Problembakgrund:     Huruvida redovisningen är regelbaserad eller principbaserad är en viktig fråga för både redovisare och revisorer. I en regelbaserad redovisning finns detaljerad vägledning för hur reglerna ska tillämpas vid upprättandet av finansiella rapporter. Däremot bygger en principbaserad redovisning på bedömningar och tolkningar av hur redovisningsprinciperna ska tillämpas i en specifik situation. Vad implementering av K2 som är ett regelbaserat regelverk och K3 som är ett principbaserat regelverk innebär för de som upprättar finansiella rapporter och de som använder sig av dessa rapporter, har diskuterats mycket under senaste tiden, bland annat av forskare, normsättare, redovisningsexperter och revisorer. K3-regelverk är mer komplext och ställer höga krav på redovisningen till skillnad från K2 som är ett förenklat regelverk och anpassat till mindre företags behov.   Problemförmulering: Vad har revisorer för åsikter om att revidera regelbaserad kontra principbaserad redovisning i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3?   Syfte: Denna studie har för syfte att skapa en ökad förståelse för vad revisorerna har för uppfattningar om regelbaserad kontra principbaserad redovisning genom att beskriva och analysera revisionsprocessen i ljuset av de nya redovisningsreglerna K2 och K3.   Metod: Jag har gjort en kvalitativ studie med en abduktiv ansats. Jag har genomfört fyra intervjuer med revisorer som arbetar med företag aktuella för K2 och K3.   Resultat: Studien visar att revisionsmetodiken bör vara densamma i varje revisionsprocess oavsett om det gäller regelbaserad eller principbaserad redovisning. Det råder en uppfattning bland revisorerna att det kommer att krävas större revisionsinsatser i företag som väljer K3 än K2 av den anledningen att det framförallt är företag som har komplexa transaktioner i sin redovisning som väljer K3. Företag bör välja att tillämpa det regelverk som anses vara mest lämpligt för företagets specifika behov för att kunna generera en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning.  Både regler och bedömningar anses som viktiga för att uppnå en rättvisande redovisning. Oavsett handlar det om regelbaserat eller principbaserat regelverk bör man förhålla sig till reglerna och göra bedömningar i den mån som respektive regelverk tillåter.                              Nyckelord:   principbaserad redovisning, regelbaserad redovisning, revisionsprocess, K2 och K3

Studieförbund som drivs som ideell förening tillämpar till stor del samma redovisningsregler som vinstdrivande organisationer, trots att ideella föreningar inte drivs av vinst. Det förekommer meningsskiljaktigheter i lämplighet av detta. Det finns forskare som hävdar att icke-vinstdrivande och vinstdrivande organisationer bör redovisa samma information vilket gör det lämpligt att tillämpa samma redovisningsregler. Andra forskare anser att informationsbehovet är olika hos vinstdrivande och icke-vinstdrivande organisationers huvudsakliga intressenter, vilket motiverar att de bör ha skilda regelverk. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur studieförbund utformar sin årsredovisning för att visa hur de främjar verksamhetens ändamål. Studien syftar även till att beskriva, jämföra och analysera jämförbarheten mellan årsredovisningarna i de olika organisationerna. Genom att analysera och sammanfatta tidigare forskning har det varit möjligt att identifiera finansiell och icke-finansiell information som bör finnas med i redovisningen för icke-vinstdrivande organisationer. Den identifierade informationen bidrar till bättre information för organisationens huvudsakliga intressenter samtidigt som det kan öka jämförbarheten i redovisningen. Empiri har samlats in genom intervjuer med individer inom ett av studieförbunden, för att sedan studera tre olika studieförbunds årsredovisningar. Det framkom att olika studieförbund redovisar olika information. Stora delar av innehållet i de tre utvalda studieförbundens årsredovisningar går att förklara med hjälp av legitimitetsteorin. En slutsats är att årsredovisningarna inte är tillfredsställande jämförbara på grund av de stora skillnaderna i redovisningarna.

Under 2004 började Bokföringsnämnden arbeta med nya regelverk för hur en redovisning skulle upprättas i Sverige. Projektet kallades för K-projektet. De nya regelverken började gälla den 31 december 2013. Små och medelstora bolag har efter regelverkens inträde möjligt att själva välja vilket regelverk de vill tillämpa. Studien undersöker revisorer synsätt på regel- (K2) respektive principbaserad (K3) och vilka kriterier som revisorer anser är avgörande när små och medelstora bolag ska välja redovisningsmetod. I studien används en kvalitativ metod där fyra revisorer har svarat på intervjufrågor inom ämnet genom tre personliga intervjuer och en skypeintervju. Studien har funnit att revisorerna har delade åsikter gällande de regel- och principbaserade regelverken samtidigt som det finns några kriterier en revisor tittar på innan vägledning vid valet av regelverk sker. De kriterier som används är: Storleken av bolag, typ av verksamhet bolaget arbetar inom och vilket regelverk kommer hjälpa bolaget att ge en så rättvisande bild som möjligt.

Denna studie undersöker hur svenska börsnoterade företag implementerar redovisningsstandarden IAS 36 i praktiken. Standarden är utfärdad av regulatorn IASB och behandlar hur nedskrivningsprövning av förvärvad goodwill ska utföras för börsnoterade företag. Denna standard är sedan 2005 obligatorisk inom EU. Denna standard ses som ett steg mot en harmonisering av redovisningen då den syftar till att öka jämförbarheten mellan företag och länder. Vidare undersöks även om det råder några skillnader i implementeringen vilka är härledbara till företagens storlek. Forskning inom området pekar på att mindre företag finner det svårare att tillämpa denna standard eftersom den förutsätter mer komplexa värderingar av tillgångar. Studien har mot bakgrund av denna forskning avgränsats till att samla information från företag inom Small Cap och Large Cap på Stockholmsbörsen med hjälp av en enkätundersökning. Undersökningens insamlade data visar, i linje med tidigare forskning, att det råder vissa svårigheter i hur företagen tolkar och använder IAS 36. Detta innebär i sin tur att en stor andel företag avviker från denna standard. Författarna argumenterar för att den främsta anledningen till att dessa avvikelser uppstår kan vara på grund av standardens principbaserade utformning. Slutligen finner författarna inga indikationer på att mindre bolag har svårare att implementera denna standard än de större företagen.

Titel: K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3  Författare: Adrian Zhubi och Albert Zhubi  Färdigställt: Våren 2016  Handledare: Eva Berggren Bakgrund: BFN har sedan 2004 gett ut allmänna råd, vilket har medfört att K-projektet skapats där företag delas in i fyra olika kategorier beroende på företagsstorlek. K-projektets vanligaste regelverk är huvudregelverket principbaserade K3 och alternativregelverket regelbaserade K2. Sedan 2015 är det obligatoriskt för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar att tillämpa ett av dessa två regelverk. Företag bör därmed reflektera över dess verksamhet och intressenter vid val av regelverk. Valet kan ställa krav på att årsredovisningen ska vara relevant för intressenter. Vi vill därför med studien undersöka vilka väsentliga skillnader som förklarar att företag väljer K3 framför K2. Detta utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka skillnader som ligger bakom att företag föredrar K3 istället för K2 utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Problemformulering: Vad anser redovisningsrådgivare förklarar företags val av K3 framför K2?  Metod: Studien består av en kvalitativ ansats. Den empiriska datan består av totalt fem intervjuer, varav en är pilotintervju. Studiens respondenter består av tre revisorer, en redovisningsexpert samt en redovisningsspecialist. Respondenterna har olika erfarenheter och är från olika revisionsbyråer. Resultat: Studien visar att redovisningsrådgivare anser skillnader i materiella, immateriella och finanisella anläggningstillgångar i K2 och K3 gör att företag föredrar K3. Avsättningar, uppskjuten skatt och intressenter är även påverkande faktorer. Samtliga respondenter var eniga om att K2 är enklare att tillämpa då regelverket innehåller handfasta regler för redovisning. K3 ställer större krav på kunskap vid professionell bedömning då regelverket tar hänsyn till en komplex verksamhet med fler företagsintressenter. / Title: K2 or K3 : Reasons to account according to K3  Authors: Adrian Zhubi and Albert Zhubi  Published: Spring 2016  Tutor: Eva Berggren  Background: Since 2004 BFN has given accounting standards, which started the K-project that divides companies into four different categories based on company size. The K-project's most common regulations are the main regulation principles-based K3 and the alternative regulation rules-based K2. Since 2015 it became mandatory for all joint-stock companies and economic associations to apply one of these two regulations. Companies should therefore reflect on its business and stakeholders when making a choice of regulation. This requires that the annual report should be relevant to the stakeholders. With the study we therefore want to examine the main differences that explains why companies choose K3 instead of K2 from accounting advisors’ perspective.  Aim: The aim of the study is to describe why companies prefer K3 instead of K2 according to accounting advisors.  Formulation of the problem: What do accounting advisors consider explains the companies’ choice of K3 instead of K2?  Methodology: The study is based on a qualitative approach. The empirical data contains a total of five interviews, one of those is a pilot interview. The study's respondents are three auditors, an accounting expert and an accounting specialist. The respondents have different experiences and are from different accounting firms. Results: The study shows that accounting advisors consider differences in tangible, intangible and financial assets between K2 and K3 makes companies prefer K3. Factors as depositions, deferred taxes and stakeholders also affects the choice. According to the study’s respondents, K2 is easier to apply because the regulation contains robust rules for accounting. K3 require greater knowledge at professional judgement, because the regulation includes companies with a complex business with many stakeholders.

Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.