Titel: K2 eller K3 : Motiv till att redovisa enligt K3  Författare: Adrian Zhubi och Albert Zhubi  Färdigställt: Våren 2016  Handledare: Eva Berggren Bakgrund: BFN har sedan 2004 gett ut allmänna råd, vilket har medfört att K-projektet skapats där företag delas in i fyra olika kategorier beroende på företagsstorlek. K-projektets vanligaste regelverk är huvudregelverket principbaserade K3 och alternativregelverket regelbaserade K2. Sedan 2015 är det obligatoriskt för samtliga aktiebolag och ekonomiska föreningar att tillämpa ett av dessa två regelverk. Företag bör därmed reflektera över dess verksamhet och intressenter vid val av regelverk. Valet kan ställa krav på att årsredovisningen ska vara relevant för intressenter. Vi vill därför med studien undersöka vilka väsentliga skillnader som förklarar att företag väljer K3 framför K2. Detta utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Syfte: Syftet med studien är att förklara vilka skillnader som ligger bakom att företag föredrar K3 istället för K2 utifrån redovisningsrådgivares perspektiv.  Problemformulering: Vad anser redovisningsrådgivare förklarar företags val av K3 framför K2?  Metod: Studien består av en kvalitativ ansats. Den empiriska datan består av totalt fem intervjuer, varav en är pilotintervju. Studiens respondenter består av tre revisorer, en redovisningsexpert samt en redovisningsspecialist. Respondenterna har olika erfarenheter och är från olika revisionsbyråer. Resultat: Studien visar att redovisningsrådgivare anser skillnader i materiella, immateriella och finanisella anläggningstillgångar i K2 och K3 gör att företag föredrar K3. Avsättningar, uppskjuten skatt och intressenter är även påverkande faktorer. Samtliga respondenter var eniga om att K2 är enklare att tillämpa då regelverket innehåller handfasta regler för redovisning. K3 ställer större krav på kunskap vid professionell bedömning då regelverket tar hänsyn till en komplex verksamhet med fler företagsintressenter. / Title: K2 or K3 : Reasons to account according to K3  Authors: Adrian Zhubi and Albert Zhubi  Published: Spring 2016  Tutor: Eva Berggren  Background: Since 2004 BFN has given accounting standards, which started the K-project that divides companies into four different categories based on company size. The K-project's most common regulations are the main regulation principles-based K3 and the alternative regulation rules-based K2. Since 2015 it became mandatory for all joint-stock companies and economic associations to apply one of these two regulations. Companies should therefore reflect on its business and stakeholders when making a choice of regulation. This requires that the annual report should be relevant to the stakeholders. With the study we therefore want to examine the main differences that explains why companies choose K3 instead of K2 from accounting advisors’ perspective.  Aim: The aim of the study is to describe why companies prefer K3 instead of K2 according to accounting advisors.  Formulation of the problem: What do accounting advisors consider explains the companies’ choice of K3 instead of K2?  Methodology: The study is based on a qualitative approach. The empirical data contains a total of five interviews, one of those is a pilot interview. The study's respondents are three auditors, an accounting expert and an accounting specialist. The respondents have different experiences and are from different accounting firms. Results: The study shows that accounting advisors consider differences in tangible, intangible and financial assets between K2 and K3 makes companies prefer K3. Factors as depositions, deferred taxes and stakeholders also affects the choice. According to the study’s respondents, K2 is easier to apply because the regulation contains robust rules for accounting. K3 require greater knowledge at professional judgement, because the regulation includes companies with a complex business with many stakeholders.

Die vorliegende kumulative Doktorarbeit umfasst drei Arbeiten aus dem Bereich der empirischen Rechnungslegungsforschung. Die erste Arbeit untersucht die Rolle persönlicher Eigenschaften von Rechnungslegungsstandardsetzern bei der Entwicklung der Internationalen Rechnungslegungsstandards IFRS. Sie dokumentiert, dass in den IFRS insgesamt ein Rückgang der Bedeutung von Prinzipien gegenüber Regeln sowie ein Anstieg der Bedeutung des beizulegenden Zeitwerts im Zeitablauf zu verzeichnen sind. Zwischen Änderungen von IFRS-Eigenschaften sowie beruflichen und kulturellen Eigenschaften von Mitgliedern des International Accounting Standards Board (IASB) wird ein Zusammenhang festgestellt. Die zweite Arbeit widmet sich Ursachen und Folgen fehlerhafter Finanzberichterstattung im Rahmen des deutschen Systems der Durchsetzung von Rechnungslegungsregeln. Sie findet systematische Unterschiede in der Unternehmensführung von Unternehmen, bei denen fehlerhafte Finanzberichte festgestellt werden, gegenüber einer Kontrollgruppe. Weitere Ergebnisse lassen die Vermutung zu, dass die Aufdeckung fehlerhafter Finanzberichte Verbesserungen in der unternehmensspezifischen Aufsicht über den Rechnungslegungsprozess auslösen könnte. Die dritte Arbeit nutzt umfangreiche Befragungsergebnisse deutscher Privatanleger zur Untersuchung der Ursachen ihres Unternehmensüberwachungsverhaltens. Demnach üben Anleger, die ein geringeres Vertrauen in andere Anspruchsgruppen eines Unternehmens haben, zugleich eine geringere Unternehmensüberwachung aus. Darüber hinaus dokumentiert die Arbeit, dass Vertrauen und Unternehmensüberwachung in einem Zusammenhang mit dem Ausmaß der Teilnahme am Aktienmarkt und dem Bildungshintergrund der Anleger stehen. / This cumulative doctoral thesis consists of three papers within the field of empirical financial accounting research. The first paper examines the role of personal characteristics of accounting standard setters in the development of the International Financial Reporting Standards (IFRS). It documents that the full set of IFRS exhibited a decrease in the importance of principles relative to rules and an increase in its fair value orientation over time. Changes in IFRS properties are found to be associated with the professional and cultural background of International Accounting Standards Board (IASB) members. The second paper investigates determinants and consequences of erroneous financial reporting under the German financial reporting enforcement regime. The corporate governance of firms detected with erroneous financial reporting is found to differ systematically from that of control firms. Further results suggest that error detection might trigger improvements in firm-level accounting oversight. The third paper uses large-scale survey evidence from German individual investors to explore the determinants of their monitoring behavior. Investors who are less trusting in their fellow stakeholders are found to engage in less monitoring. Furthermore, trust and monitoring are documented to be associated with the stock market exposure and the educational background of investors.