År 2009 lade Högsta Domstolen fram två prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut. Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010–2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande. Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna. Agentivitetsanalysen visar också att tilltalad kodas som aktiv och ansvarig i de friande domsluten såväl som de fällande. Det är svårt att avgöra om Högsta Domstolens två prejudicerande domslut har fått konsekvenser för den grammatiska kodningen av målsägande och tilltalad. Resultatet synliggör ändå en föråldrad bild av offer och förövare där offret, i det här fallet kvinnan, kodas som passiv och statisk medan förövaren, i det här fallet mannen, kodas som dynamisk och aktiv.

Studiens övergripande syfte är att studera hur domstolar hanterar barns delaktighet i domar genom att analysera hur barns åsikter beaktas i domar, om barnets ålder har någon betydelse i beslut samt hur barnets bästa motiveras i umgängesfrågor. Studien baseras på 21 domar, från år 2023, framtagna från hovrätterna i Sverige. I de 21 olika domarna behandlas umgänge, ålder, barnets bästa och barnets åsikter. Studiens analysmetod är riktad innehållsanalys, förutbestämda kategorier som skapats utifrån studiens frågeställningar har varit som stöd i analysen. Slutsatserna i studien är att barns åsikter är underrepresenterade i domarna samt att barns åsikter ges liten vikt i domsluten. Slutsatserna visar även att det görs standardiserade bedömningar kring vad som är barnets bästa, trots att bedömningarna ska vara individuella. Samtidigt anses det av domstol att barnets bästa är att ha umgänge med båda föräldrarna, även om det går emot barnets åsikt. Studiens resultat visar att åldern har liten betydelse i om barnets åsikter beaktas av domstolarna. Tidigare forskning hävdar dock att ålder har en avgörande betydelse i om barnets åsikt beaktas eller inte. Studiens resultat visar att barn under sex år inte får sina åsikter dokumenterade i domarna, är barnet över sex år finns en ökad chans att åsikterna dokumenteras i domarna.

This study consisted of a social network analysis based on public verdicts with evidence from the encrypted service EncroChat. The aim of this study was to investigate different aspects within the network. The study related to two theories: differential association and social organization. Through the method of network analysis, the results showed that the data has many levels and that the network formation may shift appearance depending on analyzing perspective. It concludes that network leaders presented by the prosecutor do not have a central position according to the graphs and that women in the network are peripheral. The results showed cooperation within larger geographical areas which may suggest larger organization according to social organization theory. According to differential association theory there are reasons to suggest that the theory is applicable to the study. / Studien bestod av social nätverksanalys via offentligt material från en tingsrätt. Arbetet utgick från en specifik dom med huvudsaklig bevisning genom den krypterade tjänsten EncroChat och ytterligare domar samlades därefter in i en andra generation. Syftet var att studera olika aspekter av nätverket. Studien tog avstamp i två teorier; differentiella associationer och social organisationsteori. Genom social nätverksanalytisk metod visade studiens resultat att datamaterialet har många nivåer och att nätverkets sammansättning kan skifta beroende på analytiskt perspektiv. Analysen visade att åklagarens utpekade ledare av nätverket inte fick en central position i arbetets nätverksgrafer samt att kvinnor förekom i periferin. Resultaten visade även på samarbeten över större geografiska områden vilket kan indikera en större organisering utifrån social organisationsteori. Sett till teorin differentiella associationer fanns det goda skäl att anta att teorin var applicerbar gentemot studien.

Tidigare forskning har visat samband mellan språkanvändning och den uppfattning som kvinnor själva och samhället har om våld och övergrepp. Kvinnor som har blivit utsatta för våld och övergrepp möter ofta misstro och skuldbeläggande från omgivningen, vilket leder till att de inte blir trodda och att förövaren i många fall inte döms. I detta arbete undersöks hur en viss språkanvändning framställer våld och övergrepp på ett sätt som bland annat skuldbelägger offret, och vilka konsekvenser den språkanvändningen får. Metoden för arbetet är diskursanalys, och består av en textgranskning av domar från en svensk tingsrätt. Resultaten visar att rätten beskriver våld och övergrepp på ett sätt som leder till konsekvenser som att våldet döljs, förövarens ansvar minskas samt att offret skuldbeläggs. Resultatet leder till förslag på hur rätten istället ska beskriva våld och övergrepp, för att undvika ovan nämnda konsekvenser. Resultatet mynnar också ut i ett förslag till förändring av svensk lagstiftning, men det konstateras även att denna lagändring möjligtvis måste föregås av en samhällelig förändring i stort. / Earlier research has demonstrated a link between language and the view that women themselves and society have of violence and abuse. Women who have experienced violence and abuse often face suspicion and blame from society, which leads to that they are not believed and that the perpetrator in many cases, is not convicted. This study focuses on how the language used in a Swedish court describes violence and abuse in ways that leads to the blaming of the victim, and the further consequences of that specific use of language. The method used in this thesis is discourse analysis, and the empirical study consists of a text review of court judgements by a Swedish court. Findings are that the court describes violence and abuse in a way that leads to that violence is hidden, the perpetrator's responsibility is reduced and the victim gets blamed. The result leads to suggestions on how the court could describe violence and abuse differently, in order to avoid these negative consequences. The result also points towards a proposal for a change in Swedish law, although this change in the law might possibly be preceded by a change in society in general.