Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2008.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Lic.-avh. Linköping : Linköpings universitet, 2005.

Licentiatavhandling Linköping : Linköpings universitet, 2007.

I den här rapport har 4 stycken väderprognoser rankats och statistiskt utvärderats på vindstyrka och vindriktning utifrån hur väl de stämmer överens med verkligheten där verkligheten har varit 2 olika observationskällor. Ett av målen var att undersöka vilken av prognosleverantörerna som gav bäst prognos under kappseglingen ÅF offshore race 2015 samt analysera huruvida seglare kan använda den sortens information. Det visade sig att SMHI gav bäst resultat jämfört med observationer från deras egna väderstationer runt om Gotland. Prognoserna visade olika resultat jämfört mot den andra observationskällan som kom från en tävlandes båt. YR visade lägst medel absolut fel på väderparametrarna och en kommersiell prognosleverantör A gav bäst bias och högst träffsäkerhet på vindstyrkan på 91% med ett felintervall på +-2m/s. Som kappseglare har man användning av en rankning från föregående dygn som kan underlätta valet av prognos som används till underlag vid ruttplanering. En metod som bör testas under en längre tid är att undersöka felet mellan prognos och observationsvärden i föregående dygns prognos och därefter korrigera den aktuella prognosen efter felvärdena. I denna fallstudie visade många av fallen förbättra prognosen vid användning av denna metod. I dag finns många mjukvaror som används inom kappsegling där observationer inte används utan baseras på prognoser och polardiagram. Att ta hänsyn till observationer i mjukvarans optimeringsalgoritm kan hjälpa till att förbättra resultaten och är en utvecklingsmöjlighet för produkten. / 4 different weather models have statistically been evaluated in this case studie on the parameters wind speed and wind direction. They have been compared to 2 different observations sources. The goals with this project was to investigate which of the supplier of weather predictions that provided the best forecast during ÅF offshore race 2015 and analys wether or not offshore racers could use a statistically evaluating as a support while planning routes. It is shown that SMHI gave the best forecast compared to observation stations around Gotland. Compared to the second observation source which was a competing boat YR supplied the best mean absolute error on both wind speed and wind direction. A commercial supplier A gave the best bias values on both parameters and highest forecast index on 91% within an interval of +-2m/s. As an offshore racer you could use an evaluation of weather forecast from 24 hour before to facilitate the choice of forecast supplier to plan the route after. A method which should be tested during a longer time period is to correct the current forecast with previous bias values. In this case studie it was shown in many events the forecasts was improved by using this method. Many navigation softwares do not include weather observations in their algorithms and is entirely based on polardiagrams and weather predictions. Taking observations into the software by correct the current forecast by previous errors could help to improve the final results of the navigation system.

Detta arbete har utförts på deltid under perioden juni 2009 – maj 2010 på uppdrag av Monoflex Nordic AB i Hallstahammar. Företaget konstruerar, producerar och säljer dragkrokar till personbilar och lätta lastbilar. Uppgiften bestod initialt i att studera eventuella fördelar och nackdelar hos ett byte av materialkvalitet från stålet SR235JRG2 till S355JR i dragbalken hos en personbilsdragkrok och dess laserskurna delar. Resultatet av denna studie kommer att utgöra en del av beslutsunderlaget för kommande konstruktionsarbete hos företaget.  Då det på företaget under detta arbetes gång även väcktes ett intresse för att dels utvärdera vad användning av pulverfylld rörtråd istället för solid svetstråd skulle få för betydelse för hållfastheten i en konstruktion, men också för att se om en robotsvetsad prototyp klarade utmattningsprovet bättre än en manuellt svetsad prototyp, har denna studie utökats till att omfatta även det.  Försöken som har gjorts grundar sig på att en specifik dragkrokskonstruktion inte blev godkänd förrän efter tretton omkonstruktioner och därpå följande utmattningsprover. Den sista av de icke godkända konstruktionsvarianterna som användes när denna dragkrok togs fram, har använts i denna försöksserie. En reducerad försöksplan bestående av sex försök enligt metoden statistisk försöksplanering har upprättats och följts.  De faktorer som var för sig eller i förening har ändrats är materialkvalitet, elektrodtyp och svetsmetod vid prototyptillverkningen. Som resultatvariabel valdes den slaglängd dragkroken uppvisade under utmattningsprovet då det antogs att slaglängden stod i relation till uppkomsten av sprickor i konstruktionen.  Endast två av dragkrokarna i försöksserien klarade ett utmattningsprov bestående av 2 miljoner belastningscykler utan anmärkning. Vid analys av slaglängdsvariationerna kunde dock effekterna av bytet av de olika faktorerna beräknas. Störst effekt på slaglängden hade bytet av stålkvalitet i samspel med bytet av elektrodtyp, följt av stålkvalitetsbyte i samspel med svetsmetodsbyte. Det som hade allra minst effekt på slaglängden var om enbart svetsmetoden ändrades.  Tre varianter av konstruktionen, med olika materialsammansättningar, analyserades i FEM-programmet ANSYS Workbench v12.1. Detta gav en kompletterande bild av skillnaderna i säkerhetsfaktor upp till materialets sträckgräns i olika delar av konstruktionen när de olika stålkvaliteterna användes. Det är dock tveksamt om slaglängdsvariationerna står relation till hållfastheten i konstruktionerna.  Slutsatsen från denna studie är att de undersökta ändringarna var för sig i olika omfattning bidrar till en minskning av slaglängden samt i vissa kombinationer även till en ökning av hållfastheten. Det är dock vid kombination av två faktorer som de bästa resultaten erhålls. Företaget rekommenderas att ändra minst två av de studerade faktorerna i kommande prototypbyggen.  Då genomförande av de studerade ändringarna ger såväl produktionstekniska som produktionsekonomiska konsekvenser rekommenderas uppdragsgivaren även att göra ytterligare prov i synnerhet med byte av materialkvalitet och elektrodtyp. I samband med dessa prov bör även noggranna kostnadskalkyler upprättas som underlag för framtida beslut.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.