Health is closely related to air pollution, with increasing evidence showing the consequences of longand short-term exposure to, in particular, fine particulate matter (PM2.5). In 2008, the European Union adopted a directive (directive 2008/50/EC) to improve air quality and to regulate a number of air pollutants, including PM2.5, in the member states. This directive has recently been assessed by a socalled “fitness check”. The aim of this thesis is to analyse how air quality regarding fine particulate matter has developed in Sweden between 2000 and 2018 and to examine possible future scenarios for stricter requirements in renewed EU legislation, based on the outcomes of the “fitness check”. Data are analysed from monitoring stations throughout Sweden with a focus on the last ten years up to 2018. Average urban exposure levels are estimated to compare them with the average exposure index (AEI) defined in the directive and source sectorsfor PM2.5 are identified to determine the potential for measures to reduce concentrations. The results show that Sweden is not challenged by the current EU legislation, neither exceeding the current annual limit value of 25 µg/m3 nor requiring a reduction of the urban exposure levels. However, Sweden will need to take further initiatives if requirements are tightened up, for example if a daily ceiling of 25 µg/m3 is implemented or the annual limit decreased to 10 µg/m3 , both values based on WHO’s latest recommendations. Rural and urban concentrations show an exponentially decreasing trend from southern to northern Sweden. It is concluded that PM2.5 is dominated by long-distance transportation, but with significant local contributions in urban areas. Overall, concentrations reduced during the period studied, which is mainly due to a reduction in international emissions, occasionally combined with individual local measures. PM2.5 concentrations are, however, above natural background levels, which makes it worthwhile to decrease them further, with local action considered to be of particular importance from a health perspective. / Luftkvalitet är en viktig faktor inom hälsa, eftersom ett stort antal negativa effekter på kroppen har fastställts vid exponering av ökade halter partiklar (PM, eng. ”particulate matter”), bland annat, i luft. Både kort- och långtidsexponering av fina partiklar (PM2.5) har dokumenterade hälsofarliga konsekvenser, därför fastställde den Europeiska unionen under 2008 ett direktiv (direktiv 2008/50/EC) för att förbättra luftkvaliteten och reglera ett antal luftföroreningar, bland annat PM2.5-koncentrationerna i medlemsländerna. För att undersöka implementeringen av direktivet utfördes nyligen en så kallad ”fitness check”. Detta arbete ska analysera hur luftkvalitet i samband med fina partiklar har utvecklats i Sverige under perioden 2000 till 2018. Utöver det undersöks möjliga framtidsscenarier för skärpta krav i ett reviderat EU-direktiv vilka är baserade på slutsatserna från denna ”fitness check”. Data från mätstationer i hela Sverige används med fokus på de sista tio åren fram tills 2018. Genomsnittliga urbana exponeringshalter är uppskattade för att jämföra dessa med exponeringsindexet (AEI, eng. ”average exposure index”) som är definierat i direktivet. Källområden för PM2.5 är identifierade för att uppskatta behovet av potentiella åtgärder för att reducera koncentrationen av fina partiklar. Resultaten visar att Sverige når målsättningen i den befintliga EU-lagstiftningen eftersom varken årsmedelvärdet av 25 µg/m3 eller taket för exponeringsindexet överskrids vid mätstationerna. Om kraven skulle skärpas, till exempel vid implementeringen av ett dygnsgränsvärde av 25 µg/m3 eller om det årliga gränsvärdet skulle sänkas till 10 µg/m3 (i enlighet med WHO:s senaste rekommendationer), kommer det krävas ytterligare åtgärder. Den regionala och urbana koncentrationen uppvisar en exponentiellt avtagande trend från södra till norra Sverige. Slutsatsen kan dras att PM2.5 är dominerad av långdistanstransporter, dock med synliga lokala tillskott i de urbana områdena. Sammanfattningsvis har koncentrationerna reducerats under den observerade perioden, vilket framförallt kan antas vara baserat på en reducering av internationella emissioner, i vissa fall kombinerat med lokala åtgärder. PM2.5 koncentrationerna är fortfarande högre än den naturliga förekomsten, därför är det relevant ur ett hälsoperspektiv att även reducera dem i framtiden, framförallt på lokal nivå.

The purpose of this thesis work was to study the airflow patterns and the particle distribution in a generic car cabin in order to evaluate the air quality and find how it can be improved. A 3D CAD model was created using the Solidworks software program and meshed using ICEM CFD software. The ICEM CFD software was used to generate the mesh and ANSYS FLUENT was adapted for the simulation. In total, 12 different cases were simulated by considering different inlet velocities and vent setup. The predicted results were further used to analyze the airflow and particle distribution in the entire car cabin. With higher inlet velocity there were more particles being transported to the rear part of the cabin. In general, the particle concentration was higher in the front of the cabin when they were introduced through the inlets, especially with low inlet velocities. Opening the recirculation vents resulted in a slight reduction of the flow to the rear side and reduced the particle distribution accordingly. When smoke particles were introduced in the rear seats, they mostly stayed in the rear of the cabin, especially with low inlet flow velocities as the air did not mix sufficiently. Overall a higher inlet airflow velocity reduced the number of particles that were trapped on the front and rear seats. However, an increase in the number of particles that were trapped on the ceiling, floor and walls were obtained. / Syftet med den här avhandlingen var att studera luftflödesmönster och partikelfördelningen i en generell bilkabin för att utvärdera luftkvaliteten och se hur man kan förbättra den. En 3D CAD-modell skapades med hjälp av Solidworks och ett rutnät skapades med hjälp av ICEM CFD. ICEM CFD användes för att generera rutnätet och ANSYS FLUENT användes för simuleringarna. Totalt simulerades 12 olika fall bestående av olika inflödeshastigheter och ventilinställningar. De beräknade resultaten användes sedan för att analysera luftflödet och partikelfördelningen i hela bilkabinen. Med högre inloppsflöde var det fler partiklar som transporterades till bakre delen av bilkabinen. Överlag var partikelkoncentrationen högre i framdelen av kabinen när partiklarna introducerades i inloppsventilerna, särskilt vid låga inloppshastigheter. Att öppna recirkulationsventilerna resulterade i en liten minskning av luftflödet till bakdelen av kabinen och även så partikelfördelningen. När rökpartiklar introducerades i baksätena, stannade de för det mesta i bakdelen av kabinen, särskilt vid låga inloppsflödeshastigheter då luften inte blandades tillräckligt. Överlag innebar en högre inloppsflödeshastighet reducerade mängden av partiklar som fastnade på fram- och baksätena, men ökade mängden partiklar som fastnade på taket, golvet och på väggarna.

Although air pollution is one of the largest threats to human health, the data available to the public is often sparse and not very accurate nor updated. For example, there exists only about 5-10 air quality measuring points across the city of Stockholm. This means that the available data is good in close proximity of the sensing equipment but can differentiate much only a couple of blocks away. In order for individuals to receive up to date information around a larger city, stationary measurements are not sufficient enough to get a clear picture of how the current state of the air quality stands. Instead, other methods of collecting this data is needed, for instance by making the measurements mobile. GOEASY is a project financed by the European Commission where Galileo, Europe’s new navigational service, is used to enable more location-based service applications. As part of the GOEASY project is the evaluation of the potential of collaborative applications where users are engaged to help individuals affected by breathing-related diseases such as asthma. This thesis presents the choice of architecture and the implementation of a mobile platform serving this purpose. Using sensors mounted on a range of objects real time air quality data is collected and made available. The result is a mobile platform and connected Android application which by utilizing air quality sensors, reports pollution measurements together with positional coordinates to a central server. Thanks to the features of the underlying systems used, this provides a platform which is accurate and more resilient to exploits compared to traditional location-based services available today. The result allows individuals with respiratory conditions to receive much more accurate and up to date information in a larger resolution. It also serves the purpose of demonstrating the potential of the supporting technology as part of the GOEASY project. / Trots att föroreningar i luften är bland de största hoten mot mänsklig hälsa är den information som finns tillgänglig för allmänheten ofta både gles och inte tillräckligt noggrann eller uppdaterad. Till exempel finns det i hela Storstockholm endast mellan 5–10 luftkvalitetstationer som mäter föroreningar. Detta innebär att den data som finns tillgänglig är bra i närheten av mätutrustningen men kan skilja sig mycket enbart ett par kvarter bort. För att öka mängden information som är tillgänglig till allmänheten räcker inte längre enbart de stationära lösningarna som finns idag för att visa hur de rådande halterna av föroreningar står sig. Andra metoder måste införas, exempelvis genom att nyttja mobila mätningar från en plattform som kan röra sig fritt. GOEASY är ett projekt finansierat av den Europeiska Kommissionen, där Galileo, Europas nya navigationssystem används för att tillåta fler platsbaserade tjänster att äntra marknaden. Som en del av GOEASY projektet ingår evalueringen av potentialen i en applikation där användare samlar in data för att hjälpa individer med andningssvårigheter som astma. Denna avhandling presenterar valen till arkitekturen samt implementationen av en mobil plattform som en del av GOEASY. Lösningen använder sig av mobila luftkvalitetsensorer som kan monteras på en rad olika objekt som samlar data i realtid som görs tillgänglig för allmänheten. Resultatet är en mobil plattform och tillhörande Android applikation som med hjälp av luftkvalitetsensorer rapporterar halten av olika skadliga föroreningar tillsammans med platsinformation till en central server. Tack vare egenskaperna av de underliggande systemen som används, skapas en plattform som är mycket mer precis när det gäller positionering jämfört med liknande system som finns tillgängligt. Det resulterande systemet gör det möjligt för individer med andningssvårigheter att få tillgång till noggrannare samt mer uppdaterad information i större utsträckning än vad som för närvarande är tillgängligt. Systemet fyller även syftet med att demonstrera potentialen i den bakomliggande teknologin som en del av GOEASY.

<p>An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced.</p><p>According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator.</p><p>In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres.</p><p>In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need.</p><p>In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden.</p><p>The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%.</p> / <p>Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län.</p><p>Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank.</p><p>I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm.</p><p>För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved.</p><p>I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige.</p><p>Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.</p>

An Internet application, VEDAIR, for estimation of air quality in regions with small-scale combustion of bio fuel has been developed by Swedish Meteorological and Hydrological Institute with financing from Swedish Energy Agency and Swedish Environmental Protection Agency. The model contains user interface and a coupled model concept where concentrations of atmospheric pollutions are calculated for regional, urban and local contributions. In this report the model is described and a first study of air quality considering PM10 (particles with a diameter less than 10 µm) in two Swedish municipalities, Vänersborg and Gnosjö, is introduced. According to the result, there are areas with poor air quality even in smaller Swedish municipalities, mostly due to high emission from buildings with older wood heating furnace without hydraulic accumulator. In Vänersborg three areas were analysed in VEDAIR for the year 2003: Vargön, Mariedal and the downtown district. In the whole municipality the upper evaluation threshold for PM10, which is defined as 14 µg/m3 for annual average, was exceeded due to background contribution of particles. In all areas, however, the concentrations of PM10 were less than the environmental quality norms. In Vargön, where wood heating furnaces are commonly used, in some areas the concentration of particles was as big as or bigger than the downtown district (annual average of 20 µg/m3). However, in downtown the pollutants were more spread. Biggest concentrations of PM10 were estimated in Mariedal, due to emissions from older wood heating furnaces and streets, mostly in areas with unfavourable meteorological conditions. Measurements of PM10 in the area are therefore suggested. Biggest concentrations of PM10 were prevailed during winter, due to great heating need in combination with cooler air temperature and more stable stratification. The local contribution of PM10 was negative correlated with temperature. In the downtown district, however, the biggest concentrations of PM10 were obtained during spring due to usage of studded tyres. In Gnosjö the air quality considering PM10 was analysed in the areas Götarp, downtown and Gårö. Calculations in VEDAIR showed that the emissions from traffic were much less than wood heating furnace. The background annual average of PM10 in Gnosjö was 1 µg/m3 higher than Vänersborg. The air quality was quite equal as in Vänersborg, but there was an area in Gårö where the environmental quality norms considering PM10 almost were exceeded, this mostly due to emission from one building with high heating need. In this study a comparison between calculated concentrations of PM10 with measured concentrations in Gnosjö for the period 3 November to 31 December 2003 was also made. The validation showed that VEDAIR underestimated the concentrations, but the result was anyway reasonable. Before, validations have only been performed for the northern part of Sweden, and this study indicates that VEDAIR also estimates concentrations of PM10 sufficiently well in southern part of Sweden. The study also showed that if a house owner would replace an old wood heating furnace by a modern furnace with hydraulic accumulator, the annual average of the concentration of PM10 could decrease by 4 µg/m3 which is a reduction of 25%. / Ett internetverktyg, VEDAIR, för bedömning av luftkvalitet vid småskalig förbränning av biobränsle har utvecklats av SMHI med finansiering från bland andra Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Modellen består av användargränssnitt och ett kopplat modellsystem där halterna av luftföroreningar beräknas för såväl regionala (internationellt som nationellt), urbana och lokala bidrag. I denna rapport presenteras modellen tillsammans med en första studie av luftkvaliteten med avseende på PM10 (partiklar med en diameter mindre än 10 µm) inom ett par testkommuner, nämligen Vänersborg i Västergötlands län och Gnosjö i Jönköpings län. Resultatet visade att det finns områden även i små kommuner där sämre luftkvalitet kan utgöra ett problem. Till största delen berodde detta på hög emission från fastigheter med äldre vedeldningspannor utan ackumulatortank. I Vänersborg undersöktes luftkvaliteten med avseende på PM10 i stadsdelarna Vargön, Mariedal och centrum för år 2003. För hela kommunen gällde att övre utvärderingströskel (gränsvärde för vilka mätningar är obligatoriska), som för årsmedelvärdet PM10 är 14 μg/m3 luft, överskrids pga bakgrundsbidrag. Samtliga av de undersökta områdena uppvisade dock halter som är lägre än miljökvalitetsnormerna. Beräkningar i VEDAIR för Vargön, inom vilket vedeldningen är huvudsakliga källan till emissionen av PM10, visade att koncentrationen partiklar inom vissa områden var lika höga eller högre än områden runt de mest trafikerade vägarna i centrala Vänersborg (årsmedelvärde på ca 20 μg/m3). I centrum var dock föroreningarna mer utbredda. Allra högst halter PM10 erhölls vid beräkningar i Mariedal, till följd av utbredd vedeldning med äldre vedpannor, trafikerade vägar och ogynnsamma meteorologiska förutsättningar. Enligt detta kan mätning av partiklar inom området vara befogat. Tidsserier av totalhalten PM10 visade att högst halter erhölls på vintern i Vargön, till följd av större uppvärmningsbehov i kombination med lägre utomhustemperatur och mer stabil skiktning. Det lokala bidraget uppvisade en negativ korrelation mot temperaturen. I centrum var halterna dock högst på våren pga slitagepartiklar från dubbdäck samt vägdamm. För Gnosjö undersöktes luftkvaliteten i tre potentiella problemområden; Gårö, centrala Gnosjö och Götarp. Beräkningar i VEDAIR för Gnosjö visade att trafikens bidrag var betydligt mindre, men vedeldning var vanligt förekommande. Samtidigt var årsmedelvärdet för det regionala bakgrundsbidraget ca 1 μg/m3 högre än i Vänersborg. Luftkvaliteten var generellt sett likvärdig den för Vänersborg, men inom stadsdelen Gårö fanns ett område där koncentrationen PM10 var mycket nära miljökvalitetsnormerna. Huvudkällan till emissionen var en enskild fastighet med stort energibehov som värmdes upp uteslutande med ved. I studien gjordes även jämförelse av beräknade PM10-halter från VEDAIR med uppmätta värden i Gnosjö för perioden 3 november till 31 december 2003. Valideringen visade att VEDAIR gav något underskattade, men ändå hyggliga resultat. Tidigare valideringar har enbart utförts för Norrland, och de nya resultaten tyder på att VEDAIR även ger tillförlitliga beräkningar för södra Sverige. Studien visade också att om en enskild fastighetsägare skulle byta ut en äldre vedeldningspanna mot en modern med ackumulatortank skulle årsmedelvärdet PM10 lokalt i fastighetens närområde kunna sjukna med uppåt 4 μg/m3, vilket är en minskning med 25%.

In order to improve the air quality in Uppsala, a proposition to introduce one of two new emission zones (EZ), starting in the year 2020, has been proposed. In what is called Environment Zone Class 2 (EZ2), only cars that meet emission class Euro 5 and higher are allowed and in Environment Zone Class 3 (EZ3), only electric, fuel cell and gas vehicles are allowed. The purpose of this thesis is to examine how EZ: s would affect the air quality, regarding nitrogen oxides (NOx) and particles (PMx), within the zone of the city of Uppsala. Using the traffic simulation software PTV Vissim and the emissions modeling software EnViver, four scenarios have been created, two representing today's fleet of vehicles and two examining a modified fleet. Scenario 1 examines an exclusion of all non EZ2 vehicles (Euro 4 and lower) within the zone and scenario 2 examines an EZ2 solely on the road Kungsgatan. Scenario 3 and 4 examine an EZ2 and EZ3 where all cars that do not currently meet the requirements for each EZ are replaced with ones that do. The results indicate that all proposals, except scenario 2, lead to a reduction of NOx and PM2 within the zone. Scenario 1 shows a decrease by 51% for NOx and 57% for PM10, scenario 3 shows a decrease by 17% and 24% respectively and scenario 4 shows a decrease by 66% and 43% respectively. For scenario 2 the emissions show an increase by 10% and 7% each within the zone.

Populationen ökar i Sverige vilket skapar en ständig press på att fler bostäder behöver byggas och mer mat måste produceras. Förtätning är en metod inom stadsutveckling som har goda fördelar såsom färre avstånd och förvaltning av jordbruksmarken. Men denna strategi konkurrerar ut våra grönområden som är livsviktiga för att ett hållbart stadsklimat ska kunna upprätthållas trots vår utveckling. Urban grönska har vi inte råd att äventyra då klimatförändringarna är ett faktum. Vi är i stort behov av att få igång tänket kring nya tekniska gröna lösningar - för tiden är knapp. Människan, djur och natur blir påverkade av försämrad luftkvalitet, förhöjd stadstemperatur och minskning av naturliga gröna habitat.  Syftet med denna studie är att hitta en ny kreativ grön lösning som inte konkurrerar med ytan vilket därmed gör den lättare att fysiskt planera in i staden. Den tekniska lösningen som prövas är en småskalig vertikal trädgård. Studien har även undersökt allmänhetens intresse för denna metod som ny lösning. Den ska undersöka om det fungerar att skapa en grön vägg som både bistår med sociala kvaliteter men som även förbättrar klimatet och berikar den biologiska mångfalden. Det intervju- och enkätmaterial som samlats in styrker att det finns ett intresse från allmänheten och ett behov att hitta nya gröna lösningar.  Studiens resultat visar att det går att skapa en egen småskalig vertikal trädgård med enkla medel och av återvunnet material. Däremot måste modulen stå upprätt för att inte samla upp för mycket väta vilket påverkar växterna och insektshotellen. Tyngden är även en utmaning om modulen ska sättas på väggen, då mer avancerad beräkning krävs samt risker som fuktskador måste tas i beaktning. Slutsatsen är att forskningen kring vertikal trädgård är relativt smal i Malmö och det är svårt att få kontakt med kunniga inom ämnet. Den vertikala grönskan är inte en del av arkitekturen så som den gestaltas i Paris. Fysiska modellen av en småskalig vertikal trädgård visar att det är möjligt att som gemene man skapa en egen vertikal trädgård. Däremot är klimatet en utmaning för framförallt växternas överlevnad. Förslag till vidareutveckling är att skapa och jämföra andra metoder och materialval för en småskalig vertikal trädgård, för privatpersoner, samt ett utvecklat system vid bevattning.

Människans välmående och förmåga att prestera optimalt påverkas av inomhusklimatet. de främsta faktorerna som påverkar människans upplevelse av detta är luftkvalitet, ljus och ljudnivåer.I den här rapporten vill vi ta reda på hur en byggnad som vi har valt lever upp till de krav som ställs på inomhusklimatet, ta reda på hur personer i byggbranschen ser på/värderar inomhusklimatet och hur det arbetar för att uppfylla kraven på ett bra inomhusklimat. För att ta reda på detta har vi använt oss av handlingar för det huset vill valt, intervjuer med branschfolk samt en enkätundersökning som delats ut till brukarna av byggnaden.Byggnaden uppfyller de krav som ställs på ljud, ljus, luftkvalité, värmekomfort på vinterhalvåret och värmekomfort på sommarhalvåret enligt miljöbyggnad gulds kriterier för projekterande värden. Enligt vår enkät undersökning med 46 deltagare där frågor som tagits fram av Sweden Green Building Council som handlar om hur nöjda brukarna är med inomhusklimatet klarade ljud, ljus och luftkvalitet kraven på nöjdhet som ska vara minst 80 % av deltagarna. Värmekomforten i byggnaden klarade däremot inte kraven på både vinter och sommarhalvåret.Slutsatsen från den här studien är att i byggnaden överlag håller en hög standard men att det går att göra förbättringar i värmesystemen i form av injusteringar av ventilation och sekundärvärme. Deltagarna var väldigt nöjda med dagsljus och vi kom fram till slutsatsen att på grund av de stora fönsterytorna som skapar detta är det svårt att få en bra värmekomfort i fastigheten då alla typer av öppningar för med sig värmeförluster.De företag och personer vi har varit i kontakt med jobbar alla aktivt med inomhusklimat frågor både i projekteringsstadiet och i brukar stadiet. De ser alla en positiv framtid för den fortsatta utvecklingen av inomhusklimatet och att det är en av de viktigaste frågor man ställs inför vid uppförande av fastigheter. / Human well-being and ability to perform optimally are affected by the indoor climate. The main factors that affect the human experience of this are air quality, light and noise levels.In this report we want to find out how a building we have chosen meets the requirements of the indoor climate, find out how people in the construction industry are looking at/appreciating the indoor climate and how they work to meet the requirements for a good indoor climate. To research this we have used documents from the house we choose, interviews with industry people and a survey conducted to the users of the building.The building meets the requirements for sound, light, air quality, warmth comfort during the winter and heat comfort during the summer months according to the environmental building gold criteria for projected values. According to our survey, a survey of 46 participants where questions raised by the Swedish Green Building Council, which deal with how satisfied the users are with the indoor climate, sound, light and air quality achieved the satisfaction requirements that should be at least 80%. However, the heating comfort in the building did not meet the demands in winter and summertime's.The conclusion from this study is that the building in general has a high standard but that improvements in heating systems can be made in form of adjustments of ventilation and secondary heating. The participants were very happy with daylight and we came to the conclusion that because of the large windows that create this, it is difficult to get a good heating comfort in the property as all types of openings bring heat losses.The companies and people we have been in contact with, all actively work with indoor climate issues, both at the design stage and at the user stage. They all see a positive future for the continued development of the indoor climate and that it is one of the most important issues facing the construction of real estate

Personal på Högskolan i Gävle tycks periodvis uppleva dålig komfort ikontorsrummen på södersidan i skolans gamla kasernbyggnader. En undersökninggjordes därför på högskolan i april månad i tre kontor, ett med fönsterhuvudsakligen i norrläge och två med fönster huvudsakligen i söderläge. Syftet varatt kartlägga den termiska komforten och luftkvaliteten i de olika väderstrecken ochjämföra med gällande rekommendationer, bland annat genom att beräkna PMV vidolika tillfällen. Vidare undersöktes potentiella samband mellan ute- och inneklimatsamt tunna gardiners inverkan på termostat, värmeflöde och komfort. Den undersökta byggnaden är en äldre stenbyggnad med ovanligt välisoleradefönster och termostatstyrda, vätskeburna radiatorer. Byggnaden har FTX-ventilationmed ett till- och ett överluftsdon i varje kontorsrum. Mätningarna utfördes meddataloggrar som mätte lufttemperatur, relativ luftfuktighet och koldioxidhalt. I tvåav rummen mättes även globtemperatur. Utöver det mättes lufthastighet på tre olikahöjder i två av rummen samt ventilationsflödet i samtliga rum. Resultatet visade att inomhus- och utomhustemperatur har en relativt högkorrelation. Relativa luftfuktigheten var nästan alltid högst i norrläge, men i samtligarum var den låg – lägre än vad som rekommenderas i riktlinjerna. Soligt väderpåverkade temperatur och relativ luftfuktighet inomhus mest av alla vädervariabler,men personnärvaro och ventilation påverkade mer än utomhusklimatet. Kontor isöderläge hade som förväntat högre temperatur än i norrläge, och översteg deriktlinjer som finns för temperatur i kontor. Som följd av detta blev PMV högre isöderläge, tillfälligt högre än komfortgränsen 0,5, med ett högsta värde på 1,41. Kontoret i norrläge höll sig vid de undersökta tillfällena inom intervallet föraccepterat PMV med ett lägsta värde på -0,35. Detta tyder på att värme i söderlägeär ett större problem än kyla i norrläge. Lufthastigheterna blev låga i bådaväderstrecken. Ventilationsflödena visade sig vara 2/3 av det projekterade värdet,men ändå låg koldioxidhalten på en acceptabel nivå enligt riktlinjer. Gardiner påverkade komforten mer i söderläge än norrläge, men påverkade intetillräckligt mycket för att komma ner i en acceptabel komfortnivå vilket kan bero påatt de var av mycket tunt material. Det var svårt att se tydlig gardinpåverkan påtermostaten, men fråndragna gardiner kan leda till att termostaten reagerar påtemperaturökningar i ett rum snabbare. Däremot påverkades värmeflödet tydligaregenom fönstret av gardinerna. Skillnaden i värmeflödet vid för- och fråndragnagardiner blev 4,1 W. / Employees at University of Gävle seem to periodically experience suboptimalcomfort in south facing offices in the school’s old barrack buildings. Therefore, acase study was conducted in April in three offices, one facing north and two facingsouth. The aim of the study was to map the thermal comfort and air quality in thedifferent directions and compare these to the existing recommendations, includingcalculating PMV at different times. A potential correlation between out- and indoorclimate was also examined, as well as the effect of thin curtains on the thermostat, heat flux and comfort. The University of Gävle is an old brick building with unusually well insulatingwindows and thermostatically regulated, waterborne radiators. The building hasmechanical ventilation with heat recovery, and each office has one supply and oneover-air diffuser. The measurements were made with data loggers that measured airtemperature, relative humidity and carbon dioxide. The globe temperature was alsomeasured in two of the rooms. The air velocity on three heights was measured aswell in two of the offices and the ventilation flow was measured in all the rooms. The result showed that indoor- and outdoor temperature have a relatively highcorrelation. The relative humidity was almost always higher in the north facingoffice, but in all the rooms it was low – lower than the recommended guidelines.Sunny weather affected the indoor temperature and relative humidity the most of allthe weather variables, but presence of people and ventilation affected more than theoutdoor climate. South facing offices had as expected a higher temperature thannorth facing ones, and exceeded the guidelines concerning temperatures in offices.Due to that the PMV was higher in the south facing office, temporarily exceedingthe comfort limit of 0,5, with a maximum value of 1,41. The north facing office waswithin the limits during the measurements and had a minimum value of -0,35. Thisindicates that heat in the south facing office is more of a problem than coldness inthe north facing office. The air velocities were low in both directions of thebuilding. The ventilation flow turned out to be 2/3 of the intended value, but thecarbon dioxide content was still acceptable according to guidelines. Curtains influenced the comfort more in the south facing office than in the northfacing office, but they didn’t influence enough to get to an acceptable comfort level,which may be because of the very thin material. It was difficult to see a distinctinfluence from the curtains on the thermostat, but using no curtains could lead tothe thermostat responding faster to increases in temperature in a room. However,the heat flow through the window was influenced more distinctly by the curtains.The difference in heat flow when using curtains compared to no curtains was 4,1 W.

Denna studie har syftet att undersöka sambandet mellan luftföroreningar och olika fordonsvariabler, såsom årsmodell, bränsletyp och fordonstyp, på Hornsgatan i Stockholm. Studien avser att besvara vilka faktorer som har störst inverkan på luftkvaliteten. Utförandet baseras på maskininlärningsalgoritmerna Random Forest och Support Vector Regression, vilka jämförs utifrån R² och RMSE. Modellerna skapade med Random Forest överträffar Support Vector Regression för de olika luftföroreningarna. Den modell som presterade bäst var modellen för kolmonoxid vilken hade ett R²-värde på 99.7%. Den modell som gav prediktioner med lägst R²-värde, 68.4%, var modellen för kvävedioxid. Överlag var resultaten goda i relation till tidigare studier. Utifrån modellerna diskuteras variablers inverkan och olika åtgärder som kan införas i Stockholm Stad och på Hornsgatan för att förbättra luftkvaliteten. / This study aims to investigate the relationship between multiple air pollution and different vehicle variables, such as vehicle year, fuel type and vehicle type, on Hornsgatan in Stockholm. The study intends to answer which factors have the greatest impact on air quality. The implementation is based on the two machine learning algorithms Random Forest and Support Vector Regression, which are compared based on R² and RMSE. The models created with Random Forest outperform Support Vector Regression for the various air pollutants. The best performing model was the carbon monoxide model which had an R²-value of 99.7%. The model that gave predictions with the lowest R²-value, 68.4%, was the model for nitrogen dioxide. Overall, the results were good in relation to previous studies. With regards to these models, the impact of variables and different measures that can be introduced in the City of Stockholm and on Hornsgatan to improve air quality are discussed.