Genom att undersöka hur två olika kommuner i Sverige arbetar med och hanterar de luftkvalitetsproblem som uppstår i städer på grund av trafiksektorn, främst på gator och vägar, syftar studien till att identifiera problem och lösningar kring arbetet med åtgärdsprogrammen. Genom kvalitativa intervjuer med utvalda nyckelpersoner på kommunerna identifierades erfarenheter av att arbeta med luftkvalitetsfrågan. Dessa erfarenheter ställdes mot tidigare forskning för att belysa ifall de tillvägagångssätt kommunerna använder sig av är någonting som är väl beprövat eller om de är nya metoder. Resultatet av studien visade på ett par viktiga faktorer som behövs för att få bukt med luftkvalitetsproblemen; ekonomi, forskning samt inställning hos kommuninvånare och kommunalanställda. Det framgick ifrån informanternas argument att de åtgärder som är svårast att implementera i kommunerna berör frivilliga beteendeförändringar hos invånarna eftersom många helst inte vill förändra sina dagliga resmönster. De åtgärder som är enklast att införa är sådana som förbjuder vissa handlingar, till exempel dubbdäckförbud på vissa gator, då det inte krävs ombyggnation eller nybyggnation av staden. / By investigating how two different municipalities in Sweden are working with and managing problems regarding air pollution in cities due to the traffic sector, mainly on streets and roads, this study aims to identify problems and solutions concerning the work of the action programs. Through qualitative interviews with key people working in the municipalities, we identified experiences of working with air pollution. These experiences were compared to previous research to illustrate if the approaches the municipalities use is something that have been used before, or if these methods are new. The results of the study identified a couple of important factors needed to overcome problems regarding air pollution; economy, research and attitudes among residents and employees in municipalities. The arguments of the respondents made it clear that the hardest measures to implement are those considering voluntary behavioral changes, since many people are reluctant to change their daily travel patterns. The easiest measures to implement are those that prohibit certain acts, for example banning studded tyres on certain streets, since these measures do not require reconstruction or new construction of the city. / OptiDrift

No description available.

No description available.

The public interest in central living in today’s cities has led to an increasing effect of traffic noise pollution, and today 20% of the inhabitants in Sweden suffer from noise a level that exceeds the limits. At the same time the traffic keeps increasing, and recent researches shows that traffic noise pollution and several of today’s most common health issues are connected, for example, reduction of performance, sleeping issues and cardiovascular diseases. For this cause rules, guidelines and environmental goals has been developed, as well as software’s which calculates the levels of pollution, all this to investigate and improve the environment. The guidelines say that the average sound pressure level shouldn’t exceed 55 dBA over 24 hours of the façade, and the maximum level shouldn’t exceed 70 dBA. Today’s issue is that the guidelines isn’t legally binding and therefore they don’t have to be fully achieved which can led to confusion and unfair interpretations in the matter of a building can or cannot be built according to the limits of traffic noise pollution.   The intensions of this report are to improve the urban environment regarding traffic noise pollution and to increase the understanding and knowledge how this issue affects urban areas. The report will also investigate and compare two different calculation methods for traffic noise pollution, the Nordic propagation method and the Nord 2000.   On this basis a literature survey has been done regarding the noise pollution issues in our cities with its rules, guidelines, objective goals, measures and the two different calculation methods. Investigations of different shapes of a building has been done in combination with the software for calculation of road traffic noise Soundplan, and a case study of a site which is located in the centre of Jönköping. The workflow has been reversed from the “normal”, were the building were designed after the limits of the noise levels were investigated. This resulted in a residential proposal which is optimized from a traffic noise point of view, and uses its own body as a shield. The condoles are directed away from the source of noise and the parking space are placed towards the roads. The final result has been analysed with both of the calculation methods, were a slightly differentiation between the methods can be seen. This is causes by the way the calculation methods deal with information and the differentiation in the calculation methods.   The conclusions from this report are that the traffic noise pollution is one of our major health issues which still are increasing. The main problem in this is that there’s several unmeasurable parameters which influences the way an individual experiences the sound environment, which contributes to the difficulty to establish a proper regulations and standards. Regarding the calculation methods there is issues to use Nord 2000, because the method requires large amounts of information which can be difficult to access. At the same time the Nordic propagation method can show incorrectly results because it hasn’t the same ability to adapt to the specific conditions at each location.

Syftet var att identifiera faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka akutsjukvård för deras barn med icke akuta sjukdomstillstånd. Metod: Studien designades till en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre kvalitativa och tolv kvantitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån Caldwells et al. (2011) granskningsmall. Analysen skedde i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) som en integrativ analys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Oro i samband med sjukdom, tillgänglighet samt individuella föräldrafaktorer. Dessa fördelades sedan in nio subtema; Rädsla för försämring, behov av information och trygghet, brist på kunskap, obegränsad tillgång, specialistvård, snabba svar, utbildningsnivå, åldersfaktorer samt överskattning av allvarlighetsgrad. Dessa faktorer spelade en väsentlig roll varför föräldrarna sökte akutmottagningen med deras icke-akut sjuka barn. Slutsats: Med hjälp av ökad insikt och förståelse av patientens helhetsbild kan sjuksköterskan möta föräldrars behov samt ge anpassad rådgivning och hänvisa till rätt vårdnivå, vilket ökar patientsäkerheten på en akutmottagning. / The aim was to identify factors that influence parents' decisions to seek emergency medical care for their children with non-acute medical conditions. Method: The study was designed as an integrative literature review with a systematic approach. Three qualitative and twelve quantitative articles were included and reviewed based on Caldwell's (2011) review template. The analysis took place in accordance with Whittemore and Knafl (2005) as an integrative analysis based on an inductive approach. Results: The results are presented based on three themes; Anxiety associated with illness, availability and individual parental factors. These were then divided into nine subthemes; Fear of deterioration, need for information and reassurance, lack of knowledge, unlimited access, specialist care, quick responses, level of education, age factors and overestimation of severity. These factors played a significant role in why the parents sought the emergency department with their non-acutely ill child. Conclusion: With the help of increased insight and understanding of the patient's overall picture, the nurse can meet parents' needs as well as provide tailored advice and refer to the right level of care, which increases patient safety in an emergency department.

Bakgrund: Personal inom ambulanssjukvård utsätts dagligen för stress och hög arbetsbe- lastning. Detta leder till ökad risk för hälsoproblem hos ambulanspersonal och riskerar att kunna påverka omvårdnaden.
 Syfte: Syftet med studien var att belysa ambulanspersonalens upplevelser av återhämt- ning mellan uppdragen.
 Deltagare: I studien medverkade tio anställda inom ambulanssjukvården vid två medel- stora städer i Sverige och närliggande glesbygd.
 Metod: Studien baserades på tio semistrukturerade intervjuer utförda december 2014. In- tervjuerna spelades in och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.
 Resultat: Fyra kategorier framkom: Förutsättningar för återhämtning, Omständigheter som ger återhämtning, Omständigheter som motverkar återhämtning och Konsekvenser av bristande återhämtning. Till de fyra kategorierna skapades 14 underkategorier. De fak- torer som bedömdes som viktigast för god återhämtning var dagtid måltider och social umgänge. Under nattetid har sömn beskrivits som mest elementärt. Det påpekades att det är svårt att planera för vila och återhämtning dels pga arbetsbelastningen, dels pga oviss- heten om arbetspassets fortskridande.
 Slutsats: Resultatet av studien visar att ambulanspersonal upplever att den viktigaste återhämtningen sker genom sömn, måltider och socialt umgänge. Förutsättningar för vila och återhämtning har en fundamental roll. Det som kan försämra återhämtning upplevs vara; brist på adekvat krishantering, kort tid för återhämtning samt dåligt kollegialt stöd, vilket kan leda till försämrad omvårdnad och risk för negativa hälsoeffekter. / Background: Ambulance personnel face daily stress and high workload. This leads to increased risk of health problems among ambulance personnel and risk to affect care. Purpose: The purpose of this study was to elucidate the ambulance personnel experiences of recovery between missions. Participants: In the study contributed ten employees in prehospital care at two mid-sized cities in Sweden and surrounding rural areas. Method: The study was based on ten semi-structured interviews conducted in December 2014. The interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four categories emerged: Prerequisites for recovery, Circumstances that provides recovery, Circumstances that impairs recovery and Consequences of lack of recovery. To the four categories 14 subcategories were created. The factors that were considered most important for good recovery is daytime, meals and social interaction. During nighttime sleep was described as the most elementary. It was pointed out that it is difficult to plan for rest and recovery, partly because the workload, partly because of uncertainty about the workshifts progression. Conclusion: The result of the study shows that ambulance personnel feel that the most important recovery occurs through sleep, meals and socializing. Prerequisites for rest and recovery has a fundamental role. What may limit the recovery is perceived to be; lack of adequate crisis management, short time for recovery and poor peer support. Which can lead to impaired care and risk of adverse health effects.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gastric bypass-opererade individer upplever sin orala hälsa efter kirurgin. En empirisk studie med en kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen som användes var semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som underlag. Urvalet bestod av åtta informanter i åldrarna 24–64 och som valdes genom ett snöbollsurval. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna. Resultatet redovisas utifrån temat Förändringar efter gastric bypass-operation relaterat till oral hälsa. Informanterna upplevde att de fått erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem postoperativt. Samtliga informanter upplevde en försämrad allmänhälsa efter operationen och förändrade kostvanor som innebar att de började äta regelbundna måltider med korta tidsintervall. Slutsatsen av studien visar att informanterna upplevde en försämrad oral hälsa efter gastric bypass-operationen, där erosionsskador, karies, muntorrhet, oral halitosis och parodontala problem angavs till följd av de förändrade kostvanorna samt den påverkan på den allmänna hälsan som uppstod till följd av operationen.

Background: One of society's most pressing social challenges is the state of people's psychological health. Healthcare institutions have adopted e-health due to the noticeable rise in psychological health issues and growing societal reliance on digital technologies. Internet based Cognitive behavioural therapy (iCBT) is essential for those with psychological health issues. Since 2012, the Department of Swedish Municipalities and Regions (SKR) has coordinated the 1177 healthcare programme, a digitisation initiative. By 2025, the Swedish Government hopes to be a global leader in digitising social services and health care. This ehealth system must promote the welfare and good health, which are founded on the idea of equality between individuals. It must increase patient engagement and confidence while bridging the gap between patient needs and what the healthcare system can supply.  Aim: To describe the access to e-health within Swedish healthcare programs for psychological health problems.  Method: Summative qualitative content analysis of data from websites regarding access to e-health services or iCBT in the Swedish local authorities and regions through an inductive approach.  Findings: The results show that e-health services and resources are unequally distributed among local authorities and regions in Sweden.  Conclusion: Results of the study show that unequal e-health service and resource distribution might result in stigmatization and a decline in patient's willingness to seek care. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de stora samhällsutmaningarna idag. Hälso- och sjukvården har implementerat e-hälsa på grund av den märkbara ökningen av psykiska hälsoproblem och samhällets växande beroende av digital teknik. Internet baserad kognitiv beteende terapi (iKBT) som levereras online är viktig för dem med psykiska hälsoproblem. Sedan 2012 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) samordnat digital vårdprogram 1177. Svenska regeringen syftar till att vara världsledande inom digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta e-hälsosystem måste främja välfärden och den goda hälsan, som bygger på idén om jämlikhet mellan individer. Det måste öka patienternas engagemang och förtroende samtidigt som den måste överbrygga klyftan mellan patienternas behov och vad hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Syfte: Att beskriva tillgången till e-hälsa i svenska vårdprogram för psykisk ohälsa. Metod: Summativ kvalitativ innehållsanalys av data från webbplatser om tillgänglighet till e-hälsa tjänster eller iKBT i de svenska kommuner och regioner genom en induktiv ansats. Resultat: Resultaten visar att tillhandahållandet av e-hälsa tjänster och resurser är ojämnt fördelat mellan olika kommuner och regioner i Sverige. Konklusion: Studie visar att ojämn fördelning av e-hälsa tjänster och resurser kan orsaka stigmatisering och minskad motivation bland de patienter som tänker söka vård och hjälp.

The interest in adopting imported stray dogs has increased in Sweden in recent years. There are different views on whether to adopt a dog from abroad or not due to different aspects regarding animal welfare problems. Therefore, the purpose of the study is to investigate whether there are differences in behavior and health problems between former stray dogs (FG) and Swedish dogs (SH). Three questionnaires were designed, of which two for dog owners of each dog type and one for veterinarians. In addition, experts in the field, veterinarian Johan Beck-Friis and animal behaviorist Linda Hill specializing in stray dogs, were interviewed. Dog organizations working with importing stray dogs to Sweden were also contacted, but due to a lack of answers, it was difficult to get a general view of them. FG did not appear to have any major behavioral differences compared to SH, except in the case of fear. Furthermore, SH had more health problems than FG according to the dog owners. On the other hand, the majority of the veterinarians considered that FG generally had more behavioral and health problems than SH.

Miljöproblem kan ses som ett växande problem. Studien visar hur stor kunskapen är hos gemene man angående särskilda miljöproblem och dess risker. I denna studie tas problemet upp angående miljö- och hälsofarliga metaller som ansamlas i slammet hos svenska reningsverk. Metallerna kan ge allvarliga hälsoeffekter på människan och förekommer i en rad kända vardagliga produkter. Studien grundar sig i en enkätstudie med 200 deltagande respondenter och syftet är att mäta deras kunskapsläge. Respondenterna är indelade i en yngre och en äldre åldersgrupp. Skillnader och likheter har analyserats mellan de yngre och de äldre. Studien tar upp miljö- och hälsokonsekvenser för respektive metall samt dess förekomst i olika varor och produkter. Det allmänna kunskapsläget om miljöproblem och dess risker tas upp, samt om metaller kan renas i svenska reningsverk eller inte. En annan del av studien behandlar gemene mans tillförlitlighet till olika aktörer som har förmågan att sprida information om miljöproblem och dess risker. Respondenterna får även svara på vilka vägar av informationsspridning de själva föredrar.Enkätundersökningen är indelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har kommit fram till att den äldre åldersgruppen visar sig ha högre kunskapsnivå än den yngre åldersgruppen vad gäller de fyra olika metallerna rent allmänt. De har även större kunskap vad gäller metallernas hälsoeffekter och förekomst i varor och produkter. Den yngre åldersgruppen har dock bättre kunskap om miljöproblem och dess risker i allmänhet samt om metaller kan renas i reningsverk eller inte. I den kvalitativa delen undersöker vilka spridningsmetoder respondenterna föredrar samt vilka aktörer de känner störst tillförlitlighet till. Respondenterna föredrar att kunskap bör förmedlas genom bland annat skolväsendet och media. Tillförlitliga aktörer anses inom informationsspridning vara myndigheter, forskare och organisationer. / Environmental problems can be seen as a growing problem. The studie will show how big the knowledge of ordinary people in specific environmental problems and risks are. In this study the issues concerning environmental and health hazardous metals that accumulate in the sludge at the Swedish treatment plants are analysed. The metals may have serious health effects on humans and appear in a series known everyday products. The study is based on a survey with 200 participating respondents and the purpose is to measure their knowledge. The respondents are divided into a younger and an older age group. Similarities and differences have been analysed between the younger and the older ones. The study addresses the environmental and health impacts of each metal, and its incidence in different goods and products. The general state of knowledge about the environmental problems and risks will be addressed, as well as if metals can be purified in Swedish sewage or not. Another part of the study deals with the common man's reliability to the different actors who have the ability to disseminate information about environmental problems and risks. The respondents have also answer what routes of dissemination of information they prefer.The survey is divided into a quantitative and a qualitative part. The quantitative part has come to the conclusion that the older age group have a higher level of knowledge than the younger age group in terms of the four metals in general. They also have greater knowledge regarding the metals health effects and occurrence of goods and products. The younger age group has a better understanding of environmental problems and risks in general and about if metals can be purified in wastewater treatment or not. In the qualitative part the study examines the methods of dissemination respondents prefer and which actor they feel the greatest reliability to. Respondents prefer that knowledge should be conveyed by including the school system and the media. Reliable traders considered in the dissemination of information to be authorities, researchers and organizations.