På vilket sätt vi slänger vårt avfall har betydelse för hur mycket som kan återvinnas. Enligt EU:s avfallshierarki måste hushållen som första steg minska sina avfallsmängder, därefter återanvända och materialåtervinna och sist energiåtervinna och deponera. Idag energiåtervinns 50% av hushållsavfallet i Sverige, vilket visar en möjlighet att flytta sig uppåt i avfallshierarkin.   Syftet med detta examensarbete var att kartlägga uppkomna mängder hushållsavfall i Småland under år 2012 och 2013 samt att diskutera förbättringsmöjligheter för att få en större del av hushållsavfallet att bli utsorterat och därmed möjliggöra att mer avfall kan användas cirkulärt i samhället.   År 2012 och 2013 genererades 393 000 respektive 407 000 ton hushållsavfall i Småland, och spridningen är stor i insamlade mängder per person och mellan kommuner. Fyra förbättringsmöjligheter för att öka utsorteringen av hushållsavfallet har identifierats. De är huvudsystemets betydelse, ekonomiskt styrmedel (viktbaserad avfallstaxa), samhällsplanering som styrmedel (matavfallssortering och materialströmmar) samt bättre statistiskt underlag. Studien visar att en ökad tillgänglighet till ÅVC/ÅVS kan bidra till bättre inlämning samt att om hushållen i Småland blir bättre på att sortera sitt kärl- och säckavfall kan avfallet till förbränning minskas med upp till 70%. / Samhällets restprodukter – framtidens resurser

Many websites and products rely heavily on consumers’ usage habits to maximize profit. Therefore, this project aims to aid product development by analyzing server traffic logs. The proposed solution is a monitoring system focusing on user analytics. The website for this monitoring system contains graphical presentations of statistics on user activity, browser usage, OS usage, browser version usage and OS version usage, most common requests, and the slowest requests over a chosen time interval. Statistical calculations are made in the backend code through connections to two databases. One database contains server traffic logs and is connected to the second database through indexing. Testing on the application proved proper functionality and fulfilled the requirements. The performance testing on the application showed effectiveness with relatively low latency for most statistics methods. This latency was further reduced by 50% using indexing. / Många webbplatser och produkter är mycket beroende av konsumenter och deras användningsvanor för att maximera vinsten. Därför syftar detta projekt till att hjälpa produktutvecklingen genom att analysera servertrafikloggar. Den föreslagna lösningen är ett övervakningssystem med fokus på användaranalys. Hemsidan för detta övervakningssystem innehåller grafiska presentationer av statistik över användaraktivitet, webbläsaranvändning, OS-användning, webbläsarversionsanvändning och OS-versionsanvändning, vanligaste förfrågningar och de långsammaste förfrågningarna under ett valt tidsintervall. Statistiska beräkningar görs i backend-koden genom kopplingar till två databaser. En databas innehåller servertrafikloggar och är kopplad till den andra databasen genom indexering. Testning på applikationen visade att den fungerade korrekt och uppfyllde kraven. Prestandatestningen på applikationen visade effektivitet med relativt låg latens för de flesta statistikberäknande metoder. Denna latens reducerades ytterligare med 50 % med hjälp av indexering.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier. Resultat Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet. Vidare Forskning Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur. Uppsatsens bidrag Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.

Denna studie syftar delvis till att undersöka vilka positiva effekter som informella statistiska inferenser (ISI) samt informella inferentiella resonemang (IIR) kan tänkas ha på utvecklandet av elevers statistiska tänkande och delvis på hur ISI och IIR definieras och används inom forskning i statistikundervisning. Databaserna ERIC och Unisearch, samt en viss del manuell sökning, användes för att systematiskt välja ut de artiklar som används i rapporten. De undersökta artiklarnas resultat ställs mot Wild och Pfannkuchs (1999) kategorisering av statistiskt tänkande. På vilka sätt ISI och IIR definieras och används i forskningen kategoriseras för att få en överblick på forskningsläget. Det visar sig att mycket av forskningen har använt hela eller delar av karaktäriseringen av ISI som genomfördes av Makar och Rubin (2009). / The aim of this study is, partly, to examine the positive effects of informal statistical inferences (ISI) as well as informal inferential reasoning (IIR) on the development of statistical thinking by students and, partly, to examine how ISI and IIR are defined as well as how they are utilized in current statistical education research. The two databases, ERIC and Unisearch, as well as some manual searching, was used in order to systematically choose the articles used in this study. The results in the chosen articles are compared to Wild and Pfannkuchs (1999) categorization of statistical thinking. To get an overview on the current state of research, the ways in which ISI and IIR are defined as well as utilized are categorized. The characterization of ISI that Makar and Rubin (2009) produced is shown to be prevalent.