<p>Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har.</p><p>Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag.</p><p>Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet.</p><p>Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete.</p><p>Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag.</p><p>I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag.</p><p>I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året.</p><p>Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.</p>

Revision har funnits sedan en längre tid tillbaka runt om i världen. Revision innebär att man bedömer, granskar och uttalar sig om ett företags redovisning och förvaltning. Revisionen är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle och näringsliv, då den ger trovärdighet åt företagets finansiella information. Målet med revisionen är revisionsberättelsen. Det finns flera typer om revisioner, man talar exempelvis om extern och intern revision, statlig och kommunal revision samt miljörevision. Precis som det finns flera typer av revisioner så finns det flera typer av företagsformer och man kan fråga sig om revisionsarbetet alltid ser likadant ut, oberoende vilket företagsform det rör sig om eller vilken karaktär företaget har. Vi har valt att undersöka hur revisionsarbetet ser ut i aktiebolag. Eftersom man i lagtexten skiljer på privata och publika aktiebolag har valt följande problemformulering; Hur ser revisionsarbetet ut i små privata respektive stora publika aktiebolag, och vilka eventuella skillnader kan man se mellan stora och små aktiebolags revisionsarbete? Syftet med studien är att tolka hur revisionsarbetet ser ut i stora och små aktiebolag och därefter redogöra för eventuella skillnader mellan små och stora bolag. Studien präglas av ett hermeneutiskt synsätt, då målet med studien är att tolka det empiriska materialet för att skapa en förståelse för det undersökta. Vi har använt oss av sex djupgående intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Studien bygger på en deduktiv ansats då vi utgår från redan befintliga teorier vid insamlande av det empiriska materialet. Den teoridel som studien bygger på innefattar delarna lagstiftning, standarder och seder, revisorns krav, revisionsprocessen och intern kontroll. Delar som bygger upp revisionen och styr revisorn i hans arbete. Empirin presenterar det material som inhämtats genom intervjuerna. Detta material bearbetas sedan i analysen och sätt i relation till teorikapitlet. Vi behandlar varje fråga var för sig, under vilka revisorernas svar analyseras utifrån den lagstiftning, standarder, seder och teori som studien bygger på. Under varje fråga ges även en jämförande diskussion av hur revisionsarbetet ser ut mellan stora och små aktiebolag. I slutsatserna besvarar vi problemformuleringen och visar att vi uppnått syftet med studien. Vi redogör för hur revisionsarbetet ser ut i små privata och stora publika aktiebolag. Vi redogör även för de skillnader som vi i vår studie kan se i revisionsarbetet mellan små och stora aktiebolag. I stort följer och styrs revisionsarbetet av vad som sägs i teorikapitlet, dock kan skillnader inom vissa områden skönjas mellan små och stora bolag. Inom stora aktiebolag sträcker sig oberoendet lite längre då revisorn inte får äga aktier i företaget. Vid revideringen av små bolag kan rapporteringen ske muntligt till ägaren medan rapporteringen vid revideringen av ett stort bolag ofta görs skriftligt till styrelsen. I små bolag är det en till tre revisorer i teamet som handlägger revisionen medan i stora bolag kan teamet bestå av mer än 100 personer. I små bolag kan revisionen i vissa fall göras på ett bräde efter föregående års bokslut medan revisionen i ett stort bolag fortlöper under hela året. Avslutningsvis ges några förslag till vidare forskning som dykt upp under arbetets gång.

<p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten.</p><p>Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer.</p><p>Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter.</p><p>Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.</p>

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att få en uppfattning om vilken inställning små aktiebolag samt deras intressenter i Sverige har gentemot revisionsplikten samt vilka positiva respektive negativa effekter en slopad revisionsplikt kan ha för företagen. Utifrån de intervjuer som görs vill vi kunna bilda oss en uppfattning om de olika aktörerna inställning till revisionsplikten. Metod: För att få svar på frågeställningarna i uppsatsen har vi använt oss av kvalitativ metod. Uppsatsen är baserad på strukturerade intervjuer. Empiri: Vårt empiriska material består av 10 intervjuer varav fyra företag, tre revisorer och tre intressenter. Slutsatser: Vår undersökning kommer fram till att företagen anser kostnaderna för revisionen för höga småföretagen något som både revisorerna och intressenterna håller med om. Detta menar vi leder till att företagen har svårt att se nyttan med revisionen. Dagens revisionsstandarder är anpassade för större företag och detta leder till de höga kostnaderna. För att företagen ska uppleva nyttan med revisionen måste dagens revisionsstandard omarbetas och anpassas till småföretag. Att avskaffa revisionsplikten helt kan leda till sämre revisionskvalité samt att kontrollen av företagens räkenskaper blir svårare.

Corruption is a worldwide phenomenon that is described by scholars as cancer in society. Although, corruption is comprised of a comprehensive character there are several ways to counteract its consequences, one example would be through the enhancement of auditing. It is therefore interesting to look at what effect mandatory audits have on small and medium-sized enterprises in countries where that not exists. The research questions we have chosen to focus on are what perspective Zambian auditors have on how well suitable mandatory audits and international auditing standards are for Zambian SMEs? We will also explore which the auditors’ views regarding the importance of auditing and its role in combating corruption? The purpose of this thesis is to create an understanding regarding implementing and improving the usage of mandatory audits and international auditing standards within Zambian SMEs. This also includes enlightening the problems auditors face in their process to use these regulations within Zambian SMEs as tools to assist in the fight against the obstacles that corruption creates. This study has been done through qualitative research where the main empirical findings have been conducted through interviews with auditors in Zambia. These auditors have for instance, been asked questions about what rules that exist in their country, their view on the implementation of mandatory auditing and international auditing standards on SMEs, and if they have any personal experience of corruption in their line of work. The conclusion from this research showed that auditing could aid in the fight against corruption. These conclusions are based on the perceptions and opinions of the included auditors. An implementation of mandatory audits and international auditing standards within Zambian SMEs will detect and reduce corruption. Despite potential shortfall in knowledge while implementing adjusted ISA for SMEs, the benefits of implementation exceed the shortcomings. Auditing cannot only be used to detect corruption but also to deter it. Through mandatory audits and the risk of being caught pursuing corrupt acts will increase, deterring corruption. Consequently, auditing carries a great importance to combat corruption, and mandatory audits together with implementations of international auditing standards within SMEs will aid in a significant reduction of corruption in Zambia. / Korruption är ett världsutbrett fenomen som har beskrivits av forskare som cancer i samhället. Eftersom korruption har en omfattande karaktär så finns det många sätt att bekämpa den, till exempel genom att öka genomsynligheten och förbättringar av revision. Det är därför intressant att undersöka vilka effekter ett revisionskrav för SMEs skulle ha på ett land som inte har det idag. Forskningsfrågorna vi har valt att fokusera på är vilket perspektiv Zambiska revisorer har på hur väl lämpad en revisionsplikt och internationella revisionsstandarder är för Zambiska SMEs? Vilka är revisorernas åsikter beträffande vikten av revision och dess roll i kampen mot korruption? Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse angående implementering och förbättring av revisionskrav och internationella revisionsstandarder i Zambiska SMEs. I det här inkluderas också att upplysa om problematiken för revisorerna i deras process att använda dessa reglementen i Zambiska små och medelstora företag som ett verktyg för att hjälpa till i kampen mot de hinder som korruption skapar. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning där större delen av empirin har samlats in genom intervjuer med revisorer i Zambia. Dessa revisorer har blivit tillfrågade angående vilka regler som existerar i landet, vilken åsikt de har på en implementering av revisionsplikt och internationella standarder för SMEs samt om dem har någon personlig erfarenhet av korruption från deras arbete. Slutsatsen från den här undersökningen är att revision kan hjälpa till att bekämpa korruption. En implementering av ett revisionskrav och internationella revisionsstandarder i Zambiska SMEs kommer att ertappa och reducera korruption. Trots potentiella kunskapsbrister under implementeringen av de justerade ISA för SMEs kommer fördelarna av implementeringen att överträffa nackdelarna. Revision kan också användas för att avskräcka från korrupta handlingar. Följaktligen är revision av stor vikt i kampen mot korruption och revisionskravet tillsammans med implementering av internationella revisionsstandarder för SMEs kommer signifikant att minska korruptionen i Zambia.