Genom att undersöka hur två olika kommuner i Sverige arbetar med och hanterar de luftkvalitetsproblem som uppstår i städer på grund av trafiksektorn, främst på gator och vägar, syftar studien till att identifiera problem och lösningar kring arbetet med åtgärdsprogrammen. Genom kvalitativa intervjuer med utvalda nyckelpersoner på kommunerna identifierades erfarenheter av att arbeta med luftkvalitetsfrågan. Dessa erfarenheter ställdes mot tidigare forskning för att belysa ifall de tillvägagångssätt kommunerna använder sig av är någonting som är väl beprövat eller om de är nya metoder. Resultatet av studien visade på ett par viktiga faktorer som behövs för att få bukt med luftkvalitetsproblemen; ekonomi, forskning samt inställning hos kommuninvånare och kommunalanställda. Det framgick ifrån informanternas argument att de åtgärder som är svårast att implementera i kommunerna berör frivilliga beteendeförändringar hos invånarna eftersom många helst inte vill förändra sina dagliga resmönster. De åtgärder som är enklast att införa är sådana som förbjuder vissa handlingar, till exempel dubbdäckförbud på vissa gator, då det inte krävs ombyggnation eller nybyggnation av staden. / By investigating how two different municipalities in Sweden are working with and managing problems regarding air pollution in cities due to the traffic sector, mainly on streets and roads, this study aims to identify problems and solutions concerning the work of the action programs. Through qualitative interviews with key people working in the municipalities, we identified experiences of working with air pollution. These experiences were compared to previous research to illustrate if the approaches the municipalities use is something that have been used before, or if these methods are new. The results of the study identified a couple of important factors needed to overcome problems regarding air pollution; economy, research and attitudes among residents and employees in municipalities. The arguments of the respondents made it clear that the hardest measures to implement are those considering voluntary behavioral changes, since many people are reluctant to change their daily travel patterns. The easiest measures to implement are those that prohibit certain acts, for example banning studded tyres on certain streets, since these measures do not require reconstruction or new construction of the city. / OptiDrift

Förhöjda halter av luftföroreningar är sedan flera decennier tillbaka ett samhällsproblem. Höga koncentrationer i atmosfären orsakar skada på miljön, byggnader och människors hälsa, samt har en inverkan på klimat och vattenkvalitet. Landbaserade emissioner har minskat sedan två decennier tillbaka medan utsläppen från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön har ökat, med undantag för en minskning av svaveldioxidutsläpp sedan en tid tillbaka. SHIpH är ett forskningsprojekt som initierades med syftet att förbättra kunskapsläget om sjöfartens påverkan på Östersjön. Examensarbetets syfte är att bidra med ny kunskap till SHIpH gällande spridning av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar samt deponering av oxiderat svavel och kväve från internationell sjöfart i Östersjön och Nordsjön. Koncentration och deposition av de undersökta föroreningarna uppskattades med The European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) för 2011, 2012 och 2013. Som en del av validering av EMEP-modellen har överensstämmelsen med observerad koncentrationsdata från Vavihill i Skåne samt Utö i finska skärgården undersökts för 2013. Den internationella sjöfarten i Östersjön och Nordsjön var år 2011, 2012 och 2013 en viktig källa till luftföroreningarna kväveoxid, kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar samt till deponeringen av oxiderat kväve och svavel i Östersjöområdet. Det procentuella bidraget av totala koncentrationer i Östersjöområdet var år 2013 över 80 % i vissa gridrutor för kväveoxid, kvävedioxid samt svaveldioxid. För PM2,5 uppnåddes högsta procentuella andel runt 20 % och för PM10 13 %. Andelen av torrdeposition var som störst 48 % för oxiderat kväve och 84 % för oxiderat svavel år 2013. För våtdeposition modellerades ett maximum på 28 % för oxiderat kväve och 29 % för oxiderat svavel. Sjöfartens emissioner bidrog med höga koncentrationer främst vid farleder och vid kustområden men även över större områden till havs och över land där många människor exponeras. Vid sammanvägning av den statistiska analysen drogs slutsatsen att modellen representerade verkligheten tillräckligt bra för att ge en översiktlig bild av spridning av luftföroreningar från sjöfarten i Östersjön och Nordsjön år 2013. För att bästa möjliga teknik skall kunna tas fram och den mest hållbara regleringen skall införas behövs mer kunskap inom ämnet vilket motiverar fortsatta studier. / Increasing emissions of air pollutants is an ongoing global problem. Air pollutants have harmful effects on human health, the environment and buildings. It also has an impact on climate and water quality. There has been a significant decrease in land based emissions in Europe ever since the risks associated with high levels of air pollutants were brought into light two decades ago. During the same time, however, emissions from shipping in the Baltic Sea and the North Sea have increased, with the exception of a recent decrease in sulfur emissions. In order to achieve sustainable shipping, primarily through new regulations and techniques, greater knowledge of dispersion and deposition of air pollutants is required. SHIpH is a research project that examines the consequences of emissions from shipping in the Baltic Sea region. To contribute with knowledge to SHIpH, regional model calculations with the European Monitoring and Evaluation Programme (EMEP) of the dispersion and deposition of SOx and NOx from the international maritime sector in the Baltic Sea and the North Sea have been made for 2011, 2012 and 2013. Calculation with the model has also been made for particles. Validation of the model has been made for 2013 with measured data from Vavihill in the South of Sweden and from Utö, a Finnish island in the Archipelago Sea. International shipping in the Baltic Sea and the North Sea was in 2011, 2012 and 2013 an important source of nitrogen oxides, sulfur dioxide and particular matter in the atmosphere. In some areas in the Baltic Sea region the contribution of sulfur dioxide, nitrogen oxide and nitrogen dioxide from international shipping represented more than 80% of total concentration of the pollutants. Contributions of PM2,5 and PM10 was calculated to a maximum of 21% and 13% in some parts of the Baltic Sea region. The percentage contribution to the total cumulative wet deposition of sulphur from all sources of emissions reached 29% in some areas and the contributions of dry deposition of sulphur was calculated to a maximum of 84% of total dry deposition of sulphur. The percentage contribution of wet deposition of nitrogen reached 28% and the contributions of dry deposition of nitrogen reached a maximum of 47%. The highest concentrations of the pollutants and deposition were found near big ports and shipping lanes. High concentrations were also found over larger areas at sea and over land where many people are exposed. The validation of the EMEP-model showed that the model was overall consistent with the measured values from Utö and Vavihill in 2013.

Luftföroreningar skadar människors hälsa och orsakar miljöproblem. Luftföroreningar kommer från många olika källor och ett stort bidrag står transporter och industrier för. Förbränningsanläggningar är en sorts industrier som bidrar med föroreningar av exempelvis kväveoxider, partiklar och koldioxid. För att motverka att skadliga halter uppkommer finns miljökvalitetsnormerna som innehåller gränsvärden för olika luftföroreningar. För att en verksamhet ska få släppa ut föroreningar måste de utföra en tillståndsansökan. I ansökan ska det bevisas att verksamheten inte kommer bidra till att något av miljökvalitetsnormernas gränsvärden överskrids. Det utförs ofta spridningsberäkningar i form av simuleringar för att beräkna vilket haltbidrag utsläppen kommer generera. Dessa utredningar kan vara tidskrävande och i många fall överflödiga eftersom resultatet ofta visar att haltbidraget blir väldigt litet. Haltbidraget av kvävedioxid från mindre värmeverk och kraftvärmeverk har beräknatsmed hjälp av programmet AERMOD. Simuleringar har utförts för två olika platser i Sundsvall och det har undersökts hur mycket haltbidraget förändras när värden för olika parametrar varierar. Påverkan av rökgasens hastighet och temperatur har studerats tillsammans med egenskaper hos skorstenen i form av skorstenshöjd och diameter. I det här projektet har olika fall där spridningsberäkningar inte är nödvändiga identifierats för att förenkla processen för utredningar. Ett flödesdiagram tagits fram med syfte att kunna användas vid bedömning om beräkningar är nödvändiga eller inte för värmeverk. Beroende på värden för olika parametrar ger flödesdiagrammet en hänvisning om beräkningar krävs, noggrannare utredning behövs utföras eller om beräkningar inte krävs. Efter att olika fall studerats kunde slutsatser dras att för värmeverk och kraftvärmeverk med en skorstensdiameter större än 0,5 m, rökgashastighet över 10 m/s, rökgastemperatur över 50 ◦C och massflöde under 1,2 g/s krävs inga beräkningar då skorstenshöjden är 45 m eller högre. För dessa fall påverkade en förändring av någon parameter haltbidraget ytterst lite och alla haltbidrag blev väldigt låga. När skorstenshöjden var lägre än 15 m ansågs det att beräkningar alltid är nödvändiga eftersom små förändringar av någon parameter gav stora skillnader i haltbidraget. För skorstenshöjder mellan 15 och 45 m ansågs det att beräkningar inte alltid är nödvändiga men att mer noggranna utredningar krävs. Topografins och meteorologins påverkan på haltbidraget har också studerats genom att simuleringar utförts för två platser med olika omgivande topografin. Det kunde konstateras att med en komplex topografi blev haltbidraget överlag högre och sambandet mellan olika parametrar och haltbidraget frångick ibland den allmänna trenden. Slutsatsen drogs att noggranna beräkningar alltid bör utföras om topografin är komplex. / Air pollutions generate health problems to humans and have negative impact on the environment. Environmental quality standards in Sweden are based on requirements on various European Community directives. Combustion is a source for air pollution and a new plant must always prove that the pollution will not exceeded environmental quality standards. An investigation is therefore made and often modeling is performed to calculate how high the contribution from the plant will be. The process can be time consuming and sometimes not necessary because the result often shows that the contribution is very low. In this project a way to simplify the investigation by trying to find cases when calculation is not necessary have been made. The dispersion of nitrogen dioxide from a heating plant have been studied by simulations in the program AERMOD for two different places in Sundsvall. The impact of different parameters as gas velocity, gas temperature, stack height and stack diameter on the result have been studied together with the effect of different topographies. A flow chart has been constructed with the result from the simulations. The flow chart can be used to decide if calculation is necessary or not for different heating plants. From the results the conclusion was that for a heating plant with a stack diameter larger than 0.5 m, a gas velocity higher than 10 m/s, gas temperature over 50 ◦C and a mass flow lower than 1.2 g/s calculations are not needed for a stack higher than 45 m. For these cases the contribution from the plant is very low and also the risk for exceeding limits. A stack height lower than 15 m was considered as a case where calculation always is needed. For a height between 15 and 45 m the conclusion was made that more investigation is needed before a decision can be made. The study of how the topography affecting the dispersion of the pollution resulted in the conclusion that for a complex topography a careful investigation always is needed.

I detta projekt har farthinders påverkan på luftkvaliteten på Vaksalagatan i Uppsala studerats. Bakgrunden till detta projekt var att oro bland de boende på Vaksalagatan uppstod då farthinder infördes på gatan under 2017 och att det ligger i Uppsalas kommuns intresse att ständigt arbeta med att förbättra luftkvaliteten i kommunen. Höga halter av luftföroreningar är ett allvarligt folkhälsoproblem och orsakar många för tidiga dödsfall. Partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 10 m (PM10) och kvävedioxider (NO2) är de luftföroreningar som idag påverkar människors hälsa främst och det är därför just dessa två valts att studera i detta projekt. Båda dessa luftföroreningar har vägtrafiken som en av de främsta utsläppskällorna. Halter av PM10 domineras av partiklar som frigörs vid slitage av vägbana, däck och bromsar bland annat. Vid förbränning av bränslen frigörs kväveoxider (NOx) som sedan oxideras till NO2 i luft. För att utvärdera hur luftkvaliteten på Vaksalagatan påverkades av farthinder användes simuleringsverktyget SIMAIR. SIMAIR är ett webbaserat modellsystem utvecklat av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) främst för att beräkna luftkvaliteten runt om i Sveriges tätorter och för att kontrollera halterna i jämförelse med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmålet Frisk luft. Då resuspensionsmodellen som är implementerad i SIMAIR saknar hastighetsberoende för partiklar infördes en korrektion av detta. Resultatet från detta projekt resulterade i att både emissionerna och halterna PM10 minskade vid införandet av farthinder. För NOx samt NO2 ökade emissioner och halterna då simuleringar med farthinder genomfördes i jämförelse med referenskörningen som inte innefattade några farthinder. För att fastställa hur luftkvaliteten påverkades av farthinder längs hela Vaksalagatan beräknades procentuella förändringar av respektive luftförorening. Den procentuella förändringen visar dock att halten PM10 minskar med 12 % samt att NO2 ökar med 17 %. Resultat från en tidigare studie visar att PM10 har en större negativ effekt på folkhälsan i jämförelse med NO2 och därmed är den samlade bedömningen att luftkvaliteten, sett till människors hälsa, förbättras något på Vaksalagatan.

Luftföroreningar är ett växande problem i urbana miljöer på grund av förändrad markanvändning och förtätning av städer. Den huvudsakliga utsläppskällan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken, som bland annat bidrar till höjda halter av luftburna partiklar och kvävedioxid (NO2) i luften. Dessa två luftföroreningar har stor påverkan på människors hälsa. För att reducera överskridande miljökvalitetsnormer, kan kommuner tvingas ta fram åtgärdsprogram. Syftet med denna studie var att påvisa effektiviteten av att införa så kallade förebyggande åtgärder i samband med exploateringsprojekt, oavsett om ett område riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna eller inte, för att på så sätt skapa en bättre luftkvalitet. För att visa på hur förebyggande åtgärder kan se ut i en tätort har exempelområdet Bomhus i Gävle använts där Gävle kommun har för avsikt att utveckla ett område med bostäder och vägar (se figur 1 för det avgränsade området). Metoden för denna studie har varit en litteraturstudie och två framtida scenarioanalyser, vilka inkluderar gestaltningsförslag. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, åtgärdsprogram, examensarbeten och myndighetsrapporter, där åtgärder för att reducera halter av partiklar och kvävedioxid undersöktes. Vi har sedan baserat antaganden av framtida scenarioanalyser på litteraturstudien. Åtgärderna har analyserats och kvantifierats för att sedan redovisa konkreta, realistiska och kostnadseffektiva förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus. Framtagandet av kvantifieringar på luftkvalitetsvärden och åtgärder har legat till grund för att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna i samband med exploatering. För att visualisera förslag på förebyggande åtgärder skapades ett gestaltningsförslag. Resultatet visade på att införande av förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus i Gävle kan bidra till en förbättrad luftkvalitet. Alla åtgärder kunde inte kvantifieras, men litteraturstudiens resultat visade på att tidigare framtagna åtgärder har gett en minskning av luftföroreningar, vilket antas göra detsamma även i Bomhus. Utifrån resultatet anser vi att analysen av införandet av förebyggande åtgärder utgör stor vikt i planeringsprocessen och bör tas fram av kommuner och byggherrar i ett tidigt skede i stadsplaneringen, eftersom att kostnader kan bli stora om luftföroreningarna ökar, oavsett halt. Kommuner ska med hjälp av kostnadsanalyser kunna bedöma om förebyggande åtgärder är samhällsekonomiskt effektiva att tillämpa i en tätort.

Syftet med arbetet var att samla in mätdata för att kontrollera luftkvalitén ombord på två svenska fartyg, för att sedan jämföra resultaten med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden och den svenska normalbefolkningens exponering för olika ämnen. Resultatet från studien var också tänkt att vara till hjälp för att utforma nya råd och rekommendationer för att minimera exponeringen och även till att bidra med material för fler framtida studier. Under cirka en vecka ombord på fartygen samlades data in med hjälp av passiva provtagare för att registrera halter av bensen, kvävedioxid och polycykliska aromatiska kolväten. Resultaten visade att luftkvalitén ombord på de två fartygen generellt sett är god. Samtliga uppmätta halter låg långt under Arbetsmiljöverkets gränsvärden och det skiljde sig inte mycket varken mellan fartyg eller jämfört med den svenska normalbefolkningens exponering. Därför är inte svensk sjömän ombord på svenskflaggade fartyg i större fara för toxiska luftföroreningar ombord jämfört med när de är hemma. / The main purpose of this study was to measure and evaluate the air quality onboard two Swedish ships, and compare the results with the exposure limits laid out by the Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) and the Swedish population’s exposure to various substances. The results of this study were also meant to be helpful to form new advice and recommendations to minimize exposure and also to provide material for future studies. During approximately one week onboard the two ships data were collected using passive samplers to register levels of benzene, nitrogen dioxide and polycyclic aromatic hydrocarbons. The results indicated that the air quality onboard the two ships were generally good. All measured concentrations were well below safety applications and it did not differ very much neither between ships nor compared with the Swedish population’s exposure. In conclusion, Swedish sailors onboard Swedish ships are not in greater danger of toxic air pollutants onboard compared to when they are at home.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur arbetsmiljön och innemiljön med avseende på luftkvalitet har förändrats ombord fartyget M/S Aurora af Helsingborg efter konvertering från dieselelektrisk- till batteridrift. Resultatet har sedan jämförts med Arbetsmiljöverkets hygieniska gränsvärden, WHOs riktlinjer och tidigare mätning på Aurora som utfördes 2014, innan konverteringen till batteridrift. Då bestod framdrivningen av fyra Wärtsilä-Vasa 6R32E dieselmotorer som körde på miljödiesel. Under sju dagar i mars 2019, från nionde till sextonde, har mätdata samlats in på fartyget Aurora genom olika passiva provtagare för: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), lättflyktiga organiska ämnen (TVOC), temperatur, relativ luftfuktighet, partiklar, SO2 och NO2. Resultaten av mätvärdena visade att det är bra Luftkvalitet ombord på fartyget och att innemiljön blivit bättre sedan konverteringen. Alla uppmätta halter låg långt under de hygieniska gränsvärdena som Arbetsmiljöverket tagit fram. Nivåerna låg även under riktlinjerna bortsett från TVOC i separatorrummet där halterna är betydligt högre än riktvärdet. Arbetsuppgifterna ombord Aurora har förändrats till det bättre sedan konverteringen med bland annat mindre hantering av oljeprodukter. / The purpose of this study is to examine how the work environment and indoor air quality has changed onboard M/S Aurora af Helsingborg after the conversion from diesel electric to battery. The results have been compared to Swedish Work Environment Authority (Arbetsmiljöverket) hygienic exposure limits, World Health Organizations (WHO) guidelines and previous measurements from 2014 done on Aurora before the conversion to battery drive. At that time Aurora was propelled by four Wärtsilä-Vasa 6R32E diesel engines running on environmental diesel. During seven days in March from 9th to 16th 2019, data was collected on the vessel Aurora by different types of passive samplers: Polycyclic aromatic hydrocarbons (PAH), benzo(a)pyrene, total volatile organic substances (TVOC), benzene, temperature, relative humidity, particulate matter (PM), SO2, NO2. The result from the data collected showed that the indoor air quality onboard and the inside environment has improved after the conversion. All measured data were much lower than the hygienic limit values that Swedish Work Environment Authority has set. The values of the data were also lower than recommendations except from TVOC in purifier room. The duties on board Aurora has changed for the better since the conversion, including less management of oil products.