Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3

Under 2004 började Bokföringsnämnden arbeta med nya regelverk för hur en redovisning skulle upprättas i Sverige. Projektet kallades för K-projektet. De nya regelverken började gälla den 31 december 2013. Små och medelstora bolag har efter regelverkens inträde möjligt att själva välja vilket regelverk de vill tillämpa. Studien undersöker revisorer synsätt på regel- (K2) respektive principbaserad (K3) och vilka kriterier som revisorer anser är avgörande när små och medelstora bolag ska välja redovisningsmetod. I studien används en kvalitativ metod där fyra revisorer har svarat på intervjufrågor inom ämnet genom tre personliga intervjuer och en skypeintervju. Studien har funnit att revisorerna har delade åsikter gällande de regel- och principbaserade regelverken samtidigt som det finns några kriterier en revisor tittar på innan vägledning vid valet av regelverk sker. De kriterier som används är: Storleken av bolag, typ av verksamhet bolaget arbetar inom och vilket regelverk kommer hjälpa bolaget att ge en så rättvisande bild som möjligt.

The purpose of this study is to investigate how six students at a Secondary School describes interaction patterns among teachers when students express in a way that the teacher perceives as racist and/or xenophobic, by presenting a qualitative interview study. The interviews were analyzed by two opposing models of value education: the traditional and the constructive model. The results show that students divide teachers in different categories based on five qualities: 1) they listening, 2) they accept students' opinions, 3) they allow discussion, 4) they are knowledgeable and 5) they can express their own opinions. These qualities are included in the value pedagogical model for deliberative conversations, whose strategies for interaction aim to create an understanding of different rules and values, thereby creating skills of rules by using a democratic approach. In contrast to this model, the rule-based moral education, in which the teacher uses his authority and refers to rules without giving an explanation for why they occurred, as strategies.

Bakgrund och problem: Finansiella rapporters betydelse vid företagsanalyser och beslut som investerare fattar ställer krav på den externa redovisningen. Sammansatta avtal har begränsad vägledning i de befintliga redovisningsrekommendationerna, de grundläggande definitioner av intäkter präglas idag av svagheter. Hur ser efterlevnaden ut av dessa rekommendationer idag? Konvergensprojekt mellan IASB och FASB syfte är att harmonisera och skapa nya gemensamma rekommendationer kring intäktsredovisning. Kan konvergensprojektet tydliggöra och utveckla de befintliga rekommendationerna av sammansatta avtal?  Syfte: Syftet är att belysa problemområden kring intäktsredovisning av sammansatta avtal enligt IFRS, samt undersöka skillnaderna mellan de befintliga intäktsredovisningsrekommendationerna och förslaget från konvergensprojektet. Urval: Studien kommer endast undersöka telekombranschen då de utgör en bransch med frekvent användning av sammansatta avtal. Dessa företag är även noterade på den svenska börsen. Metod: Kvalitativ innehållsanalys där granskning av årsredovisningar är utgångspunkten. Problem som uppmärksammats i och med granskning av företagens efterlevnad av rekommendationer kommer sättas i förhållande till konvergensprojektets förslag på ny intäktsredovisning. Analys: IFRS lämnar stort utrymme för tolkningar, i analysen bearbetas intäktsredovisning, verkligt värde samt identifiering, separering och periodisering. Diskussion och slutsatser: Redovisningsrekommendationer kring sammansatta avtal är idag mycket begränsad, ökade upplysningskrav skulle ge användaren mer information vid jämförelse och bedömning av företag. Konvergensprojektet utgår från det sammansatta avtalet mellan företag och kund.. Efterfrågan om mer vägledning kan komma i konflikt med målet om en mer principbaserad redovisningsrekommendation.

SAMMANFATTNING Forskningsfråga: Hur påverkar företagsstorlek, anläggningstillgångar och skulder valet mellan K2 och K3 bland svenska, mindre företag?  Syfte: Syftet med studien är att studera om företagets storlek och redovisade anläggningstillgångar samt skulder har ett samband med val av K-regelverk. Studien granskar årsredovisningar mellan åren 2015–2019 från mindre företag verksamma i Södermanland och Västmanland. Metod: Studien genomförs med en kvantitativ metod i form av en innehålls-analys. Sekundärdata i form av företags årsredovisningar samlas in från databasen Retriever business. Data har manuellt samlats in gällande vilket regelverk respektive företag tillämpar, K2 eller K3. Statistisk analysmetod som appliceras är binär logistisk regression. Slutsats: Studien visar att företagsstorlek och immateriella anläggningstillgångar har en positiv påverkan på att frivilligt tillämpa K3. Ju högre värden, desto större sannolikhet för att tillämpa K3. Däremot visar studien att materiella anläggningstillgångar och skulder inte kan anses vara påverkande faktorer för val av K-regelverk. / ABSTRACT Research questions: How does company size, non-current assets and debt affect the choice between K2 and K3 among small Swedish companies? Purpose: The purpose of this study is to determine whether company size, non-current assets and debt are associated with the choice of accounting standard. This is conducted through the analysis of the financial statements between the years 2015-2019 of small companies active in Södermanland and Västmanland. Method: The study is conducted through a quantitative method of content analysis. Secondary data is compiled of the financial records of companies which are gathered from the database Retriever Business. Manually collected data in this study consists of which accounting standard each company applies, K2 or K3. The statistical method for analysis applied is binary logistic regression. Conclusion: This study reveals evidence that company size and intangible assets are positively associated with the voluntary choice of K3. The higher the values, the greater the probability to apply K3. However, the study finds that tangible assets and debt cannot be considered as influential factors in the choice of accounting standard.

Syftet med studien är att undersöka BFNs uttalande att K3 är ett principbaserat regelverk, genom att visa hur princip- eller regelbaserat regelverket är i förhållande till IFRS for SMEs, FRS 102, FRF for SMEs och K2. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie där vi klassificerar redovisningsregelverken utifrån ett princip- och regelperspektiv. Studien har utförts på regelverkens klassificeringar av tillgångar, skulder samt omsättnings- och anläggningstillgångar. Undersökningen är relevant då de senaste redovisningsskandalerna medfört en debatt kring regel och principbaserade standarder. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare där en bedömning av varje enskild bestämmelse görs huruvida den är regel- eller principbaserad och där omfattningen av regel- eller principbasering av enskilda normer sätts i relation till andra regelverk. Vårt bidrag till forskningen blir därför att försöka beskriva hur verkligheten ser ut. Vi vill även bidra till att diskussionen kring regel- och principbaserade standarder blir mer nyanserad.För att kunna avgöra om K3 är ett principbaserat regelverk eller ej har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Vi har på så sätt hittat olika definitioner och tecken som indikerar om en norm är regelbaserad eller principbaserad. Utifrån denna information presenterar vi argument för varje undersökt paragraf i de olika regelverken gällande dess nivå av princip eller regelbasering. Med hjälp av dimensionsteorin visar vi sedan hur regelbaserade de olika studerade standarderna är i relation till varandra. Dessutom förs en diskussion angående relevansen av att diskutera harmoniseringsarbetet i termer av princip och regelbaserade standarder.Vår slutsats är att K3 är det minst regelbaserade och mest principbaserade regelverket av de undersökta bestämmelserna och regelverken. Men samtliga studerade regelverk innehåller dock aspekter som kan anses vara både regel- och principbaserade vilket medför att vår slutsats därför är att BFNs uttalande, att K3 regelverket är principbaserat, är felaktigt och för generellt.Vi tror inte att det är givande att fortsätta föra en diskussion angående regler och principer i de allmänna och generella ordalag som är vanligt i dagens vetenskapliga litteratur. Vi anser därför att det är mer utvecklande att istället bedöma hur en bestämmelse bör vara utformad i varje enskilt fall och då göra avvägningar mellan omfattningen av regler och principer i varje bestämmelse. Utformningen måste även vägas mot de övergripande mål och krav som ställs på de finansiella rapporterna, såsom jämförbarhet, relevans och andra kvalitativa egenskaper. Vi anser även att ett regelverk behöver ha både regler och principer för att vara effektivt och ändamålsenligt. / Program: Civilekonomprogrammet

Titel: K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3  Författare: Adrian Zhubi och Albert Zhubi  Färdigställt: Våren 2016  Handledare: Eva Berggren Bakgrund: BFN har sedan 2004 gett ut allmänna råd, vilket har medfört att K-projektet skapats där företag delas in i fyra olika kategorier beroende på företagsstorlek. K-projektets vanligaste regelverk är huvudregelverket principbaserade K3 och alternativregelverket regelbaserade K2. Sedan 2015 är det obligatoriskt för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar att tillämpa ett av dessa två regelverk. Företag bör därmed reflektera över dess verksamhet och intressenter vid val av regelverk. Valet kan ställa krav på att årsredovisningen ska vara relevant för intressenter. Vi vill därför med studien undersöka vilka väsentliga skillnader som förklarar att företag väljer K3 framför K2. Detta utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka skillnader som ligger bakom att företag föredrar K3 istället för K2 utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Problemformulering: Vad anser redovisningsrådgivare förklarar företags val av K3 framför K2?  Metod: Studien består av en kvalitativ ansats. Den empiriska datan består av totalt fem intervjuer, varav en är pilotintervju. Studiens respondenter består av tre revisorer, en redovisningsexpert samt en redovisningsspecialist. Respondenterna har olika erfarenheter och är från olika revisionsbyråer. Resultat: Studien visar att redovisningsrådgivare anser skillnader i materiella, immateriella och finanisella anläggningstillgångar i K2 och K3 gör att företag föredrar K3. Avsättningar, uppskjuten skatt och intressenter är även påverkande faktorer. Samtliga respondenter var eniga om att K2 är enklare att tillämpa då regelverket innehåller handfasta regler för redovisning. K3 ställer större krav på kunskap vid professionell bedömning då regelverket tar hänsyn till en komplex verksamhet med fler företagsintressenter. / Title: K2 or K3 : Reasons to account according to K3  Authors: Adrian Zhubi and Albert Zhubi  Published: Spring 2016  Tutor: Eva Berggren  Background: Since 2004 BFN has given accounting standards, which started the K-project that divides companies into four different categories based on company size. The K-project's most common regulations are the main regulation principles-based K3 and the alternative regulation rules-based K2. Since 2015 it became mandatory for all joint-stock companies and economic associations to apply one of these two regulations. Companies should therefore reflect on its business and stakeholders when making a choice of regulation. This requires that the annual report should be relevant to the stakeholders. With the study we therefore want to examine the main differences that explains why companies choose K3 instead of K2 from accounting advisors’ perspective.  Aim: The aim of the study is to describe why companies prefer K3 instead of K2 according to accounting advisors.  Formulation of the problem: What do accounting advisors consider explains the companies’ choice of K3 instead of K2?  Methodology: The study is based on a qualitative approach. The empirical data contains a total of five interviews, one of those is a pilot interview. The study's respondents are three auditors, an accounting expert and an accounting specialist. The respondents have different experiences and are from different accounting firms. Results: The study shows that accounting advisors consider differences in tangible, intangible and financial assets between K2 and K3 makes companies prefer K3. Factors as depositions, deferred taxes and stakeholders also affects the choice. According to the study’s respondents, K2 is easier to apply because the regulation contains robust rules for accounting. K3 require greater knowledge at professional judgement, because the regulation includes companies with a complex business with many stakeholders.

Syftet med studien är att utreda hur OECDs riktlinjer för internprissättning implementerats i svensk respektive amerikansk lagstiftning, för att fastställa i vilken utsträckning redovisningstradition påverkar implementeringen av skattemässiga regler. För att uppfylla syftet har vi utfört en komparativ studie, som baseras på en kvalitativ innehållsanalys, där vi klassificerar regelverken utifrån i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Undersökningen är relevant då internationell internprissättning av många anses vara den mest prioriterade internationella skattefrågan i dagsläget. Det blir därför relevant att undersöka om redovisningstradition påverkar hur internationella regler för internprissättning implementeras i nationell skattereglering. Enligt vår vetskap har inget liknande klassificeringsförsök gjorts tidigare vilket ytterligare förstärker relevansen av utförd undersökning och analys. Vårt bidrag till forskningen är att försöka beskriva hur verkligheten ser ut avseende om nationell redovisningstradition påverkar implementering av internationella skattemässiga regelverk. Vi vill även bidra till att göra diskussionen kring klassificering av regel- och principbaserade standarder mer nyanserad.För att kunna avgöra om regelverken är princip- eller regelbaserade har vi identifierat olika begrepp och definitioner som indikerar om ett regelverk är regelbaserat eller principbaserat. För att identifiera dessa indikatorer har vi studerat både ekonomisk och juridisk litteratur. Utifrån den information som indikatorerna resulterar i presenterar vi argument för varje undersökt regelverk i de olika länderna, gällande i vilken utsträckning de är princip- eller regelbaserade. Således kan sedan slutsatser dras kring i vilken utsträckning nationella redovisningstraditioner påverkar implementering av internationella skatteregler.I studien diskuteras att hur regler kring internationell internprissättning implementeras i nationell lagstiftning inte bara påverkas av normgivande supranationella organisationer som OECD. Påverkan på det sätt som regler kring internprissättning implementeras kan således ske mellan OECD och medlemsländerna men även mellan medlemsländerna. I studien diskuteras även det faktum att det föreligger en debatt kring om klassificeringen av standarder som regel- eller principbaserade är giltig. Vår studie förstärker bilden av att indelningen är aktuell och har förankring i verkligheten.Vår slutsats är att nationell redovisningstradition, avseende om redovisningen bygger på regler eller principer, påverkar implementering av internationella skatteregler. Det blir tydligt då vår studie visar att OECDs riktlinjer för internprissättning är ett principbaserat regelverk. Vidare har vi fastställt att redovisningen i Sverige bygger på principbaserade regelverk. Påverkan från nationell redovisningstradition kan fastställas då OECDs riktlinjer för internprissättning har implementerats rakt av i Sverige. I USA, där redovisningen bygger på regelbaserade regelverk, har däremot OECDs riktlinjer för internprissättning inte implementerats på något område i nationell lagstiftning. I USA utfärdas istället separata regler kring internprissättning. Vår studie visar att dessa är utformade på ett regelbaserat vis. Sammantaget visar detta att nationell redovisningstradition i hög utsträckning påverkar implementeringen av internationella skatteregler. / The purpose of this dissertation is to examine how OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in national regulation in Sweden and in the USA. This to determine to which extent national accounting tradition affects the implementation of international tax regulations. To fulfil the purpose we have undertaken a comparative study, which is based upon a qualitative content analysis, where we classify the regulations based on to which extent they are principle-based or rule-based. The study is relevant since international transfer pricing is considered to be one of the most important tax issues in present time. It is due to this fact relevant to examine if accounting tradition affects the way in which international transfer pricing regulations are implemented in national tax regulations. Due to our knowledge there has not been an attempt to accomplish a classification in this manner previously. This enhances the relevance to the study undertaken. Our contribution to the research field is to try to describe the actuality regarding if national accounting tradition affects implementation of international tax regulations. We also want to make the discussion regarding the classification of principle-based and rule-based standards more nuanced.To be able to determine if the regulations are principle-based or rule-based we have identified concepts and definitions that indicates if regulations are rule-based or principle-based. To identify these indicators we have studied both economic and legal literature. Based on the information that the indicators provide we present arguments regarding to which extent the examined regulations, in the different countries, are principle-based or rule-based. Thus, conclusions regarding to which extent national accounting traditions affects implementation of international tax regulations can be made.In the study we discuss that the way in which regulations regarding transfer pricing is implemented in national legislation is not only affected by normative supranational organisations like the OECD. The impact on the way that regulations regarding transfer pricing are implemented can thus take place between OECD and member countries and also between member countries. In the study we also discuss the fact that there is a debate regarding if the classification of standards as rule-based or principle-based is valid. Our study enhances the impression that the classification is valid and relevant.Our conclusion is that national accounting tradition, regarding if accounting is based on rules or principles, affects the implementations of international tax regulations. This becomes clear since our study shows that OECDs Transfer Pricing Guidelines are principle-based. Furthermore we have determined that accounting in Sweden is based upon principle-based regulations. Since OECDs Transfer Pricing Guidelines have been implemented in Sweden IVwithout adjustments we can determine an impact from national accounting tradition. In the USA, which is a country where accounting is based upon rule-based regulations, the OECD Transfer Pricing Guidelines are not implemented in national regulations. In the U.S. separate regulations regarding transfer pricing are issued. Our study shows that these regulations are formed in a rule-based manner. All together this shows that national accounting tradition largely affect the implementation of international tax regulations.This paper is hereinafter written in Swedish.

En önskan om en enad internationell uppsättning av redovisningsstandarder har uppkommit på senare tid på grund av globaliseringen. FASB har i ett försök att närma sig IASB regelverk implementerat mer principer i US GAAP medan IASB har implementerat fler regler i IFRS. Trenden pekar mot harmoniseringen för att lyckas med en enad internationell uppsättning redovisningsstandarder. Globaliseringen påverkar inte enbart börsnoterade företag utan även små och medelstora företag (SME). Arbetet för harmonisering av små och medelstora företags (SME) regelverk har dock inte berörts i lika stor grad. Studiens syfte är att undersöka till vilken grad regelverken IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME är princip- eller regelbaserade gentemot varandra samt att utreda till vilken grad dessa är harmoniserade med varandra.För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie utförs med hjälp av en innehållsanalys. Kvalitativ data används i uppbyggnad av den teoretiska referensramen med skriftliga källor i form av vetenskapliga artiklar. Empirin består av delar ur lagtexter av regelverken IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME som analyseras med utgångspunkt i den teoretiska referensramen.Det vi kom fram till var att IFRS for SME och FRS 102 är principbaserade regelverk medan FRF for SME är ett regelbaserat regelverk. När de sedan ställdes emot varandra betraktas FRS 102 precis som IFRS for SME som ett principbaserat regelverk men till en större grad. IFRS for SME och FRS 102 bedöms således som harmoniserade. FRF for SME anser vi å andra sidan vara ett regelbaserat regelverk och när det ställs emot IFRS for SME och FRS 102 anses det därmed svagt regelbaserade. Vi kan följaktligen inte betrakta FRS for SME som harmoniserade med varken IFRS for SME eller FRS 102.Vår studie bidrar därmed till litteratur om harmoniseringen av SME företag samt till IFRS for SME, FRS 102 och FRF for SME är huvudsakligen princip- eller regelbaserad. Dessutom görs en reflektion över om den enda aspekten med redovisningen är jämförbarhet då är det optimala läget för harmonisering när regelverken är stark regelbaserade. / AbstractA desire for a united international set of accounting standards has arisen in recent times due to globalization. FASB has in an attempt to approach the IASB regulations implemented more principles in US GAAP, while the IASB has implemented more rules in IFRS. The trend is pointing towards harmonization to succeed in the desire for an united international set of accounting standards. Globalisation does not only affect listed companies but also small and medium-sized enterprises (SMEs). Harmonisation of these small and medium-sized enterprises (SMEs) framework have not been written about to the same degree as the listed companies. The study aims to examine to which extent regulations IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SME's are principle or rule-based to one another. The second purpose of the study is to investigate the degree to which these are harmonized with each other.A qualitative study with a content analyse have been conducted to fulfill the purpose of the study. Qualitative data is used in the construction of the theoretical framework in form of written sources such as scientific articles. The empirical data is also of qualitative character and consists of parts of the legal texts of the regulations IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SMEs. The empirical data is analyzed on the basis of the theoretical framework.The conclusion was that IFRS for SME and FRS 102 are principle-based frameworks while FRF for SMEs is a rules-based framework. When they were facing each other FRS 102 was considered as a principle-based regulations but to a greater degree then IFRS for SME. IFRS for SME and FRS 102 is consequently considered harmonized. FRF for SMEs on the other hand is a rules-based framework and when it is set against the IFRS for SME and FRS 102 it is considered weak rule-based. We cannot therefore regard FRS for SMEs harmonized with either IFRS for SMEs or FRS 102.Our study contributes to the literature on the harmonization of SME companies, and whether the IFRS for SME, FRS 102 and FRF for SMEs are mainly principle- or rulebased. In addition, a reflection on if the only aspect of the financial report is comparability then optimal framework for harmonization are one that is strong rulebased.

The growing globalization within the business world and of capital market are contributing to a need of further harmonize accounting practices. This is because the differences in the accounting rules created differences in the financial outcomes. In 2005, all members within EU decided to move from a rule-based framework to a principle-based framework. A transition to the international regulations, International Financial Reporting Standards (IFRS), created better conditions for companies and stakeholders. With the aim to minimize the discrepancies in accounting practices, the European standard setting body, IASB aligned with the American standard setting body, FASB in a harmonization project to create a common and harmonized framework. The project started in 2002, and IASB and FASB corporation towards a common goal of an improved comparability of the financial statements by a uniform set of accounting standards. The purpose of this dissertation is to analyze the similarities and differences between IASB:s and FASB:s accounting for intangible assets and their attitude to the developments in the international harmonization process. We have conducted a study to what extent the different standards are harmonized in relation to each other. To fulfill this purpose the study has been performed from an abductive approach with a comparative design where we have classified different quots from each framework. The character of the analysis is qualitative and we chose to study four areas within each framework fair value, useful life, depreciation and impairments. Based on the information from the economic literature and scientific articles we used the dimensional theory to demonstrate how harmonized the standards are in relation to each other. The results show that there has been a harmonization between the IASB:s and FASB:s rules, however, disparity remain in terms of cultural and institutional differences. The analysis shows that IFRS:s are more rule-based than principle-based compared to US GAAP in terms of intangible assets. We think that a standard should include both rules and principles. / Det sker en ständig globalisering inom företagsvärlden, inte minst inom kapitalmarknadsområdet. I denna process har skillnader mellan regler kring olika redovisningssystem inte följt med i samma takt. Skillnader mellan olika redovisningssystem har påvisats skapa skillnader i finansiella utfall. Denna företeelse har i sin tur framkallat ett behov av att skapa ett harmoniserat redovisningssystem. År 2005 beslutade sig därför samtliga medlemsländer inom EU att en övergång från ett regelbaserat regelverk till ett alltmer principbaserat regelverk skulle äga rum. Övergången till det internationella regelverket, International Financial Reporting Standards (IFRS), skulle hjälpa till att skapa de förutsättningar som krävdes för en samstämmighet inom området. Konceptet riktade sig främst mot företag och intressenter som var verksamma på den internationella marknaden. För att praktiskt kunna minimera redovisningsskillnader mellan olika redovisningssystem ingick den internationella normgivaren IASB, tillsammans med den amerikanska normgivaren FASB, i ett konvergeringsprojekt. Syftet var att skapa ett gemensamt och harmoniserat regelverk. Projektet mellan IASB och FASB inleddes år 2002 för att arbeta mot ett gemensamt mål om en förbättrad jämförbarhet mellan de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka och analysera skillnaderna mellan IASB:s och FASB:s hantering av immateriella tillgångar, samt hur de ställer sig till utvecklingen inom den internationella harmoniseringsprocessen. Utifrån detta syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ studie då vi anser att denna forskningsform ger oss möjligheten till att besvara våra forskningsfrågor. I vår undersökning har vi studerat i vilken grad de olika standarderna harmoniserar med varandra. För att uppfylla syftet har studien genomförts utifrån en abduktiv ansats, med en komparativ design, där vi har klassificerat utdrag från vardera regelverk. Vi har utgått från en kvalitativ undersökningsansats där fyra områden valts ut och analyserats. Områdena består i redovisning av verkligt värde, nedskrivningar, avskrivningar och nyttjandeperiod. Utifrån ekonomisk litteratur och vetenskapliga artiklar, har vi med hjälp av dimensionsteorin, kunnat visa i vilken mån regelverken är harmoniserade. Resultatet visar att det har skett en harmonisering mellan IASB:s och FASB:s regelverk, dock kvarstår det kulturella och institutionella skillnader. Analysen visar att IFRS är mer regelbaserad än principbaserad i förhållande till US GAAP vad det gäller immateriella tillgångar. Slutsatsen motsäger alltså den generella bilden av att US GAAP är regelbaserad och IFRS är principbaserad. Slutligen går utvecklingen inom harmoniseringen mot att utövaren får användning av sitt professionella omdöme och att regleringarna blir mer klara och flexibla. Enligt vår mening är det mest effektivt att en standard innehåller både regler och principer.