<p>Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet.</p><p> </p><p>IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden.</p><p> </p><p>Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen. Med bakgrund av debatter och forskningslitteratur kan därför sådana påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill vara intressanta att studera. Utifrån Agency theory och Stakeholder theory har vi som författare angripit detta område och försökt förklara om nedskrivning av goodwill kan förklaras via ett urval av styrelse – och kapitalvariabler.</p><p> </p><p>Genom en deduktiv forskningsansats har vi genomfört en kvantitativ studie där samtliga bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap har ingått. 6 stycken utvalda påverknings-variabler har testats på 104 bolag. Syftet är att undersöka vilka variabler som påverkar nedskrivning av goodwill. Våra hypoteser där dessa variabler ingår, har formulerats för att dels undersöka (a) om nedskrivning sker eller inte och (b) i vilken storleksordning som nedskrivningar sker.</p><p> </p><p>Studiens påverkningsvariabler har analyserats utifrån två olika regressionsmodeller, binär logistisk regression och linjär multipelregression. Binär logistisk regression har använts för att kunna visa om de identifierade variablerna kan påverka om en nedskrivning av goodwill sker eller ej. En linjär multipelregression har använts för att kunna påvisa om påverkningsvariablerna påverkar storleken på nedskrivning av goodwill.</p><p> </p><p>Studiens resultat visar enligt binär logistisk regression att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek förefaller att ha betydelse om nedskrivning av goodwill sker. Linjär multipelregression visar att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek har en signifikant påverkan samt att skuldsättningsgrad gränsar till att vara signifikant i förhållande till nedskrivning av goodwill.</p><p> </p><p>Några av de viktigaste slutsatserna är att de påverkningsvariabler som förefaller att förklara vad som påverkar nedskrivningsstorlek av goodwill är avkastning på eget kapital och styrelsestorlek. Samma påverkningsvariabler påverkar om nedskrivning av goodwill sker eller inte, dock med lägre signifikansnivå.</p><p> </p><p>En annan slutsats är att de valda teoretiskt identifierade påverkningsvariablerna har en starkare påverkan kring hur stor nedskrivning av goodwill blir än om en nedskrivning av goodwill skall ske.</p>

Sedan 1 januari 2005 har stora delar av världen förändrat sin redovisningsprincip till IFRS som har utformats av IASB.  Införandet innebar en rad förändringar.  IFRS infördes på grund av att kapitalmarknaderna växer sig allt större samt starkare, vilket kräver att en harmonisering av redovisningsprinciper är att eftersträva. Förändringar som IFRS/IAS medförde i form av regleringar är bland annat IFRS 3, IAS 36 samt IAS 38. IFRS förändrade så att goodwill årligen skulle omprövas för att fastställa dess verkliga värde, istället för att årliga avskrivningar som tidigare var fallet.   IFRS förändrade hur immateriella tillgångar skulle redovisas däribland redovisningen av goodwill. Goodwill är en nutidsbetalning för framtida prognostiserade kassaflöden.   Tillgångsposten goodwill utsätts ständigt för påverkan av såväl externa som interna påverkningar. Externa i form av bolagsmarknadens ständiga förändring och internt av ett potentiellt underliggande egenintresse utifrån bolagsledningen. Med bakgrund av debatter och forskningslitteratur kan därför sådana påverkningsvariabler till nedskrivning av goodwill vara intressanta att studera. Utifrån Agency theory och Stakeholder theory har vi som författare angripit detta område och försökt förklara om nedskrivning av goodwill kan förklaras via ett urval av styrelse – och kapitalvariabler.   Genom en deduktiv forskningsansats har vi genomfört en kvantitativ studie där samtliga bolag på Stockholmsbörsens Large - och Mid Cap har ingått. 6 stycken utvalda påverknings-variabler har testats på 104 bolag. Syftet är att undersöka vilka variabler som påverkar nedskrivning av goodwill. Våra hypoteser där dessa variabler ingår, har formulerats för att dels undersöka (a) om nedskrivning sker eller inte och (b) i vilken storleksordning som nedskrivningar sker.   Studiens påverkningsvariabler har analyserats utifrån två olika regressionsmodeller, binär logistisk regression och linjär multipelregression. Binär logistisk regression har använts för att kunna visa om de identifierade variablerna kan påverka om en nedskrivning av goodwill sker eller ej. En linjär multipelregression har använts för att kunna påvisa om påverkningsvariablerna påverkar storleken på nedskrivning av goodwill.   Studiens resultat visar enligt binär logistisk regression att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek förefaller att ha betydelse om nedskrivning av goodwill sker. Linjär multipelregression visar att avkastning på eget kapital och styrelsestorlek har en signifikant påverkan samt att skuldsättningsgrad gränsar till att vara signifikant i förhållande till nedskrivning av goodwill.   Några av de viktigaste slutsatserna är att de påverkningsvariabler som förefaller att förklara vad som påverkar nedskrivningsstorlek av goodwill är avkastning på eget kapital och styrelsestorlek. Samma påverkningsvariabler påverkar om nedskrivning av goodwill sker eller inte, dock med lägre signifikansnivå.   En annan slutsats är att de valda teoretiskt identifierade påverkningsvariablerna har en starkare påverkan kring hur stor nedskrivning av goodwill blir än om en nedskrivning av goodwill skall ske.