I det här arbetet undersöks tre frågeställningar. För det första undersöks huruvida teorier om sambandet mellan elevers självförmåga och prestation i matematik stämmer i TIMSS 2015 för elever i årskurs 4 i Sverige. Högt skattad självförmåga förväntas leda till ett bättre faktiskt resultat. Den här undersökningen visar att elevers självförmåga har ett samband med kunskaper i matematik. Självförmåga kan förklara 15,5 procent av skillnaderna i elevernas testresultat. Det har tidigare konstaterats att elever födda utanför Sverige har sämre resultat på kunskapstestet i matematik i TIMSS 2015. Den andra frågeställningen undersöker om det finns ett samband mellan resultat och i vilken utsträckning eleverna talar svenska i hemmet. Undersökningen visar att det fanns ett samband. Sammantaget förklarar huruvida eleven är född i Sverige eller inte tillsammans med i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet 6,3 procent av det faktiska resultatet. Den tredje frågan som besvaras i det här arbetet är om det finns ett samband mellan i vilken utsträckning elever talar svenska i hemmet och hur elever skattar sina kunskaper i matematik. Undersökningen visar att det inte finns något samband. Resultaten ger skäl att påstå att självförmåga spelar en större roll för elevers faktiska kunskaper än vad födelseland och talat språk i hemmet gör, samt att självförmåga inte är direkt kopplad till i vilken utsträckning eleven talar svenska i hemmet.

Studiens syfte är att genom analys av data från TIMSS 2015 bidra med kunskap om sambanden mellan elevers självförtroende i matematik och deras matematikprestationer beroende på kön, och vidare hur det skiljer sig mellan årskurs 4 och 8. Studiens fyra forskningsfrågor är: Skiljer sig matematikprestationer beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Skiljer sig självförtroende i matematik beroende på kön och ålder (årskurs 4 och 8) och i så fall på vilka sätt?, Vilka samband finns mellan matematikprestaioner och självförtroende i matematik beroende på kön? och Vilka samband finns mellan matematikprestationer och självförtroende i matematik beroende på ålder (årskurs 4 och 8)?. Begreppen självförtroende, kön och genus som används i studien definieras under centrala begrepp i avsnittet bakgrund. Studien genomförs med utgångspunkt i Hirdmans teori om genussystemet och Schoenfelds teoretiska beskrivning av elevers uppfattningar och attityder gentemot matematik. För att besvara forskningsfrågorna genomförs en statistisk analys i form av korrelationsanalys och t-test. Resultaten visar att elevernas matematikprestationer är likvärdiga mellan könen i båda årskurserna och att prestationerna för båda könen har försämrats från årskurs 4 till i årskurs 8, men framför allt för flickor. Elevernas självförtroende är likvärdigt mellan könen i årskurs 4, medan i årskurs 8 visar pojkarna på ett högre självförtroende. Båda könens självförtroende verkar ha försämrats med åldern och då i större utsträckning för flickorna. Vidare visar resultaten ett samband mellan elevers självförtroende i matematik och matematiska prestationer. Ett starkare samband uppfattas i årskurs 8 medan ett svagare samband i årskurs 4. Resultatet visar även att sambandet tenderar att vara starkare bland flickor än pojkar.

Denna studie synliggör sambanden mellan elevers attityder och prestationer utifrån könstillhörighet inom naturvetenskap. Studien ämnar att analysera elevers attityder till naturvetenskap utifrån positiva och negativa aspekter, samt elevers attityd till undervisande lärare i naturvetenskap. Denna studie kan ses som ett komplement till Skolverkets analys av TIMSS 2015 för att ge ytterligare förklaringsmodeller till skillnaderna i sambanden mellan elevers attityd och prestation. Studien tillägger förklaringsmodeller för attityd utifrån positiva och negativa aspekter och behandlar elevers prestationer utifrån tre kognitiva områden och analyserar detta med ett genusperspektiv. Resultatet visar att det finns skillnader i sambanden mellan elevers attityder till ämnet och till läraren beroende på kön. Flickor och pojkar tenderar att påverkas olika mycket av positiva och negativa påståenden angående deras attityd till ämnet och könstillhörighet samt prestationsnivå är möjliga faktorer som kan påverka. Resultatet av studien visar att elevers attityd till lärare inom naturvetenskap skiljer sig mellan flickor och pojkar, däremot är sambanden mellan elevers attityd till undervisande lärare och prestation mindre starka än sambanden mellan positiv respektive negativ attityd och prestation. Studien visar att sambanden mellan elevers attityder och prestationer är starkast om man ser till negativa aspekter och könstillhörighet. Utifrån resultatet syns det störst skillnader i sambanden mellan elevers attityd och prestation inom de tre kognitiva områdena; Veta, Tillämpa och Resonera, och resultatet visar att elevers könstillhörighet och prestationsnivå påverkar deras attityder olika mycket beroende på vilket kognitivt område som undersöks.

Redan på 1960-talet började Sverige delta i internationella skolstudier med syfte att mäta elevers kunskaper i olika ämnen. En av dessa är den internationella studien TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) som har särskild inriktning på kunskapsutvecklingen inom naturvetenskap och matematik. Genom studierna vill man belysa kunskapsutveckling över tid och exempelvis jämföra deltagande länders skolprestationer (Skolverket 2016b, s.12).Svenska elever i årskurs 4 har deltagit i TIMSS-studierna vid tre tillfällen (år 2007, 2011 och 2015), och det är dessa elevsvar som granskats i denna studie. Granskningen skedde med syfte att åskådliggöra eventuella förändringar i attityd till de naturvetenskapliga ämnena över tid, och resultaten diskuteras utifrån både ett genus- och ett socioekonomiskt perspektiv. Förhoppningen var att skapa förståelse för den komplexa bild som ligger bakom elevers attityder till NO (naturorienterande ämnen). Rådata hämtades från IEA:s hemsida (IEA u.å.) och överfördes till statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) för att besvara studiens frågeställningar.Med hjälp av SPSSanalyserades eventuella skillnader mellan åren samt skillnader mellan könen. För att med större säkerhet kunna dra slutsatser valdes två frågor ut angående attityd till NO, vilka var: “NO är tråkigt” samt “Jag tycker om NO”. För att resultaten ska kunna vara representativt för Sveriges alla 10–11 åringar viktades resultaten innan de bearbetades och sammanställdes i tabeller och därefter i diagram för att eventuella skillnader skulle tydliggöras. Resultaten visar att pojkarnas attityd till NO sjönk mellan år 2007 och 2011, men steg åter år 2015. Flickornas resultat visade sig, trots många satsningar, vara lägre än pojkarnas. Utifrån ett socioekonomiskt perspektiv där fokus legat på hur många böcker eleven har hemma samt om eleven har tillgång till ett skrivbord/bord fanns inget tydligt samband med elevernas attityd gentemot naturvetenskap.