Abstract The purpose of this study is to investigate how big data solutions in the Swedish healthcare system can generate a revenue. As technology continues to evolve, the use of big data is beginning to transform processes in many different industries, making them more efficient and effective. The opportunities presented by big data have been researched to a large extent in commercial fields, however, research in the use of big data in healthcare is scarce and this is particularly true in the case of Sweden. Furthermore, there is a lack in research that explores the interface between big data, healthcare and revenue models. The interface between these three fields of research is important as innovation and the integration of big data in healthcare could be affected by the ability of companies to generate a revenue from developing such innovations or solutions. Thus, this thesis aims to fill this gap in research and contribute to the limited body of knowledge that exists on this topic. The study conducted in this thesis was done via qualitative methods, in which a literature search was done and interviews were conducted with individuals who hold managerial positions at Region Västerbotten. The purpose of conducting these interviews was to establish a better understanding of the Swedish healthcare system and how its structure has influenced the use, or lack thereof, of big data in the healthcare delivery process, as well as, how this structure enables the generation of revenue through big data solutions. The data collected was analysed using the grounded theory approach which includes the coding and thematising of the empirical data in order to identify the key areas of discussion. The findings revealed that the current state of the Swedish healthcare system does not present an environment in which big data solutions that have been developed for the system can thrive and generate a revenue. However, if action is taken to make some changes to the current state of the system, then revenue generation may be possible in the future. The findings from the data also identified key barriers that need to be overcome in order to increase the integration of big data into the healthcare system. These barriers included the (i) lack of big data knowledge and expertise, (ii) data protection regulations, (iii) national budget allocation and the (iv) lack of structured data. Through collaborative work between actors in both the public and private sectors, these barriers can be overcome and Sweden could be on its way to transforming its healthcare system with the use of big data solutions, thus, improving the quality of care provided to its citizens. Key words: big data, healthcare, Swedish healthcare system, AI, revenue models, data-driven revenue models

Background: One of society's most pressing social challenges is the state of people's psychological health. Healthcare institutions have adopted e-health due to the noticeable rise in psychological health issues and growing societal reliance on digital technologies. Internet based Cognitive behavioural therapy (iCBT) is essential for those with psychological health issues. Since 2012, the Department of Swedish Municipalities and Regions (SKR) has coordinated the 1177 healthcare programme, a digitisation initiative. By 2025, the Swedish Government hopes to be a global leader in digitising social services and health care. This ehealth system must promote the welfare and good health, which are founded on the idea of equality between individuals. It must increase patient engagement and confidence while bridging the gap between patient needs and what the healthcare system can supply.  Aim: To describe the access to e-health within Swedish healthcare programs for psychological health problems.  Method: Summative qualitative content analysis of data from websites regarding access to e-health services or iCBT in the Swedish local authorities and regions through an inductive approach.  Findings: The results show that e-health services and resources are unequally distributed among local authorities and regions in Sweden.  Conclusion: Results of the study show that unequal e-health service and resource distribution might result in stigmatization and a decline in patient's willingness to seek care. / Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de stora samhällsutmaningarna idag. Hälso- och sjukvården har implementerat e-hälsa på grund av den märkbara ökningen av psykiska hälsoproblem och samhällets växande beroende av digital teknik. Internet baserad kognitiv beteende terapi (iKBT) som levereras online är viktig för dem med psykiska hälsoproblem. Sedan 2012 har Sveriges kommuner och regioner (SKR) samordnat digital vårdprogram 1177. Svenska regeringen syftar till att vara världsledande inom digitalisering av socialtjänst och hälso- och sjukvård. Detta e-hälsosystem måste främja välfärden och den goda hälsan, som bygger på idén om jämlikhet mellan individer. Det måste öka patienternas engagemang och förtroende samtidigt som den måste överbrygga klyftan mellan patienternas behov och vad hälso- och sjukvården kan tillhandahålla. Syfte: Att beskriva tillgången till e-hälsa i svenska vårdprogram för psykisk ohälsa. Metod: Summativ kvalitativ innehållsanalys av data från webbplatser om tillgänglighet till e-hälsa tjänster eller iKBT i de svenska kommuner och regioner genom en induktiv ansats. Resultat: Resultaten visar att tillhandahållandet av e-hälsa tjänster och resurser är ojämnt fördelat mellan olika kommuner och regioner i Sverige. Konklusion: Studie visar att ojämn fördelning av e-hälsa tjänster och resurser kan orsaka stigmatisering och minskad motivation bland de patienter som tänker söka vård och hjälp.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat. </p><p><strong>Problem:</strong> Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården? </p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen. </p><p><strong>Metod:</strong> Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande. </p><p><strong>Teorier:</strong> Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan. </p><p><strong>Empiri:</strong> 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården. </p><p><strong>Analys:</strong> Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering. </p><p><strong>Resultat:</strong> Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva. </p><p><strong>Slutsats:</strong> De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar.</p> / <p><strong>Background:</strong> Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change. </p><p><strong>Problem:</strong> Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare? </p><p><strong>Objective:</strong> The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare. </p><p><strong>Method:</strong> This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking. </p><p><strong>Theories:</strong> Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star. </p><p><strong>Empiric:</strong> 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system. </p><p><strong>Analysis:</strong> The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement. </p><p><strong>Result:</strong> This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own. </p><p><strong>Conclusion:</strong> Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.</p>

Bakgrund: Den svenska hälso- och sjukvården står idag inför en mängd problem som kommer att förvärras i framtiden. Ökande kostnader, bristande tillgänglighet och växande förväntningar från medborgarna är några av problemen som måste lösas. För att möta dessa problem måste den svenska hälso- och sjukvården förändra sig, något som de historiskt har haft svårigheter med. I andra länder har man använt sig av designtänkande för att förändra sig, med goda resultat.  Problem: Vilka faktorer är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården?  Syfte: Syftet med denna undersökning är att analysera och utvärdera designtänkande som hjälpmedel för förändring av hälso- och sjukvårdsorganisationen.  Metod: Undersökningen är kvalitativ och består av en jämförelse mellan förändringsarbeten som genomförts med respektive utan designtänkande.  Teorier: Professionsbyråkrati, dominerande idéer och företagets kultur, förändringsanalys, designtänkande och värdestjärnan.  Empiri: 17 kvalitativa intervjuer med anställda vid tre sjukhus (Karolinska sjukhuset, S:t Görans sjukhus AB och Mälarsjukhuset) samt tre intervjuer med industridesigners som har genomfört förändringsarbete inom sjukvården.  Analys: Analysen är uppdelad i två delar. Först analyserar författarna de förändringsarbeten som har genomförts utan designtänkande följt av en analys av de förändringsarbeten som genomförts med designtänkande. Variabler som är centrala för analysen är; motstånd vid förändring, förankring och involvering.  Resultat: Denna undersökning visar att designtänkande är ett utmärkt hjälpmedel för förändring eftersom det är en användarfokuserad och involverande metod som baseras på goda faktaunderlag. Genom att ta in designkompetens utifrån kan hälso- och sjukvården få en bättre helhetssyn av sin egen verksamhet och få hjälp att lösa problem som de ännu inte lyckats lösa själva.  Slutsats: De faktorer som är viktiga för att man ska kunna lösa upp det organisatoriska motståndet mot förändring inom den svenska hälso- och sjukvården är att beslutsfattarna närmar sig verksamheten, att man tillför resurser, att förändringar är bättre förankrade i verksamheten och involverar de anställda samt att man tar in kompetens utifrån som kan skapa en samverkan mellan de avdelningar och vårdinstanser som idag inte samarbetar. / Background: Swedish healthcare is facing a number of problems that will only get worse in the future. Increasing costs, lack of accessibility and growing expactasions from citizens are just some of the problems. The Swedish healthcare system has to change, something that they, from a historical point of view, have had great difficulties with. In other countries design thinking has been a succesful method for change.  Problem: Which factors are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare?  Objective: The objective of this study is to analyse and evaluate the design thinking as a method for change in Swedish healthcare.  Method: This study uses a cualitative method and compares organizational change processes performed with and without design thinking.  Theories: Professional bureaucracy, dominating ideas and company culture, change analysis, design thinking and value star.  Empiric: 17 qualitative interviews with employes at three different hospital (Karolinska hospital, S:t Görans hospital AB and Mälarsjukhuset) and three interviews with industrial designers who’ve worked with design thinking and service design within the Swedish healthcare system.  Analysis: The analysis consists of two parts. First the authors analyse organizational change processes without design thinking as a method followed by an analysis of organizational change processes with design thinking as a method. Variables that are central for the analysis are; resistance to change, the anchoring of change in the organization and involvement.  Result: This paper shows that design thinking is a good method for change in healthcare because it is a user oriented, involving and fact based method. By bringing in design skills from outside the organisation, Swedish healthcare can gain an improved holistic view of its operations and get the help they need to solve the problems that they have yet to solve on their own.  Conclusion: Factors that are essential to disolve the organizational resistance to change in Swedish healthcare is that the decision makers must get closer to the organization floor, more resources, better anchored changes processes, involvement of the staff and seeking help outside of the organization to create collaboration between divisions.

In Sweden, where a decentralized healthcare system is applied, all patients are registered at a primary healthcare center. To access most of the publicly funded specialized care clinics, patients need to be referred by a general physician at the primary healthcare center. However, long waiting times and queues to access specialized care clinics in Sweden, has been a serious problem and concern for decades. Addressing this issue is important for improving patients’ transition to specialized care and the functionality of the Swedish healthcare system. The aim of this thesis is to explore the Swedish healthcare system to analyze the transition of patients to specialized care clinics and identify the reasons for long waiting times and queues. This was done by analyzing the Swedish healthcare system and develop a serious game prototype which models the process of access to specialized care within the Swedish healthcare system. The prototype was used to understand the delay that happens in patients’ transition and access process to specialized care services.  A system analysis including a literature review is conducted to gain an understanding of the Swedish healthcare system and gather data to be used in the designed prototype. The outcome of the system analysis is a visual representation of the Swedish healthcare system including laws and stakeholders. A game frame is developed from the system analysis. Maps, tables, and a flow-diagram are developed to visualize patients’ access to specialized care. All of this was used to design the game prototype. The final prototype is developed through an iterative process, where several prototypes are designed and tested through game sessions with experts. The prototypes are evaluated after each game session. Finally, learning and findings gained from the prototypes design and the game sessions are documented. This includes reasons for long waiting times for a first visit at a specialized care clinic such as the structure of the Swedish healthcare system, mainly that the PHC is the foundation of the system. Staff shortages, and the need for a referral to access most of the specialized clinics are also discussed and stated along with other reasons. / I Sverige tillämpas decentraliserat sjukvårdssystem där alla patienter registeras vid en vårdscentral. För att få tillgång till de flesta offentligt finansierade specialistvårdsmottagningar remitteras patienterna av en allmänläkare vid vårdscentralen. Dock har långa väntetider och köer till specialiserad sjukvård varit ett allvarligt problem och bekymmer i Sverige i årtionden. Att hantera denna fråga är avgörande för att förbättra patienternas övergång till specialiserad vård och för att den svenska sjukvården ska fungera smidigt. Målet med detta projekt är att utforska det svenska sjukvårdssystemet för att analysera patientövergångar till specialistvårdsmottagningar och identifiera orsakerna till de långa väntetiderna och köerna. Detta uppnåddes genom att analysera det svenska sjukvårdssystemet och utveckla en prototyp av ett seröst simuleringssspel som simulerarr processen att få tillgång till specialiserad vård inom det svenska sjukvårdssystemet. Prototypen användes för att förstå förseningar som uppstår under patientövergångar och tillgång till specialvårdtjänster. En systemanalys inklusive en litteraturöversikt genomförs för att få en djupare förståelse för det svenska sjukvårdssystemet och samla in data som kommer att användas i den utformade prototypen. Resultatet av systemanalysen är en visuell representation av det svenska sjukvårdssystemet, inklusive juridiska lagar och berörda parter. Genom systemanalys utvecklas ett spelramverk. Kartor, tabeller och ett flödesschema utvecklas för att visuellt framställa patienternas tillgång till specialiserad vård. Allt detta användes sedan för att designa spelprototypen. Den slutliga prototypen utvecklas genom en iterativ process, där flera prototyper designas och testas genom spel sessioner med experter. Prototyperna utvärderas och dokumenteras efter varje spel-sessioner. Slutligen dokumenteras de lärdomar och resultat som erhållits från prototyputformningen och spel-sessionerna. Detta inkluderar orsaker till långa väntetider för ett första besök på en specialiserad vårdmottagning såsom strukturen i den svenska sjukvården, främst att PHC är grunden i systemet. Personalbrist och behovet av remiss för att komma åt de flesta specialiserade klinikerna diskuteras också och anges tillsammans med andra skäl.