I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten. Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar. Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän. Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.

<p>I den industrialiserade delen av världen är luftföroreningar ett allvarligt miljö- och hälsoproblem. Det har resulterat i att man i EU och Sverige har tagit fram normer för att skydda människors hälsa. Normerna benämns miljökvalitetsnormer för utomhusluft och de fastställer nivåer för vilken luftföroreningsmängd som är tillåten.</p><p>Nivåerna sätts utifrån vad som människor och naturen beräknas tåla. Det är främst urban miljö, d.v.s. i stadsmiljöer, som problem med höga halter av luftföroreningar uppstår och utsläpp från trafiken utgör en stor del av luftföroreningarna. Hur städerna är planerade påverkar den föroreningsmängd som människor utsätts för eftersom att täta gaturum och stadsmiljöer medverkar till att luftföroreningarna inte sprids. Därför är stadsplanering ett viktigt verktyg för kommunerna i arbetet med att förbättra luftkvaliteten. God stadsplanering kan bidra till mindre trafik samt till en utformning av stadsbebyggelsen som inte stänger inne luftföroreningar.</p><p>Huvudsyftet med denna uppsats är att genom intervjuer studera vilken hänsyn två svenska kommuner tar till miljökvalitetsnormerna för utomhusluft i planeringsarbetet av externhandelsområden. Uppsatsens syfte uppfylls genom en kvalitativ intervjustudie av kommunala politiker och tjänstemän. </p><p>Slutsatserna av studien är att arbete och förhållningssätt till miljökvalitetsnormerna skiljer sig åt mellan de studerade kommunerna. Kommunernas organisationsstruktur upplevs av intervjuade politiker och tjänstemän i studien påverka arbete och hänsyn till miljökvalitetsnormerna i planeringsarbetet. De intervjuade upplever en tydlig eller mycket tydlig målkonflikt mellan externhandeln och arbetet med att säkerställa en god luftkvalitet. Det finns en rädsla i kommunerna för att luftmätningar ska visa på höga föroreningsnivåer i och med att luftförbättrande åtgärder medför stora kostnader. Större ansvarstagande och ekonomiska resurser från nationell nivå efterfrågas av kommunerna.</p>

Road traffic is a major source of carbon dioxide emissions and air pollution. Travelling will always be needed in cities, but it needs to be sustainable. A shift from private cars to more efficient forms of transportation is one of the most important strategies to create a sustainable transportation system. Some of the worst air quality in Sweden is found in Stockholm and the levels of particulate matter and nitrogen oxide fails to reach the national environmental objective Clean air. This case study examines the work done by the city of Stockholm to achieve sustainable traffic. The aim is to identify deficiencies and obstacles to achieving the goal of Clean air. Air quality data, the planning documents used by the city of Stockholm, and interviews have been analyzed using a broad theory on public management and sustainable traffic. The results show a great variety in how the traffic-related goals are set and that overarching visions are not translated into direct action. More coordinated measures are needed to achieve synergies. Finally, five primary obstacles to achieving the goal Clean air have been identified.

Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att många skolor och förskolor har allvarliga brister med luftkvalitet och nedskräpning. Vöfab, som är ett förvaltningsföretag för Växjö kommun, vill utreda situationen på deras förskolor. Med hjälp av enkäter som lämnas ut till personal på 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjälpa till att få en överblick över personalens åsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat. Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig på inomhusklimatets temperatur, buller och luftkvalitet. Men även andra faktorer så som belysningens inverkan har undersökts. Personalen har i enkäterna svarat på frågor om inomhusklimatet och om de känner av symtom som kan kopplas till inomhusklimatet. När enkäterna analyserades kunde samband hittas mellan personalens upplevda symtom och problem som de upplever med inomhusklimatet. Resultaten visar att trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, varierande rumstemperatur, buller och damm och smuts är vanligt förekommande problem på förskolorna. I arbetet redovisas även tre tekniska mätningar som gjorts på de förskolor där enkäterna visat på störst problem, inom tre utvalda kategorier i inomhusmiljön. De tre mätningar som har gjorts är en bullermätning, en temperaturmätning och en fuktmätning. Temperaturmätningen på Högstorps förskola har visat på temperaturer flera grader under dimensionerad temperatur, medan de andra mätningarna inte lokaliserat orsaken till problemen.

Andelen människor som flyttar till städer ökar, vilket gör att det blir allt mer konkurrens om markytan. För att skapa fler bostäder tas mark i anspråk som tidigare haft andra syften eller bestått av naturliga grönytor. När växtlighet prioriteras bort minskar ekosystemtjänster som har förmåga att rena stadsluften. Denna studie baseras på Stockholm, där den regionala översiktsplaneringen åsyftar att staden ska förtätas för att skapa mer centrala bostäder. Att stadsluften är förorenad är ett generellt problem som utsätter invånare för hälsorisker.  Detta är en fallstudie som granskar hur luftföroreningar uppmärksammas när nya bostadsprojekt är planerade att etableras. Fem fall har valts ut nära en hårt trafikerad Europaväg, för att undersöka hur luftkvaliteter beaktats i planprocesserna. Dokument har granskats och berörda aktörer har intervjuats. Riskerna med luftföroreningar omnämns ytterst lite i vissa fall, medan de anses som betydande miljöpåverkan i andra. Detta har lett till att miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) krävts vid vissa bostadsprojekt men inte i andra, trots att liknande eller högre nivåer av luftföroreningar eller fordonsmängd uppmätts eller beräknats vid projekten som uppmärksammat aspekten minst. Resultaten i fallstudien belyser den varierande förekomsten av omnämnandet om luftföroreningar och därmed risker för människors hälsa i de olika bostadsprojekten. / The numbers of people that are living in cities are expanding. That means an arising competition of the ground surface. To create enough homes areas that earlier was filled with natural green spaces are sometimes becoming mobilized. Green space’s that seems to clean the air becomes rarer. This study is based on the city of Stockholm, that is planned to expand more towards the central parts of the city. The city air is as in many other cities polluted and citizens are exposed to health risks.  This is a case study that examines how air pollution is being noticed in new residential projects. Five projects located close to a heavy traffic road have been chosen. Documents have been surveyed and relevant stakeholders have been interviewed in reason to find out how air quality is being observed. The different concerns regarding air quality has lead to decisions that environmental impact assessment (EIA) has being required in some cases, but not in others. Thus the levels of air quality or traffic density have approximately been the same or sometimes even higher in the cases that mentioned air quality least. This case study highlights the varied mention about air pollution and thereby the risks for human health in the studied projects.

I detta projekt har farthinders påverkan på luftkvaliteten på Vaksalagatan i Uppsala studerats. Bakgrunden till detta projekt var att oro bland de boende på Vaksalagatan uppstod då farthinder infördes på gatan under 2017 och att det ligger i Uppsalas kommuns intresse att ständigt arbeta med att förbättra luftkvaliteten i kommunen. Höga halter av luftföroreningar är ett allvarligt folkhälsoproblem och orsakar många för tidiga dödsfall. Partiklar med en aerodynamisk diameter mindre än 10 m (PM10) och kvävedioxider (NO2) är de luftföroreningar som idag påverkar människors hälsa främst och det är därför just dessa två valts att studera i detta projekt. Båda dessa luftföroreningar har vägtrafiken som en av de främsta utsläppskällorna. Halter av PM10 domineras av partiklar som frigörs vid slitage av vägbana, däck och bromsar bland annat. Vid förbränning av bränslen frigörs kväveoxider (NOx) som sedan oxideras till NO2 i luft. För att utvärdera hur luftkvaliteten på Vaksalagatan påverkades av farthinder användes simuleringsverktyget SIMAIR. SIMAIR är ett webbaserat modellsystem utvecklat av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) främst för att beräkna luftkvaliteten runt om i Sveriges tätorter och för att kontrollera halterna i jämförelse med miljökvalitetsnormer, utvärderingströsklar och miljökvalitetsmålet Frisk luft. Då resuspensionsmodellen som är implementerad i SIMAIR saknar hastighetsberoende för partiklar infördes en korrektion av detta. Resultatet från detta projekt resulterade i att både emissionerna och halterna PM10 minskade vid införandet av farthinder. För NOx samt NO2 ökade emissioner och halterna då simuleringar med farthinder genomfördes i jämförelse med referenskörningen som inte innefattade några farthinder. För att fastställa hur luftkvaliteten påverkades av farthinder längs hela Vaksalagatan beräknades procentuella förändringar av respektive luftförorening. Den procentuella förändringen visar dock att halten PM10 minskar med 12 % samt att NO2 ökar med 17 %. Resultat från en tidigare studie visar att PM10 har en större negativ effekt på folkhälsan i jämförelse med NO2 och därmed är den samlade bedömningen att luftkvaliteten, sett till människors hälsa, förbättras något på Vaksalagatan.

Luftföroreningar är ett växande problem i urbana miljöer på grund av förändrad markanvändning och förtätning av städer. Den huvudsakliga utsläppskällan till luftföroreningar i stadsmiljö är biltrafiken, som bland annat bidrar till höjda halter av luftburna partiklar och kvävedioxid (NO2) i luften. Dessa två luftföroreningar har stor påverkan på människors hälsa. För att reducera överskridande miljökvalitetsnormer, kan kommuner tvingas ta fram åtgärdsprogram. Syftet med denna studie var att påvisa effektiviteten av att införa så kallade förebyggande åtgärder i samband med exploateringsprojekt, oavsett om ett område riskerar att överskrida miljökvalitetsnormerna eller inte, för att på så sätt skapa en bättre luftkvalitet. För att visa på hur förebyggande åtgärder kan se ut i en tätort har exempelområdet Bomhus i Gävle använts där Gävle kommun har för avsikt att utveckla ett område med bostäder och vägar (se figur 1 för det avgränsade området). Metoden för denna studie har varit en litteraturstudie och två framtida scenarioanalyser, vilka inkluderar gestaltningsförslag. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, åtgärdsprogram, examensarbeten och myndighetsrapporter, där åtgärder för att reducera halter av partiklar och kvävedioxid undersöktes. Vi har sedan baserat antaganden av framtida scenarioanalyser på litteraturstudien. Åtgärderna har analyserats och kvantifierats för att sedan redovisa konkreta, realistiska och kostnadseffektiva förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus. Framtagandet av kvantifieringar på luftkvalitetsvärden och åtgärder har legat till grund för att beräkna de samhällsekonomiska kostnaderna i samband med exploatering. För att visualisera förslag på förebyggande åtgärder skapades ett gestaltningsförslag. Resultatet visade på att införande av förebyggande åtgärder i exempelområdet Bomhus i Gävle kan bidra till en förbättrad luftkvalitet. Alla åtgärder kunde inte kvantifieras, men litteraturstudiens resultat visade på att tidigare framtagna åtgärder har gett en minskning av luftföroreningar, vilket antas göra detsamma även i Bomhus. Utifrån resultatet anser vi att analysen av införandet av förebyggande åtgärder utgör stor vikt i planeringsprocessen och bör tas fram av kommuner och byggherrar i ett tidigt skede i stadsplaneringen, eftersom att kostnader kan bli stora om luftföroreningarna ökar, oavsett halt. Kommuner ska med hjälp av kostnadsanalyser kunna bedöma om förebyggande åtgärder är samhällsekonomiskt effektiva att tillämpa i en tätort.

Dörröppningar till en operationssal under en pågående operation ökar infektionsrisken. På Centraloperation, Karolinska Universitetssjukhuset Solna, öppnas dörrarna till operationssalen fler gånger än nödvändigt. Muntlig information till personalen har inte minskat antalet dörröppningar på lång sikt. En trådlös tekniklösning som räknar och visualiserar antalet dörröppningar tros ha en mer långvarig effekt, därför skulle en prototyp tas fram. En litteraturstudie gjordes för att hitta komponenter och för att med dessa skapa prototypen.   Prototypen kan räkna och visualisera antalet dörröppningar från en dörr. Då en operationssal oftast har tre dörrar är visualiseringen förberedd för att kunna visa antalet för dessa. Prototypen behöver vidareutvecklas för att kunna användas på under en operation. / Door openings to an operating theatre, during an ongoing operation, increases the risk of infection. At the Central operation department, Karolinska University Hospital Solna, the doors open more frequently than necessary. Oral information to the staff has not reduced the number of door openings for a longer time. A wireless solution that counts and visualizes is believed to have a more longlasting effect, therefore a prototype would be created. A literature study was performed in order to find components and with those build the prototype. The prototype is able to count and visualize the number of door openings from one door. However, since many operating theatres have three doors, the visualization is prepared for this. To be able to use this system during an operation the prototype needs to be further developed.

No description available.

Syftet med examensarbetet är att utveckla designlösningar som resulterar i en eller flera prototyper som visar att tallmjöl är ett alternativ inom livsmedelsindustrin. Råvaran som används är skadad furu, som blånadsträ eller tallved, som blir över i sågverk. För att tallmjöl ska kunna konsumeras som föda måste den genomgå en jäsningsprocess som ändrar den kemiska strukturen hos cellulosa, som är den huvudsakliga aktiva ingrediensen i trä, till fibrer som kan smältas av människor. En bromatologisk analys utfördes, vilket är en grundläggande analys utförd på livsmedel för att fastställa dess näringsegenskaper, vilket gav ett resultat som tyder på att mänsklig konsumtion av tallmjöl är möjlig. Laboratoriet är certifierat enligt den internationella standarden ISO/IEC 17025:2017. Projektet har genomförts genom en materialdrivna designmetod och faser i en klassisk cirkulär designprocess, från forskning, idégenerering till en slutlig prototyp.  Examensarbetet resulterade i Pine Flour, vilket är ett mångsidigt mjöl som kan användas som ett nytt mjöl i livsmedelsindustrin. För att demonstrera tallmjölets kapacitet skapades också Crunchy Blue flingor, en biprodukt, som är flingor gjord av blånadsträ, det vill säga tall som är angripits av blånadssvamp. Tallmjöl har många näringsmässiga fördelar eftersom dess huvudkomponent är fiber, och blånadträ innehåller protein vilket skapar ett livsmedel av hög näringskvalitet. Sverige skulle kunna bli en hälsosam mjölproducent där varje region kunde producera sitt eget mjöl med sina egna kvaliteter beroende på olika tallars egenskaper. Utan att angripa ekosystemet så skulle Sverige kunna bli ett självförsörjande gällande tallmjöl, något som gynnar lokal produktion i en hållbar sammanhang. / The aim of the thesis is design solutions that result in one or more prototypes that show that pine flour is an alternative in the food industry. The raw material used is damaged pine such as bluewood or pinewood that is left over from sawmills. For pine to be consumed as food, it must undergo a fermentation process that changes the chemical structure of cellulose, which is the main active ingredient in wood, into fiber digestible by humans. A bromatological analysis was carried out, which is a basic analysis carried out on food to determine its nutritional properties, giving results indicating that human consumption of pine flour is possible. The laboratory is certified according to the international standard ISO/IEC 17025:2017. The project follows the material driven design method and the steps in a classic circular design development process, from research, idea generation to a final prototype. The thesis resulted in Pine Flour. A versatile flour that can be used as a new flour in the food industry. To demonstrate the capabilities of pine flour, a by-product Crunchy Blue flakes was also created, which is flakes of pine flour with bluewood. Pine flour has many nutritional benefits because its main component is fiber, and blued wood contains protein, creating a food of high nutritional quality. Sweden would become a healthy flour producer where each region could produce its own flour with its own qualities depending on the characteristics of different pine trees. Without attacking the ecosystem and thus Sweden becomes a self-sufficient country that benefits from local production in a sustainable context