The purpose of this study is to investigate how six students at a Secondary School describes interaction patterns among teachers when students express in a way that the teacher perceives as racist and/or xenophobic, by presenting a qualitative interview study. The interviews were analyzed by two opposing models of value education: the traditional and the constructive model. The results show that students divide teachers in different categories based on five qualities: 1) they listening, 2) they accept students' opinions, 3) they allow discussion, 4) they are knowledgeable and 5) they can express their own opinions. These qualities are included in the value pedagogical model for deliberative conversations, whose strategies for interaction aim to create an understanding of different rules and values, thereby creating skills of rules by using a democratic approach. In contrast to this model, the rule-based moral education, in which the teacher uses his authority and refers to rules without giving an explanation for why they occurred, as strategies.

Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning. Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja.

<p>Jag har undersökt ifall det är möjligt att väcka ett ökat elevintressse för skolans matematikundervisning under deliberativa klassrumssamtal med en metod som jag själv utvecklat, foto-matematik. Foto-matematik är även ett försök att väcka lärarens, i detta fall pedagogens, intresse att vilja använda sig av denna metod i sin skolundervisning.</p><p>Det visar sig att genom denna metod ges eleven ett mera aktivt och lustfyllt lärande, samtidigt som lärarnas förståelse för elevens resonerande, svårigheter och problemlösande kring matematiken ökar genom positiva överraskningar i klassrummen. Även matematiksvaga och/eller passiva elever i klassen visar på ett starkt engagemang och vilja.</p>

Syftet med denna studie är att beskriva och problematisera hur so- lärare i årskurs 4-6 förhåller sig till såväl som adresserar att undervisa elever om demokrati, genom demokrati för att sedan kunna verka för demokrati. Metoden som används för att få svar på forskningsfrågorna är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med ostrukturerade inslag där sex yrkesverksamma lärare från fem olika kommuner blivit intervjuade. Denna studie har eftersträvat att synliggöra hur so-lärare använder sitt demokratiuppdrag i klassrumsundervisning för att tillföra eleverna redskap i form av inflytande, delaktighet och ansvarstagande. Fyra teman med underordnade aspekter som utgjorde intervjuerna föreföll i resultatet. Resultatet påvisar att upplevelsebaserad undervisning genererar mer handgriplighet och lärande. Det kan ske genom att exempelvis utföra olika studiebesök, skriva insändare till en tidning med innehåll som har inverkan på eleverna, samt diverse rollspel. Resultatet visar även att när kommer till att bringa kunskap i ett klassrum med elever som har olika erfarenheter och bakgrund, behövs fostran för att förstå att olikheter är en fördel. Det är fördelaktigt att elever urskiljer fenomen på varierande sätt och uppdraget för lärare är att ge elever verktyg till att uppfatta det som något berikade, att alla behövs. / The purpose of this study is to describe and problematize how the teaching assignment is addressed as well as how social studies teachers in grades 4-6, who teach students about democracy through democracy in order to then work for democracy, treat it. The method used to answer the research questions are qualitative semi-structured interviews with unstructured elements, where six participants from five different municipalities have been interviewed. This study has sought to make visible how social studies teachers use their democratic mission in classroom teaching by providing students with tools in the form of influence, participation and responsibility. Four themes with subordinate Aspect that made up the interviews appeared in the results. The result shows that experiential teaching generates more tangibility and learning, by carrying out various study visits, writing submissions to a newspaper, content that has an impact on the students, as well as various role-plays. The result also shows that bringing knowledge into a classroom with students with different experiences and backgrounds requires education to understand that differences are an advantage. It is beneficial for students to distinguish phenomena in varying ways, and the task for teachers is to give students the tools to perceive it, as something enriching, that everyone is needed.

In a world characterized by constant changes and increasing diversity, controversialevents unfold in society on a daily basis. Given the School's role in educating democraticcitizens, it is imperative for educational institutions to adapt and incorporate current andcontroversial topics into their curriculum. This thesis explores the perspectives of socialstudies teachers on controversial issues in the classroom. Employing a phenomenologicalapproach and conducting in-depth interviews with social studies teachers, the studyanalyzes their subjective experiences, definitions of the subject, and approaches toteaching controversial topics. Therefore, our purpose and research questions are groundedin three themes, which are also pervasive throughout the work: Teacher management,teacher experience, and teacher definition of controversial issues in education.In summary, the results from our interview study reveal that teachers acknowledge theemotional impact associated with these issues, a finding supported by prior research. Thechallenge lies in the complexity of these topics and the ability to strike a balance betweenintellectual challenge and emotional understanding. The study highlights the difficultyteachers face in maintaining objectivity while navigating through their own values, andthe intricate interplay between subject content, emotions, and the teacher's ownperspective. It is evident that a conscious effort is required to create a classroomatmosphere that fosters open dialogues and respectful confrontations to promotedemocratic values, where diverse perspectives can be included.

Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor. Studien är också en beskrivning av lärarnas ämnesuppfattningar inom svenskämnet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: -Hur beskriver lärarna sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen?  -Vilka förtjänster respektive utmaningar upplever lärarna att det finns med ett arbetssätt där litteratur används i värdegrundsarbetet?   -Vilka mål beskriver lärarna att de har med sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen? -Hur motiverar lärarna sina didaktiska val av litteratur i syfte att beröra värdegrundsfrågor? Studiens valda metod är kvalitativa metoder genom lärarintervjuer och har därför ett lärarperspektiv. De utvalda lärarna har alla svenska som ett av sina huvudämnen. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier nära Louise M. Rosenblatts tankar om litteraturen som en nödvändighet i en demokrati och för att utveckla demokratiska medborgare. Även Gunilla Molloys syn på svenskämnet som ett demokratiämne samt Aidan Chambers teorier om litteraturläsningens inverkan på individen tas upp. Resultatet visar att lärarna har en konstruktivistisk syn på värdegrundsarbetet inom värdepedagogiken då värdegrundsfrågor arbetas medvetet med i hantering av konflikter och förebyggande värdegrundsarbete. Resultatet visar att lärarna ser litteraturen som en möjlighet att utveckla både elevers demokratiska värderingar och demokratiska förmågor. Litteraturens möjligheter att utveckla den känslomässiga inlevelseförmågan innefattande empati och förnuft genom att göra textkopplingar till sig själva och världen omkring sig framkom som centrala delar av arbetet med litteraturen. Lärarna beskriver rika möjligheter till deliberativa samtal utifrån litteraturen i undervisningen till att arbeta med värdegrundsrelaterade frågor men det framkom som en utmaning att få med alla elever i samtalen. Lärarna väljer texter utifrån elevernas samt gruppens behov och tidigare erfarenheter och kan därför sägas ha en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning. Det framkom att lärarna inte bara ser svenskämnet som ett färdighetsämne utan också som ett demokratiämne med många möjligheter att bidra till den växande människans utveckling av demokratiska värderingar.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ”Mänsklig rättighet”, ”Demokratifostran” och ”Elevers inflytande över sitt lärande”.   I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick. Med vår undersökning som underlag hävdar vi att elevdemokrati sett ur elevperspektiv, observatörperspektiv och lärarperspektiv kan te sig mycket olika. Eleverna talar om sitt inflytande i förhållande till deras mänskliga rättigheter såsom när de ska sova, äta och om att få vara inomhus när det är kallt. Det framkommer även att praktiserandet av elevdemokrati i de båda undersökta klassrummen tycks vara avhängigt lärarens egen uppfattning om vad elevdemokrati är och vilka demokratiska förmågor som är viktiga att utveckla i klassrummet. Ytterligare en intressant iakttagelse vi har gjort i vår studie är att skolans sociokulturella upptagningsområde inverkar och påverkar skolans förutsättningar och behov att utöva elevdemokrati. Denna iakttagelse förefaller intressant och anses av oss författare som lämplig för vidare studier. Vår uppsats är begränsad av en tidsram och lämnar oss och förmodligen andra med frågor för vidare forskning. Vår förhoppning är att denna uppsats ger läsaren reflektioner och ett väckt intresse kring elevdemokrati och elevinflytande. / Trough our two case studies we have sought to explore how and if, the description of democracy in the Swedish curriculum is viable in the reality. To our benefit the Skolkommitténs three motivations for pupils’ democracy, named “human right”, “democratic upbringing” and “pupils’ influence over their own learning”, has been useful. In this text the reader will find an attempt to surround the subject and give enough background information for comprehension. By using the methods of conversations with pupils, classroom observations and teacher interviews at two different schools, including literature studies, we have been able to make the conclusion that the realisation of the curriculum is a long process of transformation and influence from various angles. We have found that the meaning of pupils’ democracy differs depending on whose perspective is being regarded. Pupils tend to focus their human rights. Such as when to eat, sleep or wanting to stay inside when it is cold outside. Teachers on the other hand seem to solely be the ones to decide what impact pupils’ democracy will have in the classroom, and what democratic abilities that are important for pupils to acquire. Amongst our results we find the sociocultural surroundings from where the pupils derive as distinguished from the others concerning the schools conditions for pupils’ democracy. This fact has also encouraged our interest and we will pass this on as a future matter of research. Our research has nevertheless been restricted by schedule and leaves us and probably others with questions for further research, however our hope is that this essay will give the reader enough thoughts to see the relevance in our research.