Det övergripande syftet med denna studie var att undersöka hur kön och idrottstillhörighet påverkar valet av studieprogram på en gymnasieskola med tydlig idrottsprofil. Och samtidigt att se om skolan på något strukturellt sett också påverkas av detta val av idrottsinriktning. I fokus för studien stod Sveriges Största Idrottsgymnasium – Celsiusskolan i Uppsala. Där det empiriska materialet bestått av 730 elever från 20 olika idrotter och hur de under de senaste fem åren fördelat sig på skolans studieprogram. På Celsiusskolan har det under perioden varit möjligt att kombinera denna elitidrottssatsning med Handelsprogrammet, Samhällsvetenskaps-programmet, Ekonomiprogrammet och det Naturvetenskapliga programmet. Metoden för att analysera materialet har inledningsvis bestått i statistiska analyser för att synliggöra skillnader och finna samband, mellan idrottstillhörighet, kön och programval. Även statistik på lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter har gjorts. I flera fall har även jämförelser gjorts utifrån olika former av rikssnitt, i avsikt att finna på vilka sätt skolan skiljer sig jämfört med skolor utan denna idrottsinriktning. Efter att de statistiska sambanden tydliggjorts har begrepp från Pierre Bourdieu anlagts där man har försökt att utifrån ett mer sociologiskt perspektiv finna troliga sätt att förklara de samband som framkommit. Resultatet har visat att strukturer från idrotternas värld bärs med in i skolmiljön, där stora idrotter i Sverige också blir stora sett till antal elever på skolan. I de idrotter som i Sverige har många eller få utövare som exempelvis är tjejer/kvinnor blir således könsfördelningen för samma idrott densamma på skolan. Detta gör att skolans könsfördelning i stor utsträckning påverkats av vilka idrotter man har valt att ha. Tilldelningen av antal platser för de respektive idrotterna bestäms av varje idrotts specialidrottsförbund, vilket gör att skolan i praktiken inte kan påverka sin könsfördelning efter att de valt vilka idrotter de vill bedriva verksamhet inom. Här har vi funnit en förklaring som ligger utanför skolans påverkansgrad, frågan om varför skolans könsfördelning avviker från rikssnittet. Utifrån de val av studieprogram eleverna gjort, har det också varit möjligt att konstatera att kön inte är en predikator för programvalet i någon större omfattning. Däremot har det påvisats tydliga kopplingar mellan vissa idrotter i kombination med vissa studieprogram. Samband med hög grad av positiv signifikans har exempelvis gått att finna för följande kombinationer: orienterare, simmare, friidrottare och basketspelare är överrepresenterade på Naturvetenskapsprogrammet, golfspelare och bandyspelare är på samma sätt överrepresenterade på Ekonomiprogrammet, fotbollsspelare på Samhällsvetenskapsprogrammet och amerikansk fotboll på Handels-programmet. Vidare synliggörs olika tendenser beträffande programval utifrån en uppdelning mellan elever från lagidrotter i jämförelse med individuella idrotter. Materialet har påvisat flertalet starka statistiska samband, dock utan att ha kunnat bevisa vilken del som är den oberoende och därmed den utlösande faktorn. Dock talar resultatet för att orsaken rimligtvis går att finna i utövarnas bakgrund. Både vad det gäller val av idrott, men även resultat och resonemang om valet av studievägar hos familjerna. Där föräldrarnas utbildningsnivå och grad av kulturellt och ekonomiskt kapital kan vara vägledande i sökandet efter troliga förklaringsmodeller för de samband som här blivit synliga. Samtidigt kan konstateras att då en idrottslig selektering görs först, för att en idrottare ska kunna bli antagen, vilket sedan följs av en ansökan till studieprogram blir ansökningsförfarandet till studieprogrammet långt ifrån normalt i den bemärkelsen att personen endast har fyra studieprogram att välja på, vilket gör att valet kanske inte alla gånger speglar ens första önskan, utan det som passar bäst av det begränsade utbudet. Resultatet väcker frågor om vad i en sådan här miljö som går att påverka eller som är någon vits att försöka förändra utifrån gymnasieskolans ansvarsområde eller om skolan ska acceptera konsekvenserna och rikta sin energi till att göra bästa tänkbara verksamhet för eleverna på plats. Dessutom är det rimligt att fråga sig om dessa samband är ett problem eller inte, då andelen som avslutar sina gymnasiestudier i förtid på Celsiusskolan är långt under det normala, vilket rimligtvis kan tolkas som att eleverna är nöjda.

<p>Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.</p>

Denna uppsats handlar om förhållanden för filmarbete i Sverige. Uppsatsen beskriver och diskuterar resultatet från två olika studier; dels en enkätstudie riktad till samliga identifierade filmarbetare i Sverige dels en intervjustudie med ett mindre urval filmarbetare. Uppsatsen fokuserar två frågor. De handlar om hur filmarbetare försörjer sig och om vilka nätverk filmarbetare har. Ett speciellt intresse riktas mot skillnader mellan kvinnor och män i filmarbete. Resultatet från enkätstudien har analyserats med hjälp av statistiska metoder. Uppsatsen innehåller även mer kvalitativa beskrivningar och illustrationer baserade både på enkätens mer öppna frågor och från intervjustudien. Uppsatsen kan visa att det råder en hård konkurrens om jobb inom filmbranschen och att många filmarbetare upplever en problematisk arbetssituation och problem med sin försörjning. Arbetsmarknaden för filmarbete har tydliga könsstrukturer, exempelvis sett till yrkesstruktur och de personliga nätverkens räckvidd.

Biobränsle kommer att ha en stor roll i det framtida samhället och kommer vara ett av flera bränslen som hjälper till att fasa ut fossila bränslen från marknaden. Fossila bränslen tillför koldioxid till atmosfären. Koldioxid som är en växthusgas påverkar jordens strålningsbalans, därför förändras klimatet. Vid förbränning av biomassa tillförs ingen ny koldioxid till atmosfären, då koldioxiden som släpps ut binds till ny biomassa genom fotosyntes. Kolet från biomassan ingår i ett kretslopp. Pellets är ett bränsle inom kategorin biobränsle och används av privatpersoner samt större energiproducenter. Härjeåns Energi AB i Sveg är en av nordens största torkanläggningar för torv och pellets, men ibland går det inte riktigt som de tänkt sig. Inne i torken kan det ibland bildas igensättningar. Igensättningarna skapar driftproblem inuti torken. Produktionen minskar och det blir sämre effektivitet i systemet. Dessutom måste torken rengöras, denna process är kostsam och innefattar långa stopptider. En av två typer av igensättningar kallas för pluggbildning. Pluggbildningen uppstår när för stora bitar av spån transporteras in i systemet. Komponenten som sliter sönder spånet till finpartikulära delar är rivarskivan. Förekomsten av dessa pluggbildningar tros öka i antal när rivarskivan är defekt. Operatörerna på Härjeåns Energi AB tycks se ett samband mellan rivarskivans energianvändning och huruvida den är defekt eller inte. Det tros vara högre spridning i energianvändningen om rivarskivan är sönder. Om detta samband existerar kan rivarskivan istället bytas i ett tidigare skede för att minska uppkomsten av pluggbildning och göra processen mer effektiv. Då energianvändningen skulle kunna visa om rivarskivan är defekt. För att bevisa att sambandet existerar måste en statistisk analys göras. Den statistiska analysen innefattar ett F-test och ett T-test. Dessa två tester visar om det existerar en statistisk skillnad mellan två grupper av mätdata eller inte. Testerna tillämpas på olika dagars medelvärden, standardavvikelser samt maxvärde. Analysen innefattar även en visuell analys av medelvärden, grafer, maxvärden och standardavvikelser på rivarskivans energianvändning. Cirka 16 miljoner mätpunkter klipps ner till specifika datum av intresse där, med hjälp av information och antaganden, det tros att rivarskivan byts. Därmed fås det 2 grupper av mätdata – innan och efter ett stopp av produktionen under olika datum. Resultatet av den statistiska analysen varierar. I den visuella analysen av grafer, medelvärden, standardavvikelser samt maxvärden ses en tydlig trend. Standardavvikelserna och maxvärden är nästan alltid större innan ett stopp än vad de är efter ett stopp. Detta tyder på större spridning innan ett stopp än vad det är efter, vilket går hand i hand med operatörernas erfarenhet på anläggningen i Sveg. T-testerna visar att mätdata är statistiskt lika varandra innan och efter stopp under dagarna av extra intresse. För att fullt kunna stödja operatörernas erfarenhet måste det vara 95% säkerhet och analysen visar att det med 90% säkerhet går det att säga det är skillnad på mätdata innan ett stopp och efter ett stopp.

Denna studie synliggör sambanden mellan elevers attityder och prestationer utifrån könstillhörighet inom naturvetenskap. Studien ämnar att analysera elevers attityder till naturvetenskap utifrån positiva och negativa aspekter, samt elevers attityd till undervisande lärare i naturvetenskap. Denna studie kan ses som ett komplement till Skolverkets analys av TIMSS 2015 för att ge ytterligare förklaringsmodeller till skillnaderna i sambanden mellan elevers attityd och prestation. Studien tillägger förklaringsmodeller för attityd utifrån positiva och negativa aspekter och behandlar elevers prestationer utifrån tre kognitiva områden och analyserar detta med ett genusperspektiv. Resultatet visar att det finns skillnader i sambanden mellan elevers attityder till ämnet och till läraren beroende på kön. Flickor och pojkar tenderar att påverkas olika mycket av positiva och negativa påståenden angående deras attityd till ämnet och könstillhörighet samt prestationsnivå är möjliga faktorer som kan påverka. Resultatet av studien visar att elevers attityd till lärare inom naturvetenskap skiljer sig mellan flickor och pojkar, däremot är sambanden mellan elevers attityd till undervisande lärare och prestation mindre starka än sambanden mellan positiv respektive negativ attityd och prestation. Studien visar att sambanden mellan elevers attityder och prestationer är starkast om man ser till negativa aspekter och könstillhörighet. Utifrån resultatet syns det störst skillnader i sambanden mellan elevers attityd och prestation inom de tre kognitiva områdena; Veta, Tillämpa och Resonera, och resultatet visar att elevers könstillhörighet och prestationsnivå påverkar deras attityder olika mycket beroende på vilket kognitivt område som undersöks.

För idag 30 år sedan gjordes reformeringar i den svenska grundskolan vilket möjliggjorde för eleven att fritt välja skola. En av intentionerna med införandet av skolvalfrihet var att minska skolsegregation, men dagens forskning inom svensk skola talar för att motsatsen i stället skett; och menar därtill även att skolsegregationen tenderar att öka när friskolor inrättas i utbildningslandskapet. Denna kvantitativa studie ämnade analysera mönster avseende segregation i Skövde kommuns lokala utbildningslandskap. Närmare bestämt analyserades i studien förändringar avseende skolsegregation i kommuns högstadieskolor över en tolvårsperiod. Dessutom avsåg studien förstå dessa förändringar i relation till införandet av en friskola. Segregationen är analyserad genom variablerna föräldrars utbildningsnivå, förvärvsinkomst och yrke, samt nationell härkomst; mätt med hjälp av två segregationsmått. Datan i studien består av statistik hämtad från Skolverkets offentliga databas SIRIS såväl som aggregerade och avidentifierade individdata från SCB. Den teoretiska utgångspunkten återfinns i Pierre Bourdieus sociologi och teoretiska begrepp med fokus vid begreppen habitus, strategi, kapital och fält. Sammanfattningsvis tyder studiens resultat på att det finns en ojämn elevfördelning vid Skövde kommunens högstadieskolor, främst utifrån nationell härkomst och föräldrars utbildningsnivå. Därtill tyder mönstren på att skolsegregationen ökar och att friskolans inrättande haft en påverkan i denna riktning.

Förhöjda halter av luftföroreningar är sedan flera decennier tillbaka ett samhällsproblem. Höga koncentrationer i atmosfären orsakar skada på miljön, byggnader och människors hälsa, samt har en inverkan på klimat och vattenkvalitet. Landbaserade emissioner har minskat sedan två decennier tillbaka medan utsläppen från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön har ökat, med undantag för en minskning av svaveldioxidutsläpp sedan en tid tillbaka. SHIpH är ett forskningsprojekt som initierades med syftet att förbättra kunskapsläget om sjöfartens påverkan på Östersjön. Examensarbetets syfte är att bidra med ny kunskap till SHIpH gällande spridning av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar samt deponering av oxiderat svavel och kväve från internationell sjöfart i Östersjön och Nordsjön. Koncentration och deposition av de undersökta föroreningarna uppskattades med The European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) för 2011, 2012 och 2013. Som en del av validering av EMEP-modellen har överensstämmelsen med observerad koncentrationsdata från Vavihill i Skåne samt Utö i finska skärgården undersökts för 2013. Den internationella sjöfarten i Östersjön och Nordsjön var år 2011, 2012 och 2013 en viktig källa till luftföroreningarna kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar samt till deponeringen av oxiderat kväve och svavel i Östersjöområdet. Det procentuella bidraget av totala koncentrationer i Östersjöområdet var år 2013 över 80 % i vissa gridrutor för kväveoxid, kvävedioxid samt svaveldioxid. För PM2,5 uppnåddes högsta procentuella andel runt 20 % och för PM10 13 %. Andelen av torrdeposition var som störst 48 % för oxiderat kväve och 84 % för oxiderat svavel år 2013. För våtdeposition modellerades ett maximum på 28 % för oxiderat kväve och 29 % för oxiderat svavel. Sjöfartens emissioner bidrog med höga koncentrationer främst vid farleder och vid kustområden men även över större områden till havs och över land där många människor exponeras. Vid sammanvägning av den statistiska analysen drogs slutsatsen att modellen representerade verkligheten tillräckligt bra för att ge en översiktlig bild av spridning av luftföroreningar från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön år 2013. För att bästa möjliga teknik skall kunna tas fram och den mest hållbara regleringen skall införas behövs mer kunskap inom ämnet vilket motiverar fortsatta studier. / Increasing emissions of air pollutants is an ongoing global problem. Air pollutants have harmful effects on human health, the environment and buildings. It also has an impact on climate and water quality. There has been a significant decrease in land based emissions in Europe ever since the risks associated with high levels of air pollutants were brought into light two decades ago. During the same time, however, emissions from shipping in the Baltic Sea and the North Sea have increased, with the exception of a recent decrease in sulfur emissions. In order to achieve sustainable shipping, primarily through new regulations and techniques, greater knowledge of dispersion and deposition of air pollutants is required. SHIpH is a research project that examines the consequences of emissions from shipping in the Baltic Sea region. To contribute with knowledge to SHIpH, regional model calculations with the European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) of the dispersion and deposition of SOx and NOx from the international maritime sector in the Baltic Sea and the North Sea have been made for 2011, 2012 and 2013. Calculation with the model has also been made for particles. Validation of the model has been made for 2013 with measured data from Vavihill in the South of Sweden and from Utö, a Finnish island in the Archipelago Sea. International shipping in the Baltic Sea and the North Sea was in 2011, 2012 and 2013 an important source of nitrogen oxides, sulfur dioxide and particular matter in the atmosphere. In some areas in the Baltic Sea region the contribution of sulfur dioxide, nitrogen oxide and nitrogen dioxide from international shipping represented more than 80% of total concentration of the pollutants. Contributions of PM2,5 and PM10 was calculated to a maximum of 21% and 13% in some parts of the Baltic Sea region. The percentage contribution to the total cumulative wet deposition of sulphur from all sources of emissions reached 29% in some areas and the contributions of dry deposition of sulphur was calculated to a maximum of 84% of total dry deposition of sulphur. The percentage contribution of wet deposition of nitrogen reached 28% and the contributions of dry deposition of nitrogen reached a maximum of 47%. The highest concentrations of the pollutants and deposition were found near big ports and shipping lanes. High concentrations were also found over larger areas at sea and over land where many people are exposed. The validation of the EMEP-model showed that the model was overall consistent with the measured values from Utö and Vavihill in 2013.

Den som säger sig tillhöra en viss religion kan i praktiken vara mer eller mindre troende, eller inte troende alls. Det kan handla om att man firar vissa högtider men utan att särskilt bry sig om deras religiösa innebörd, eller att man ibland deltar i gudstjänster och ber någon gång i månaden, eller ett liv iständig hågkomst av Guds närvaro. Spektrat av religiositet för en person kan vara allt från att religionen endast har kulturell betydelse till att man lever sitt liv helt enligt dess påbud, såväl som att man anser att religion är en privatsak till att man arbetar för att samhället skall formas enligt religionen. Vad gäller islam i Sverige har de muslimska samfundens organisation och aktiviteter beskrivits i ganska stor detalj. Däremot finns inte mycket kunskap om de värderingar de står för. Och vad gäller värderingar och övertygelser hos muslimer i allmänhet finns nästan ingenting skrivet. Denna uppsatstar fasta på den kunskapsbristen. Genom en enkätbaserad attitydundersökning av explorativ karaktär med muslimska SFI-elever somrespondenter har följande frågor undersökts: - Är fundamentalism ett utbrett fenomen inom denna grupp? - I hur stor utsträckning anser man att shari’a bör gälla för muslimer i Sverige och vad är attityden tilldemokrati? - Hur ser relationen mellan religion och moral ut och hur uppfattas det svenska samhället i dettasammanhang? Undersökningens resultat är överlag i samstämmighet med tidigare undersökningar med liknande teman. Respondenterna har en överväldigande positiv attityd till demokrati och en stor del anser också att yttrandefrihet är bra. Samtidigt tycks många mena att islam är undantaget yttrandefriheten ochatt islamiska regler är viktigare än svensk lag. Stödet för shari’a är också påtagligt. En stor majoritet menar att gudstro är nödvändig för att vara en moralisk person och anser samtidigt att Sverige är ett moraliskt land. På grund av urvalsmetoden och den stora andel som avstått från att delta i undersökningen kan resultatet inte generaliseras utanför gruppen av respondenter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur matematikångest samvarierar med olika faktorer inom matematik. Den tidigare forskning som presenterats visar hur begreppen självuppfattning och upplevd självförmåga relaterar till matematikångest. Utifrån den forskning som studerats ser vi att äldre individer samt flickor i högre grad upplever matematikångest jämfört med yngre respektive pojkar. Forskningen är dock inte enhällig gällande dessa slutsatser. Denna studies teori bygger på begreppen självuppfattning, upplevd självförmåga samt matematikångest och hur man med hjälp av de två första begreppen kan undersöka matematikångest. Med hjälp av data från TIMSS 2015 som behandlas i statistikprogrammet SPSS har vi kunnat undersöka matematikångest hos svenska elever i årskurs 4 och 8. Resultaten visar att matematikångest korrelerar negativt med elevernas prestationer inom alla de grupper som undersökts, även om denna korrelation skiljer sig i styrka. Matematikångest visar sig vara vanligare hos elever i årskurs 8 än i årskurs 4, och samma relation syns mellan könen där flickor visar större andel som upplever matematikångest gentemot pojkar.

Strategin Big Bath Accounting betecknar situationer då VD upprättar externredovisning efter förutbestämda mål och medvetet ändrar företagetsredovisningsmetoder. Artiklar som ifrågasätter företags externa redovisningförekommer regelbundet i svensk affärspress. Journalister diskuterar med storskepsis sanningen kring vissa börsbolags redovisade resultat. Uppsatsen syftartill att undersöka om denna strategi förekommer bland företag påStockholmsbörsen. Big Bath Accounting operationaliseras i denna studie tillnedskrivning av goodwill vid VD-byte eller vid negativt resultat. Studiengenomförs med ett positivistiskt angreppssätt och genom en hypotetisk-deduktivmetodologi undersöks de för studien fyra uppställda hypoteserna. Empirisktmaterial utgörs av årsredovisningar för perioden 2001-2006. Studiens analysvisar tydliga statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. De resultat som erhålls genom statistisk analysstyrker den teori som finns för området angående kreativ redovisning. / Uppsatsnivå: C