Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studiengenomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktivmetodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empirisktmaterial utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analysvisar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analysstyrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning. / Uppsatsnivå: C

No description available.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det. Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv. Denna studie har därmed undersökt om tre agentbaserade motiv kan förklara nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36; (1) andelen goodwill i företaget, (2) resultatets påverkan samt (3) tillträdandet av en ny VD. Denna studie har haft en kvantitativ longitudinell forskningsdesign och har undersökt företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2005-2010 och som skrivit ned goodwill. Kvantitativa data har inhämtats från företagens årsredovisningar och använts för att beräkna de variabler som testat hypotesernas förklaringsvärde. Resultaten för hypotes 1 visade att goodwillintensiva företag tenderade att undvika en nedskrivning av goodwill under år 2005. Det sambandet kunde inte visas under senare år. Det samband som visades mellan ett negativt resultat och goodwillnedskrivning i enlighet med hypotes 2 under åren 2005-2007 bör tolkas med försiktighet till följd av få antal observationer. Resultatet för år 2008, då fler observationer fanns att tillgå, överensstämde även med hypotesen. Sambandet kunde dock inte visas för senare år. För hypotes 3 och tillträdandet av en ny VD kunde ett samband utläsas för några år. Däremot kunde inte hela tidsperioden bekräfta ett samband mellan en ny VD och större nedskrivningar av goodwill. De resultat som gavs av hypotes 1 kan möjligtvis förklaras med att aktiemarknaden inte reagerar lika starkt på företagets nedskrivningar av goodwill efter införandet av IAS 36 i och med att verkliga värden är mindre tillförlitliga än historiska värden. Resultaten för hypotes 2 gav inte argument för att ett negativt resultat ger företagsledningen motiv att skriva ned goodwill som en del av big bath accounting. Resultaten i sin helhet indikerar även att finanskrisen inte haft en avgörande effekt på företagens nedskrivningar av goodwill vid ett negativt resultat. Till följd av resultaten i hypotes 3 ifrågasätter denna studie hållbarheten i teorin big bath accounting vid nedskrivningar av goodwill i svenska börsnoterade företag.

No description available.

Big bath accounting är en strategi där beslutsfattarna i ett företag manipulerar det redovisade resultatet efter ens egna preferenser, ofta för att påverka resultatet negativt genom nedskrivning av immateriella tillgångar. Tidigare forskning har visat att fenomenet uppstår mer frekvent i samband med en nytillsatt VD.Uppsatsen syftar till att undersöka förekomsten av Big bath genom nedskrivning av goodwill bland börsnoterade bolag i Sverige, och ifall en nytillsatt VD kan vara en av förklaringarna till fenomenet. Studien har en deduktiv ansats och studiens frågeställningar har analyserats med hjälp av en kvantitativ dataanalys.Studiens insamlade data har hämtats ifrån företagens årsredovisningar under tidsperioden år 2005-2013. Den insamlade datan ligger till grund för de statistiska testerna som utförts. Resultatet visar att det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och en nytillsatt VD samt goodwillnedskrivningar och ett negativt resultat. Vidare upptäcks ett positivt samband mellan Big bath och en nytillsatt VD samt Big bath och ett negativt resultat vilket tyder på att strategin existerar på Stockholmsbörsen. / Big bath accounting is a strategy where the decision makers of a company manipulates the stated result according to their own preferences, most often to influence the result negatively by writing down its intangible assets. Earlier studies have shown that this phenomenon occurs more frequently in connection with a newly appointed CEO.This paper aims to investigate the occurrence of Big bath by writing down goodwill among public companies in Sweden, and to investigate if a newly appointed CEO could be one of the explanations to this phenomenon. This study has a deductive approach and the research questions have been analyzed with a quantitative data analysis.The data in this study have been collected from the companies financial statements during the time period between 2005-2013. The collected data have been used for the statistical tests that this paper contains. The result shows a positive connection between writing down goodwill and a newly appointed CEO and also between writing down goodwill and a negative result. Furthermore, a positive connection was found between Big bath and a newly appointed CEO and also between Big bath and a negative result which indicates that this strategy exists on the Stockholm stock exchange.The essay is written in Swedish.

För att uppnå harmonisering och skapa en överenstämmelse av redovisningsstandarder i de europeiska länderna beslutade Europaparlamentet år 2002 att tillämpa IASB standarder. IFRS blev ett obligatoriskt regelverk för börsnoterade företag inom EU från och med januari 2005. Upprättandet av finansiella rapporter enligt ett gemensamt och internationellt accepterat regelverk skulle underlätta för investerare att värdera företag i olika länder. Införandet av IFRS 2005 har inneburit att goodwill och andra immateriella tillgångar inte längre skulle skrivas av utan istället årligen testas för nedskrivningsbehov, enligt IAS 36. Tidigare forskning har visat att det finns svårigheter med implementeringen av IAS 36 sedan IFRS har antagits som regelverk för börsnoterade företag inom EU. Det finns inga särskilda regler för hur företagen bör göra när de prövar goodwill för nedskrivningen, vilket gör att företagsledningen får större möjligheter att påverka nedskrivningen av goodwill. Syftet med denna studie är identifiera faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar i svenska börsnoterade bolag inom IT- och telekombranschen. En kvantitativ metod och en deduktiv ansats har använts i denna studie. Datainsamlingen baserades på årsredovisningar från börsnoterade företag inom IT- och telekombranschen på Stockholmsbörsen OMX NASDAQ under perioden 2009–2015. Studiens resultat har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan byte av verkställande direktör och goodwillnedskrivningar. Detta resultat har visat att det finns incitament hos företagsledningen att agera i eget intresse vid redovisningsval, vilket kan ge en felaktig bild av företagets finansiella ställning. / In order to achieve harmonization and create a conformity of accounting standards in the European countries, the European Parliament in 2002 applied IASB standards and IFRS became mandatory regulations for listed companies in the EU from January 2005. Preparation of financial statements in accordance with a common and internationally accepted regulations would facilitate investors to evaluate companies in different countries. The introduction of IFRS in 2005 has meant that goodwill and other intangible assets are no longer amortized, but instead are tested annually for impairment, in line with IAS 36. Previous research has shown that there are difficulties with the implementation of IAS 36 since IFRS has been adopted as regulations for listed companies within the EU. There are no specific rules on how companies should do when they test goodwill for impairment which provides the management greater opportunities to influence the impairment of goodwill. The purpose of this study is to identify the factors affecting goodwill impairment in Swedish listed companies in the IT- and the telecommunications industry. A quantitative method and deductive approach has been used in this study. Data collection was based on the annual reports of listed companies in the IT- and the telecommunications industry on the Stockholm Stock Exchange, NASDAQ OMX during the period 2009–2015. Studies results have shown that there is a significant positive correlation between the change of CEO and goodwill impairment. This result has shown that there is an incentive for management to act in their own interest at the accounting choices and this can give a misleading picture of the company´s financial position.

<p><em>Background:</em> The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained.</p><p><em>Purpose:</em> The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss.</p><p><em>Method:</em> We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression.</p><p><em>Result/conclusion:</em> For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.</p>

Background: The international accounting standard regarding goodwill gives opportunities to several accounting procedure choices, as goodwill is a complex, intangible asset. The valuation of goodwill affects equity/asset ratio and income statement, which gives that the stakeholders’ impression of the group’s financial statement is affected by the valuation of this asset. It has been pointed out that difficult economic times bring impairment loss to the fore. During financial crisis, equity/asset ratio may be significant as the economy of the groups is expected to be strained. Purpose: The purpose of this essay is to explain the appearance of the possible relationship between a group’s impairment loss for goodwill and their equity/asset ratio, during financial straits. Watts and Zimmerman’s debt/equity hypothesis serve as the starting point for our study. This hypothesis expresses, ceteris paribus, that the larger debt/equity ratio, the more likely it is to select accounting procedures that shift reported earnings from future periods to the current period. According to the hypothesis there should be a positive relationship between a group’s equity/asset ratio and their percentage share of goodwill impairment loss. A high equity/asset ratio would motivate a higher impairment loss for goodwill, as a lower equity/asset ratio would induce a lower impairment loss. Method: We decided to investigate all groups with the parent company listed on Nasdaq OMX Stockholm within the sectors financials and industrials. In financials, banks were excluded. The data was collected from annual reports of 2008 and was analyzed with the statistical analyzing methods correlation and regression. Result/conclusion: For those industrial groups which have had impairment loss for goodwill, the result is in accordance with Watts and Zimmerman’s hypothesis. A strong positive linear relationship could be found for those groups, but not for the sector as a whole. The equity/asset ratio therefore seems to not affect the decision of whether to lose impairment or not, but when the decision is made, the ratio of equity/asset seems to affect the size of the impairment loss. Within the financial sector, no relationship could be found – neither for the groups which have had impairment loss nor the sector as a whole.

The aim of this study is to investigate the relevance of goodwill impairment when predicting future cash flow regarding Swedish publicly listed companies on Nasdaq Stockholm. To investigate this, we serve to conclude the relationship between goodwill impairment and future cash flow and its incremental effect when predicting future cash flow.  To fulfill the purpose of the study we use an existing model developed by Bostwick, Krieger and Lambert (2016). The model is an expansion from an earlier model used for cash flow prediction, which was used before it was mandatory to do the annual goodwill impairment test. The model is used conducting a hierarchical regression and the data is mainly collected as secondary data from databases but also includes primary data from manually reviewing annual reports from the observed companies.  Due to the lack of significance we cannot conclude whether there is a positive or negative conjunction between Swedish publicly listed companies' goodwill impairments and future cash flow. Further there is no indication that goodwill impairment significantly aids in predicting future cash flow. We cannot conclude that goodwill impairment has neither a predictive value or confirmatory value, which implies that there is no relevance concerning Swedish publicly listed companies' goodwill impairments. / Syftet med studien är att undersöka relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöde. Detta eftersom det övergripande syftet med finansiell rapportering ska vara att förse befintliga och potentiella investerare samt långivare och andra kreditgivare med användbar finansiell information vilket ska tjäna som beslutsunderlag.  Det empiriska underlaget består dels av sekundärdata hämtad från databaserna Retriever Business och Thomson Reuters Eikon, samt av primärdata från manuellt granskade årsredovisningar. För att studera relevansen hos nedskrivningar av goodwill vid prognostisering av framtida kassaflöden använder vi en regressionsmodell från en tidigare utförd studie på den amerikanska marknaden. Bostwick, Krieger och Lambert (2016) har utvecklat denna modell utifrån en studie gjord av Barth, Cram och Nelson (2001) där de expanderat den genom att inkludera goodwillnedskrivningar som en ytterligare variabel. Utifrån en multipel regressionsanalys ska det utläsas vilket prediktivt och bekräftande värde nedskrivningar av goodwill, tillsammans med övriga variabler, har vid prognostisering av framtida kassaflöde.  Genomförd regressionsanalys visar att nedskrivningar av goodwill inte har en stärkande effekt på förmågan att prognostisera framtida kassaflöde vid tillämpning av modellen framtagen av Bostwick et al. (2016). Studien kan inte visa att nedskrivningar av goodwill har ett prediktivt eller bekräftande värde vid prognostisering av framtida kassaflöde, således kan ingen relevans mellan dessa påvisas.

År 2005 infördes ett nytt regelverk inom redovisning för hantering av den immateriella tillgången goodwill vid namn IAS 36, som innebär att goodwill ska prövas för nedskrivning varje år. En nedskrivningsprövning ska upptäcka om en tillgångs redovisade värde inte längre överensstämmer med verkligt värde. Att värdena inte överensstämmer sker på bred skala under en ekonomisk kris. Regelverket har upptäckts tillåta en grad av subjektivitet som kan ge upphov till earnings management, manipulering av redovisade siffror, vilket är ett globalt problem och en viktig fråga inom etiken för finansiell redovisning. Syftet med den här studien är därför att undersöka nedskrivningen av goodwill hos ett urval av svenska börsnoterade företag under de två senaste stora ekonomiska kriserna, finanskrisen 2008–2009 och covidkrisen 2020 samt undersöka om det finns tecken på earnings management genom goodwillnedskrivningar. Författarna tillämpar en kvantitativ metod och en deduktiv ansats och ett antal anova-test samt t-test har utförts. Resultatet visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan företags beteende när det gäller nedskrivningar av goodwill mellan de två undersökta kriserna, och att det sker få nedskrivningar. Dessutom tyder resultatet på att det finns ett möjligt tecken på earnings management genom goodwillnedskrivning. / In 2005, a new regulatory system in accounting for handling the intangible asset goodwill, called IAS 36, came into effect, which means that goodwill should be tested for impairment annually. An impairment test must detect if an asset's reported value no longer corresponds to fair value. That the values do not correspond occurs on a wide scale during an economic crisis. The regulations have been found to allow a degree of subjectivity which can give rise to earnings management, the manipulation of reported figures, which is a global problem and an important issue in financial accounting ethics. The purpose of this study is therefore to investigate the impairment of goodwill in a selection of Swedish listed companies during the two most recent major economic crises, the financial crisis 2008-2009 and the covid crisis 2020, and see if there are signs of earnings management through goodwill write-offs. The authors use a quantitative method and have had a deductive approach. A number of t-tests and anova tests have been performed. The result shows that there is no significant difference between companies' behavior in terms of impairment of goodwill between the two investigated crises, and that there are few goodwill write-offs. In addition, the result suggests that there is a possible sign of earnings management through goodwill impairment.