Big bath accounting är en strategi där beslutsfattarna i ett företag manipulerar det redovisade resultatet efter ens egna preferenser, ofta för att påverka resultatet negativt genom nedskrivning av immateriella tillgångar. Tidigare forskning har visat att fenomenet uppstår mer frekvent i samband med en nytillsatt VD.Uppsatsen syftar till att undersöka förekomsten av Big bath genom nedskrivning av goodwill bland börsnoterade bolag i Sverige, och ifall en nytillsatt VD kan vara en av förklaringarna till fenomenet. Studien har en deduktiv ansats och studiens frågeställningar har analyserats med hjälp av en kvantitativ dataanalys.Studiens insamlade data har hämtats ifrån företagens årsredovisningar under tidsperioden år 2005-2013. Den insamlade datan ligger till grund för de statistiska testerna som utförts. Resultatet visar att det finns ett samband mellan goodwillnedskrivningar och en nytillsatt VD samt goodwillnedskrivningar och ett negativt resultat. Vidare upptäcks ett positivt samband mellan Big bath och en nytillsatt VD samt Big bath och ett negativt resultat vilket tyder på att strategin existerar på Stockholmsbörsen. / Big bath accounting is a strategy where the decision makers of a company manipulates the stated result according to their own preferences, most often to influence the result negatively by writing down its intangible assets. Earlier studies have shown that this phenomenon occurs more frequently in connection with a newly appointed CEO.This paper aims to investigate the occurrence of Big bath by writing down goodwill among public companies in Sweden, and to investigate if a newly appointed CEO could be one of the explanations to this phenomenon. This study has a deductive approach and the research questions have been analyzed with a quantitative data analysis.The data in this study have been collected from the companies financial statements during the time period between 2005-2013. The collected data have been used for the statistical tests that this paper contains. The result shows a positive connection between writing down goodwill and a newly appointed CEO and also between writing down goodwill and a negative result. Furthermore, a positive connection was found between Big bath and a newly appointed CEO and also between Big bath and a negative result which indicates that this strategy exists on the Stockholm stock exchange.The essay is written in Swedish.

BakgrundVD-yrket sägs ha blivit en allt mer utsatt position. I spåren av denna utveckling kan det te sig rimligt att nytillträdda VD:ar vill ge sig själva en god start på den aktuella tjänsten. Inom akademins värld anses en VD-förändring vara den situation där resultatmanipulering genom Big Bath är främst förekommande. Vi frågar oss dock om detta är en produkt av tidigare forskning selektionsmekanism och om Big Bath påverkas mer av andra faktorer. SyfteStudiens syfte är att undersöka Big Bath från en bredare tidshorisont som inte isolerar enskilda händelser. På så sätt vi vill undersöka om VD-förändringar är den situation som starkast påverkar Big Bath. MetodGenom användning av en longitudinell panelstudie med en deduktiv ansats har studien undersökt hur resultatmanipulering och Big Bath påverkas av olika faktorer däribland VD-byten. Urvalet består av bolag från NASDAQ OMX Stockholm Large Cap under åren 2006-2017. SlutsatsResultatet visar att VD-byten inte har någon signifikant påverkan på varken resultatmanipulering eller Big Bath. I studien fann vi dock indikationer på att negativa resultat påverkar förekomsten av både resultatmanipulering och Big Bath. / BackgroundThe CEO-profession is said to be more precarious than ever before. Given this development one can assume that newly appointed CEO’s are interested in securing a good start at the beginning of their appointment. In the academic world a CEO turnover is considered to be the primary situation were earnings management in the form of Big Bath occurs. We ask ourselves if this is a product of previous selection bias and if Big Bath in true is affected by other factors. PurposeThe purpose of this study is to examine Big Bath from a long-term perspective that does not isolate specific events. Through this approach we want to investigate whether CEO-turnovers is the main contributing factor behind Big Bath. MethodBy using a longitudinal panel study with a deductive approach the study have investigated how earnings management and Big Bath are affected by different factors such as CEO-turnovers. The sample consists of companies from NASDAQ OMX Stockholm Large Cap in between the time period of 2006-2017.ConclusionThe result states that CEO-turnovers have no significant effect on either earnings management or Big Bath. However through the study we find indications that negative results affects both earnings management and Big Bath.

Earnings Management är ett begrepp som syftar till diskretionär redovisning som innebär manipulering av ett företags resultat. Resultatmanipulering kan ske både uppåt och nedåt. När manipulering sker uppåt syftar det till att höja det redovisade resultatet medan manipulering nedåt syftar till att sänka resultatet vilket benämns Big Bath Accounting. Det finns flera forskare som har studerat detta område över tid och som har kommit fram till motstridiga resultat. Vissa forskare menar att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer i stor utsträckning då företag erbjuder bonusprogram som baseras på företagets resultat samt om VD-byte har skett. Andra forskare är av en annan uppfattning. De finner inga statistiska bevis för att Earnings Management och Big Bath Accounting förekommer vid bonusprogram och VD-byten. Vissa av dessa forskare menar även att Earnings Management har avtagit avsevärt eller till och med försvunnit under de senaste åren. Tidigare forskning visar även motstridiga bevis kring användningen av Earnings Management under finanskriser samt bonusprogram. Studiens syfte var således att undersöka faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering. Resultat från tidigare forskning ligger till grund för studiens teoretiska referensram som mynnade ut i tre hypoteser. Dessa hypoteser testades via multipel regressionsanalys samt en tidsserieanalys. Studiens urval omfattade företag på den svenska marknaden på OMX Stockholmsbörsen Large Cap under åren 2007-2015. Det ursprungliga urvalet omfattades av 747 observationer men då ett visst bortfall ägde rum kvarstod 547 observationer för hypotesprövning ett och två samt 567 observationer för hypotesprövning 3. Resultatet visade på ett statistiskt samband mellan resultatmanipulering och bonusprogram, dock fann vi inget säkerställt samband mellan resultatsänkande periodiseringar och VD-byten. Däremot fann vi stöd för vår tredje alternativhypotes att finanskrisen påverkade Earnings Management under åren 2008-2009. Vår slutsats blev således att de faktorer som ligger till grund för Earnings Management och Big Bath Accounting samt incitament som kan påverka ledningen till resultatmanipulering är bonusprogram och finanskrisen. / Earnings Management is a term aimed at discretionary accounting which involves manipulation of a company's results. Earnings Management can be done either upwards or downwards. When manipulation occurs downwards with the aim of lowering the result, it´s called Big Bath Accounting. There are several researchers who have studied this area over time and have come up with conflicting results. Some researchers believe that Earnings Management and Big Bath Accounting occur to a large extent when companies offer bonus programs based on company performance and whether CEO turnovers has occurred. Other researchers have a different opinion. They do not find any statistical evidence that Earnings Management and Big Bath Accounting occurs when the CEO has changed and companies have bonus programs. Some of these researchers also believe that Earnings Management has diminished significantly or even disappeared in recent years. Previous research also shows conflicting evidence about the use of Earnings Management during financial crises and bonus programs. The purpose of the study was thus to investigate factors that underlie Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that may affect the management of a company to apply the theory. Results from previous research form the basis of the theoretical framework of the study, which emerged in three hypotheses. These hypotheses were tested by multiple regression analysis as well as a time series analysis. The study's selection was limited to companies in the Swedish market on the OMX Stockholm Stock Exchange's Large Cap in 20072015. The original sample was comprised of 747 observations, but when a certain loss occurred, 547 observations remained while testing hypothesis one and two and 567 observations remained while testing hypothesis three. The result showed a statistical correlation between performance manipulation and bonus programs, but we found no statistical correlation between profit-decreasing accruals and CEO turnover. On the other hand, we found support for our third alternative hypothesis that the financial crisis affected Earnings Management during 2008-2009. Our conclusion thus became that the factors underlying Earnings Management and Big Bath Accounting as well as incentives that could affect the management of a company to apply the theory are bonus programs and the financial crisis.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studiengenomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktivmetodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empirisktmaterial utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analysvisar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analysstyrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning. / Uppsatsnivå: C

Traditionellt sätt har det varit svårt för forskare att dokumentera förekomsten ochomfattningen av manipulering av redovisningsmått. Big Bath Accounting är ett fenomen sominnebär att tveksamma redovisningsmetoder tillämpas i syfte att förvränga företagets verkligasituation, vilket ofta sker i samband med VD-byte och när företag redovisar ett för periodennegativt resultat. Intresset för ämnesvalet väcktes utifrån en tidigare studie om Big BathAccounting, som påvisade statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. I denna studie är syftet att utreda om statistiska sambandföreligger mellan företagets avsättningar vid VD-byte och negativt resultat enligt teorin BigBath Accounting. I studien undersöks inte alla avsättningar, utan endastomstruktureringsutgifter och övriga avsättningar, då de är svåra att kontrollera och utrymmekan finnas för kreativ tolkning. Studien avser att undersöka samtliga företag noterade påOMX Stockholmsbörs Large Cap, kreditinstitut exkluderas dock. Studien är av positivistiskoch kvantitativ karaktär. En statistisk analys har genomförts för att undersöka studiensuppställda hypoteser. Studiens insamlade data utgörs av sekundärdata, vilka hämtatselektroniskt från företagens årsredovisningar för åren 2001-2008. Det empiriska materialetutgör grund för de statistiska testerna i studiens analys. Den statistiska analysen påvisar etttydligt samband för mer frekventa avsättningar vid VD-byte och negativt resultat som inte ärslumpmässigt betingat. Vi kan med hänvisning till studiens tester påvisa statistiska belägg föratt fenomenet Big Bath Accounting förekommer.

<p><strong>Objective</strong>: The aim of this paper is to see if there are higher restructuring expenses under the item provision for the first year when a new president takes office.</p><p><strong>Method:</strong> The study was done by a quantitative study. Financial statements have been examined for companies listed on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap. We have examined all the companies’ annual reports between the years 2002-2008. We have looked at the experience of restructuring and other expenses that occur in the context of CEO change. In addition, a student t-test done to see whether a link exists between increased restructuring and CEO replacement.</p><p><strong>Results and Conclusion:</strong> The survey shows that there is no fixed happy that there are more restructurings in the item provision for the first year when a new president takes office. Therefore, we cannot be based on the survey results give us that Big Bath Accounting exists among companies listed on the OMX Stockholm Exchange Large Cap, and this in the post restructuring of CEO replacement.</p><p><strong>Draft implicitly Research:</strong> An interesting research could be tested taking into account parameters other than restructuring to investigate the existence of Big Bath Accounting. Examples of these parameters can be depreciation of assets. Another interesting research would be conducted by examining all the OMX Stockholm Stock Exchange. And divide companies sect oral and thus see if the phenomenon Big Bath is more prevalent in certain types of industry.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong></strong> </p>

No description available.

Objective: The aim of this paper is to see if there are higher restructuring expenses under the item provision for the first year when a new president takes office. Method: The study was done by a quantitative study. Financial statements have been examined for companies listed on the OMX Stockholm Stock Exchange, Large Cap. We have examined all the companies’ annual reports between the years 2002-2008. We have looked at the experience of restructuring and other expenses that occur in the context of CEO change. In addition, a student t-test done to see whether a link exists between increased restructuring and CEO replacement. Results and Conclusion: The survey shows that there is no fixed happy that there are more restructurings in the item provision for the first year when a new president takes office. Therefore, we cannot be based on the survey results give us that Big Bath Accounting exists among companies listed on the OMX Stockholm Exchange Large Cap, and this in the post restructuring of CEO replacement. Draft implicitly Research: An interesting research could be tested taking into account parameters other than restructuring to investigate the existence of Big Bath Accounting. Examples of these parameters can be depreciation of assets. Another interesting research would be conducted by examining all the OMX Stockholm Stock Exchange. And divide companies sect oral and thus see if the phenomenon Big Bath is more prevalent in certain types of industry.

Bakgrund och problem: Alla börsnoterade företag är, sedan år 2005, tvungna att följa IFRS/IASB riktlinjer för att sammanställa en årsredovisning. IFRS är ett regelverk som tillämpas i alla länder inom Europeiska Unionen. I dessa förpliktelser och riktlinjer finns det kryphål som ger företagen möjlighet till subjektiva bedömningar. De subjektiva bedömningarna ger företagen möjligheten att manipulera redovisningen, detta kallas för Earnings management. I samband med övergången till IFRS medförde det förändringar i hur företagen redovisade. En av förändringarna var att den årliga avskrivningen av goodwill inte längre skulle skrivas av, utan varje år skall företagen göra en prövning om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill. Prövningen ger företaget möjlighet att lägga in sina subjektiva bedömningar utifrån eget intresse och därmed kunna manipulera redovisningen. Ett annat sätt att manipulera redovisningen är att redovisa högre avsättningar då företagen förväntar sig ett sämre resultat, för att på så vis inte ha lika stora avsättningar åren därpå och därmed kunna redovisa ett bättre resultat nästkommande år. Studien kommer att undersöka ifall stora nedskrivningar och avsättningar förekommer i samband med att en ny VD träder fram. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och analysera om Big Bath Accounting förekommer i företag registrerade på Nasdaq OMX Stockholm och Nasdaq OMX Helsinki. Studien fokuserar på att undersöka huruvida det råder ett samband mellan stora engångskostnader och VD-byten samt om det förekommer några skillnader mellan Sverige och Finland. Avgränsningar: Studien avgränsar sig till samtliga företag som är registrerade på Stockholmsbörsen och Helsinkibörsen Large Cap mellan åren 2005-2011. Metod: Undersökningsmetoden som har tillämpats för denna studie har en kvantitativ ansats och har använts sig av sekundär data i form av årsredovisningar. Studiens datainsamling sker med hjälp av tillgänglig information som redan finns elektroniskt på företagens hemsidor. Dessutom har en deduktiv undersökningsansats tillämpats, då studien utgår ifrån teorier som har formats till hypoteser som skall jämföras med data för att kunna komma fram till en slutsats. Ett t-test kommer att användas i studien för att testa hypoteserna som påstår att det finns ett samband mellan VD-byten och nedskrivningar av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Resultat och slutsatser: T-testet visade att det inte råder ett statistiskt samband mellan VD-byten och nedskrivning av goodwill och avsättningar till långfristiga skulder. Då man bortser från t-testet och tittar närmare på vissa företag kan man se att det förekommer större engångskostnader vid VD-byten än år utan VD-byten, eftersom detta endast förekommer i vissa fall kan man inte dra en generell slutsats i frågan. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom den insamlade datan visade på vissa likheter mellan Sverige och Finland, båda länderna hade flest VD-byten år 2011 och högst KEK år 2007, skulle det vara intressant att studera om detta är en slump eller om det föreligger något intressant samband. Vidare kan man studera huruvida dessa likheter förekommer mellan alla nordiska länder. Stora nedskrivningar och avsättningar inträffade inte endast vid ett VD-byte utan i vissa fall förekom de även 1-2 år efter att ett VD-byte skett. Vi anser därför att det skulle vara intressant att föra vidare förslaget om att inte endast kolla på året då ett VD-byte skett utan under en längre period.

Den 1 januari år 2005 blev det obligatoriskt för EU-medlemmarnas börsnoterade bolag att redovisa enligt IASB:s redovisningsstandard IFRS. Införandet innebar genom IAS 36 att en årlig nedskrivningsprövning av goodwill ersatte årliga avskrivningar av goodwill. I praktiken har IAS 36 gett företagen möjlighet att tolka och därmed tillämpa IAS 36 på olika sätt; en neutral respektive subjektiv användning. Vid en neutral användning sker nedskrivningen av goodwill vid en faktisk värdeminskning av företagets goodwill, medan den subjektiva användningen utgår från företagsledningens egenintresse. Tidigare studier har visat att företagsledningen kommer att utnyttja sin handlingsfrihet om det finns agentbaserade motiv till det. Företagsledningens incitament att agera utifrån sitt egenintresse har förklarats genom agentteorin som beskriver hur separationen mellan företagsledningen och ägarna ger företagsledningen ett informationsövertag och därmed incitament att agera utifrån agentbaserade motiv. Denna studie har därmed undersökt om tre agentbaserade motiv kan förklara nedskrivningar av goodwill enligt IAS 36; (1) andelen goodwill i företaget, (2) resultatets påverkan samt (3) tillträdandet av en ny VD. Denna studie har haft en kvantitativ longitudinell forskningsdesign och har undersökt företag som var noterade på Nasdaq OMX Stockholm mellan åren 2005-2010 och som skrivit ned goodwill. Kvantitativa data har inhämtats från företagens årsredovisningar och använts för att beräkna de variabler som testat hypotesernas förklaringsvärde. Resultaten för hypotes 1 visade att goodwillintensiva företag tenderade att undvika en nedskrivning av goodwill under år 2005. Det sambandet kunde inte visas under senare år. Det samband som visades mellan ett negativt resultat och goodwillnedskrivning i enlighet med hypotes 2 under åren 2005-2007 bör tolkas med försiktighet till följd av få antal observationer. Resultatet för år 2008, då fler observationer fanns att tillgå, överensstämde även med hypotesen. Sambandet kunde dock inte visas för senare år. För hypotes 3 och tillträdandet av en ny VD kunde ett samband utläsas för några år. Däremot kunde inte hela tidsperioden bekräfta ett samband mellan en ny VD och större nedskrivningar av goodwill. De resultat som gavs av hypotes 1 kan möjligtvis förklaras med att aktiemarknaden inte reagerar lika starkt på företagets nedskrivningar av goodwill efter införandet av IAS 36 i och med att verkliga värden är mindre tillförlitliga än historiska värden. Resultaten för hypotes 2 gav inte argument för att ett negativt resultat ger företagsledningen motiv att skriva ned goodwill som en del av big bath accounting. Resultaten i sin helhet indikerar även att finanskrisen inte haft en avgörande effekt på företagens nedskrivningar av goodwill vid ett negativt resultat. Till följd av resultaten i hypotes 3 ifrågasätter denna studie hållbarheten i teorin big bath accounting vid nedskrivningar av goodwill i svenska börsnoterade företag.