslag på att införa internationella redovisningsstandarder för små och medelstora företag. Förslaget bestod av åtta frågor som behandlar marknadens inställning till särskilda regler för små och medelstora företag Syftet med vår uppsats är att undersöka onoterade fastighetsbolags inställning till IAS 40, värdering till verkligt värde. Uppsatsen syftar också till att se hur konsekvenserna av övergången till verkligt värde påverkar företagsvärdet.