Detta arbete är en kunskapsöversikt med syftet att få kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet uppfattar ämnet samhällskunskap. Detta uppnår vi genom frågeställningen: Hur uppfattar ämneslärare i samhällskunskap sitt ämne utifrån innehåll och ändamål? Vi har letat fram relevant forskning genom att söka i olika databaser, dessa är: Swepub, ERIC och ERC. Resultatet i forskningsöversikten utgörs av avhandlingar, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver hur lärare uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån syfte, mål, centralt innehåll och förmågor. Resultatet diskuteras och problematiseras sedan för att kunna besvara frågan om hur en lärares uppfattning kan ha konsekvenser för undervisning och vad dessa konsekvenser skulle kunna vara. Den slutsats som presenteras lyfter fram två konsekvenser: lärares olika uppfattning om ämnet leder till att undervisningen ser olika ut bland olika lärare. Samt att en lärares uppfattning om ämnet kan vara mer eller mindre likt styrdokumentet för ämnet. Dessa två konsekvenser bidrar till att utbildning i ämnet inte blir likvärdigt för elever i Sverige.

Social-studies is introduced to the students in first grade and is found in the childrens curriculum up to the ninth grade. The elementary school includes the subject as part of the SO- subjects, which includes geography, religion and history. The students knowledge that they get from the elementary school form the basis for future studies in upper secondary school. The teaching that is designed in the upper secondary school should be based on the students 'prior knowledge and the students' perceptions of the subject. The purpose of this study is to investigate the students' perceptions of the subject social- studies. The purpose is to create an understanding of how high-school students look at social- studies, that later can be used in the design of teaching in high school. Twenty-five students attending grade 9 in elementary school have been interviewed trough semi-structured interviews. The perceptions of social literacy as a subject have been analyzed on the basis of Lindmark's (2013) subject conceptions that have been adapted to suit students and their subject views. The subject concepts are facts and conceptual orientation, citizen skills orientation, fundamental values and societal analytics. The results show that students generally have a difficulty in defining what the subject of social science is and its content. Students believe that the subject is important and especially important for the future of adulthood and for future studies. Only two of the four subject concepts were represented in the students. The interviews show that the students have a fact and conceptual subject perception and a citizen skills oriented subject concept. This is in support of previous research which shows that teaching in the subject of social science often has a character of being factual and conceptual. / Ämnet samhällskunskap i grundskolan introduceras för eleverna i årskurs 1 och återfinns i elevernas kursplan till dess att de går i årskurs 9. I grundskolan ingår ämnet som en del av de så kallade SO- ämnena där ämnena geografi, religion och historia ingår. Den kunskap som eleverna får med sig från grundskolan ska ligga till grund för kommande studier under gymnasietiden. Detta innebär att den undervisning som utformas i gymnasiet grundar sig utifrån elevernas tidigare kunskap och elevernas uppfattningar av ämnet. Studien har som syfte att undersöka högstadieelevers uppfattningar av ämnet samhällskunskap. Syftet är att skapa en förståelse för hur högstadieelever ser på ämnet samhällskunskap som senare kan användas i utformandet av undervisning på gymnasiet. 25 elever som går i årskurs 9 i grundskolan har intervjuats via semistrukturerade intervjuer. Uppfattningarna av samhällskunskap som ämne har analyserats utifrån Lindmark (2013) ämneskonceptioner som har anpassats för att passa elever och deras ämnesuppfattningar. Ämneskonceptionerna är fakta och begreppsinriktning, medborgarfärdighetsinriktning, värdegrundsinriktning och samhällsanalytisk inriktning. Resultatet visar att eleverna generellt har svårt att precisera vad ämnet samhällskunskap är och dess innehåll. Eleverna anser att ämnet är viktigt och att det är speciellt viktigt för framtida vuxenliv och för framtida studier. Resultatet av undersökningen visar att det endast var två av de fyra ämneskonceptionerna som fanns representerade hos eleverna. Intervjuerna visar att eleverna har till större del fakta och begreppsinriktad ämnesuppfattning och en medborgarfärdighetsinriktad ämnesuppfattning. Detta ligger till stöd för tidigare forskning som visar att undervisningen inom ämnet samhällskunskap ofta har en karaktär av att vara fakta och begrepps inriktad.

Syftet med den här studien är att undersöka hur svenskämnet framställs i två läromedel för Svenska 1. Frågeställningarna som undersöks och besvaras är hur svenskämnet framställs i läromedel och huruvida en samstämmighet mellan dessa råder. De läromedel som analyseras och jämförs är Svenska impulser 1 (2017) och Svenska 1 - Helt enkelt (2018). I dessa har avsnitt gällande lyrik, noveller och muntlig framställning valts ut. Läromedlen har analyserats kvalitativt för att identifiera vilka ämnesuppfattningar inom svenskämnet som förekommer. Dessa har kunnat urskiljas genom en innehållsanalys där olika delar i läromedlens valda avsnitt har undersökts. I olika typer av texter samt uppgifter och övningar har olika syften och fokus urskilts, till exempel där innehållet riktar sig till litteraturhistorisk kunskap eller individutvecklande uppgifter. Det har resulterat i följande identifierade inriktningar: litteraturvetenskaplig, kulturarv, litteraturhistorisk, färdighet, språkkunskap och individcentrerad. Resultatet visar en viss samstämmighet med tidigare forskning, bland annat med Lars-Göran Malmgrens (1996) tredelade svenskämne men också med Per-Olov Svedners (2010) argument som kombineras till en svenskämnesprofil. Dock har även en ny inriktning identifierats vilken är en underkategori till den individcentrerade och benämns som psykologisk inriktning där eleven bland annat får kunskap om sin kognitiva förmåga. Vidare visar resultatet att ämnesuppfattningarna samspelar till stor del men förekommer även isolerade. Många av uppfattningarna är gemensamma för böckerna men förekomsten ser ofta olika ut.

Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor. Studien är också en beskrivning av lärarnas ämnesuppfattningar inom svenskämnet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: -Hur beskriver lärarna sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen?  -Vilka förtjänster respektive utmaningar upplever lärarna att det finns med ett arbetssätt där litteratur används i värdegrundsarbetet?   -Vilka mål beskriver lärarna att de har med sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen? -Hur motiverar lärarna sina didaktiska val av litteratur i syfte att beröra värdegrundsfrågor? Studiens valda metod är kvalitativa metoder genom lärarintervjuer och har därför ett lärarperspektiv. De utvalda lärarna har alla svenska som ett av sina huvudämnen. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier nära Louise M. Rosenblatts tankar om litteraturen som en nödvändighet i en demokrati och för att utveckla demokratiska medborgare. Även Gunilla Molloys syn på svenskämnet som ett demokratiämne samt Aidan Chambers teorier om litteraturläsningens inverkan på individen tas upp. Resultatet visar att lärarna har en konstruktivistisk syn på värdegrundsarbetet inom värdepedagogiken då värdegrundsfrågor arbetas medvetet med i hantering av konflikter och förebyggande värdegrundsarbete. Resultatet visar att lärarna ser litteraturen som en möjlighet att utveckla både elevers demokratiska värderingar och demokratiska förmågor. Litteraturens möjligheter att utveckla den känslomässiga inlevelseförmågan innefattande empati och förnuft genom att göra textkopplingar till sig själva och världen omkring sig framkom som centrala delar av arbetet med litteraturen. Lärarna beskriver rika möjligheter till deliberativa samtal utifrån litteraturen i undervisningen till att arbeta med värdegrundsrelaterade frågor men det framkom som en utmaning att få med alla elever i samtalen. Lärarna väljer texter utifrån elevernas samt gruppens behov och tidigare erfarenheter och kan därför sägas ha en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning. Det framkom att lärarna inte bara ser svenskämnet som ett färdighetsämne utan också som ett demokratiämne med många möjligheter att bidra till den växande människans utveckling av demokratiska värderingar.