I den här rapport har 4 stycken väderprognoser rankats och statistiskt utvärderats på vindstyrka och vindriktning utifrån hur väl de stämmer överens med verkligheten där verkligheten har varit 2 olika observationskällor. Ett av målen var att undersöka vilken av prognosleverantörerna som gav bäst prognos under kappseglingen ÅF offshore race 2015 samt analysera huruvida seglare kan använda den sortens information. Det visade sig att SMHI gav bäst resultat jämfört med observationer från deras egna väderstationer runt om Gotland. Prognoserna visade olika resultat jämfört mot den andra observationskällan som kom från en tävlandes båt. YR visade lägst medel absolut fel på väderparametrarna och en kommersiell prognosleverantör A gav bäst bias och högst träffsäkerhet på vindstyrkan på 91% med ett felintervall på +-2m/s. Som kappseglare har man användning av en rankning från föregående dygn som kan underlätta valet av prognos som används till underlag vid ruttplanering. En metod som bör testas under en längre tid är att undersöka felet mellan prognos och observationsvärden i föregående dygns prognos och därefter korrigera den aktuella prognosen efter felvärdena. I denna fallstudie visade många av fallen förbättra prognosen vid användning av denna metod. I dag finns många mjukvaror som används inom kappsegling där observationer inte används utan baseras på prognoser och polardiagram. Att ta hänsyn till observationer i mjukvarans optimeringsalgoritm kan hjälpa till att förbättra resultaten och är en utvecklingsmöjlighet för produkten. / 4 different weather models have statistically been evaluated in this case studie on the parameters wind speed and wind direction. They have been compared to 2 different observations sources. The goals with this project was to investigate which of the supplier of weather predictions that provided the best forecast during ÅF offshore race 2015 and analys wether or not offshore racers could use a statistically evaluating as a support while planning routes. It is shown that SMHI gave the best forecast compared to observation stations around Gotland. Compared to the second observation source which was a competing boat YR supplied the best mean absolute error on both wind speed and wind direction. A commercial supplier A gave the best bias values on both parameters and highest forecast index on 91% within an interval of +-2m/s. As an offshore racer you could use an evaluation of weather forecast from 24 hour before to facilitate the choice of forecast supplier to plan the route after. A method which should be tested during a longer time period is to correct the current forecast with previous bias values. In this case studie it was shown in many events the forecasts was improved by using this method. Many navigation softwares do not include weather observations in their algorithms and is entirely based on polardiagrams and weather predictions. Taking observations into the software by correct the current forecast by previous errors could help to improve the final results of the navigation system.

Sign language is used widely around the world as a first language for those that are unable to use spoken language and by groups of people that have a disability which precludes them from using spoken language (such as a hearing impairment). The importance of effective learning of sign language and its applications in modern computer science has grown widely in the modern aged society and research around sign language recognition has sprouted in many different directions, some examples using hidden markov models (HMMs) to train models to recognize different sign language patterns (Swedish sign language, American sign language, Korean sign language, German sign language and so on).  This thesis project researches the assessment and skill efficiency of using a simple video game to learn Swedish sign language for children in the ages within the range of 10 to 11 with no learning disorders, or any health disorders. During the experimental testing, 38 children are divided into two equally sized groups of 19 where each group plays a sign language video game. The context of the video game is the same for both groups, where both listened to a 3D avatar speak to them using both spoken language and sign language. The first group played the game and answered questions given to them by using sign language, whereas the other group answered questions given to them by clicking on an alternative on the video game screen. A week after the children have played the video game, the sign language skills that they have acquired from playing the video game are assessed by simple questions where they are asked to provide some of the signs that they saw during the duration of the video game. The main hypothesis of the project is that the group of children that answered by signing outperforms the other group, in both remembering the signs and executing them correctly. A statistical null hypothesis test is performed on this hypothesis, in which the main hypothesis is confirmed. Lastly, discussions for future research within sign language assessment using video games is described in the final chapter of the thesis. / Teckenspråk används i stor grad runt om i världen som ett modersmål för dom som inte kan använda vardagligt talsspråk och utav grupper av personer som har en funktionsnedsättning (t.ex. en hörselskada). Betydelsen av effektivt lärande av teckenspråk och dess tillämpningar i modern datavetenskap har ökat i stor utsträckning i det moderna samhället, och forskning kring teckenspråklig igenkänning har spirat i många olika riktningar, ett exempel är med hjälp av statistika modeller såsom dolda markovmodeller (eng. Hidden markov models) för att träna modeller för att känna igen olika teckenspråksmönster (bland dessa ingår Svenskt teckenspråk, Amerikanskt teckenspråk, Koreanskt teckenspråk, Tyskt teckenspråk med flera). Denna rapport undersöker bedömningen och skickligheten av att använda ett enkelt teckenspråksspel som har utvecklats för att lära ut enkla Svenska teckenspråksmönster för barn i åldrarna 10 till 11 års ålder som inte har några inlärningssjukdomar eller några problem med allmän hälsa. Under projektets experiment delas 38 barn upp i två lika stora grupper om 19 i vardera grupp, där varje grupp kommer att få spela ett teckenspråksspel. Sammanhanget för spelet är detsamma för båda grupperna, där de får höra och se en tredimensionell figur (eng. 3D Avatar) tala till dom med både talsspråk och teckenspråk. Den första gruppen spelar spelet och svarar på frågor som ges till dem med hjälp av teckenspråk, medan den andra gruppen svarar på frågor som ges till dem genom att klicka på ett av fem alternativ som finns på spelets skärm. En vecka efter att barnen har utfört experimentet med teckenspråksspelet bedöms deras teckenspråkliga färdigheter som de har fått från spelet genom att de ombeds återuppge några av de tecknena som de såg under spelets varaktighet. Rapportens hypotes är att de barn som tillhör gruppen som fick ge teckenspråk som svar till frågorna som ställdes överträffar den andra gruppen, genom att både komma ihåg tecknena och återuppge dom på korrekt sätt. En statistisk hypotesprövning utförs på denna hypotes, där denna i sin tur bekräftas. Slutligen beskrivs det i rapportens sista kapitel om framtida forskning inom teckenspråksbedömning med tv spel och deras effektivitet.