I denna uppsats har jag, både kvalitativt och kvantitativt, undersökt 10 läroböcker i religionskunskap i grundskolans senare del. Mitt undersökningsområde har varit katoliker och katolicismen. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilka diskurser av katoliker och katolicismen som framträder i läroböckerna i religionskunskap för våra elever på grundskolan. För att kunna göra en sådan analys har jag använt mig av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys och Masoud Kemalis teori om ”den andre”.Faircloughs språkliga verktyg som transitivitet och modalitet har använts för att kunna syna om det förekommer några värderingar om katoliker och katolicism. Men även om vi kan utröna vem det är som står för denna värdering, dvs. är det läroboken som står för denna värdering eller försöker läroboken att dölja värderingen så att läsaren inte får reda på vem det är som står värdering/åsikten.I och med denna undersökning har jag kommit fram till att läroböckerna beskriver katolicismen på olika sätt – alltså att diskurserna ser olika ut beroende på vilken lärobok vi läser. I resultatdelen kom jag bland annat fram till att katoliker i Latinamerika kunde beskrivas på följande sätt: ”Kristendomen håller på att få ett nytt mer solbränt ansikte och är inte längre främst den vite mannens religion som någon har sagt”. Ett annat exempel på hur katolicismen beskrivs är följande: ”I vissa frågor har katolska kyrkan än idag en ´gammaldags´ och sträng uppfattning”. Då läroboken beskriver den katolska läran som gammaldags och sträng så följer en personlig åsikt/värdering av katolicismen vilket kan tendera att påverka läsaren. Detta kunde jag koppla till både Fairclough och Kemalis teorier,Rent kvantitativt har jag även kommit fram till att läroböckerna ger varierande utrymme till katolicismen. Vissa läroböcker ägnade inga sidor åt katolicismen medan andra ägnade en halvsida, andra hela 19 sidor. Detta kan bli problematiskt då en lära som funnits i ca 2000 år ska förklaras på en halvsida. Alla läroböcker hjälpte mig inte att besvara min frågeställning.

Syftet med denna studie var att synliggöra hur utomhuspedagogiken framställs. Till vår hjälp har vi granskat ett flertal tidningsartiklar, där vårt fokus legat på att analysera texternas transitivitet, det vill säga vilka begrepp som författarna använder gemensamt. Samt modalitet, för att få syn på hur författaren skriver för att på så sätt låta bestämd i sitt påstående. Vi har använt oss av kritisk diskursanalys som metod som vilar på ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Detta val av perspektiv och metod var rätt självklart då vi ser utomhuspedagogiken som en diskurs som är socialt konstruerad. Resultatet av vår undersökning är att vi hittat snarlika begrepp och påståenden i de tidningsartiklar som vi granskat. De har använt sig av dessa påståenden på ett medvetet sätt för att gemensamt konstruera en romantiserande bild av utomhuspedagogikens fördelar. Vi har märkt att artiklarna bygger på varandra och att dessa påståenden även går att finna i den tidigare forskningen inom detta ämne. Slutsatserna vi kan dra av detta resultat är att förespråkare för utomhuspedagogik väljer liknande påståenden där de gemensamt bygger upp en sanning, genom denna sanning konstrueras utomhuspedagogiken som en pedagogik full av möjligheter och knappt några hinder där fokus ligger på naturens goda inverkan. En viktig slutsats av denna studie är en fortsatt efterlysning av kritisk reflektion och eftertanke, pedagogiken behöver kritiskt granskning för att kunna utvecklas.

Denna systematiska litteraturstudie behandlar barns förmåga att inte bara utföra utan faktiskt förstå vad mätning av längd innebär. Syftet är att redogöra för vilka aspekter som enligt tidigare forskning visat sig väsentliga för att möjliggöra denna typ av förståelse. Detta har gjorts med hjälp av data i form av artiklar och avhandlingar som systematiskt samlats in och analyserats. Det som i den utvalda litteraturen lyfts som mest väsentligt är de kognitiva egenskaperna transitivitet och iteration, att dessa egenskaper utvecklas är en förutsättning för att barn ska förstå mätning av längd. Barn behöver ha förståelse för att samma enhet krävs för att mätning ska kunna utföras och vid jämförelser kan ett tredje objekt användas. Studien belyser dessutom hur undervisning kan utformas så gynnsamt som möjligt i förhållande till barns förståelse av mätning. Detta görs förslagsvis med hjälp av kommunikation och uppgifter kopplade till elevers vardag, men även genom att ta reda på vilken nivå eleverna befinner sig på.

Syftet med det föreliggande arbetet är att undersöka de framställningar som förekommer om muslimska kvinnor i svenska religionsböcker samt om det förekommer stereotypiseringar som tillskrivs muslimska kvinnor. Arbetet följer en kritisk diskursanalytisk metod där de två textanalytiska verktygen transitivitet och modalitet har legat till grund för arbetet. Stuart Halls teori om representation har också legat till grund för arbetet där jag belyser de positiva och negativa stereotypiseringar som kan förekomma om muslimska kvinnor i de svenska läroböckerna.   Resultatet visar att de diskurser som framställs i läroböckerna utgår från ett synsätt där muslimska kvinnor beskrivs som den andre. Läroböckerna har likartade framställningar gällande förhållandet mellan man och kvinna där muslimska kvinnor stereotypiseras på ett negativt sätt. Det förekommer också kollektiviseringar när muslimska kvinnors status i muslimska länder diskuteras där arabisktalande länder får en större betoning. Muslimska kvinnor sätts dessutom i kontrast till ett västerländskt ideal vilket kan kopplas till det Hall (2013) kallar för "splitting", att kategorisera människor i sociala typer och stereotyper. Denna studie påtalar också nödvändigheten att komplettera med andra läromedel när olika diskurser synliggörs i en lärandekontext.

Sverige är ett demokratiskt samhälle där medborgarna i allmänna val röstar fram de politiska partier som de vill bli företrädda av i riksdagen. Som medborgare och landets invånare är det av stor vikt att vara medveten om vilka strategier som används i politikernas språkbruk i kampen om makt under valkampanjen. Denna uppsats syftar till att studera språklig realisering av vallöftens sannolikhet och ansvarsfördelning med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och systemisk-funktionell grammatik (SFG). Materialet för studien består av Sveriges tre största riksdagspartiers valmanifest från 2022. Analysen görs i kritisk belysning med hänsyn till den maktposition partierna har i förhållande till valmanifestens mottagare, dvs. väljarna. Undersökningens övergripande frågeställningar besvaras genom tre olika delanalyser, vilket medför att analysmaterialet granskas ur olika språkvetenskapliga perspektiv. I studien ingår en nyckelordsanalys, en transitivitetsanalys och en modalitetsanalys. Utifrån studiens resultat går det att konstatera att varje parti har sitt eget sätt att språkligt formulera sina vallöften som presenteras i valmanifesten. I det analyserade språkbruket återfinns också olika strategier för att undvika ansvar för det som utlovas, något som oftast är en följd av ett stort antal passivsatser och agentstrykningar, vilket i sin tur anses typiskt för myndighetsdiskurs. Dessutom synliggör resultatet att Sverigedemokraterna är det parti som förefaller vara minst ansvarstagande och därmed kan deras vallöften uppfattas som mer osannolika. Samtidigt påpekas att partiets konkurrensposition i valet kan påverka språkbruket och formuleringen av valprogrammet.

När denna uppsats skrivs har det gått drygt fem år sedan #metoo-rörelsen och införandet av samtyckeslagstiftningen i Sverige. Dessa två händelser anses ha haft inverkan på den allmänna kunskapen om och synen på sexualbrott, där skulden i större utsträckning flyttas över från offret till gärningsmannen.  Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra hur offer och gärningsman gestaltas grammatiskt i nyhetstexter i svenska tidningar före och efter #metoo-rörelsen och samtyckeslagstiftningen. Undersökningen utgår från transitivitetssystemet inom Hallidays systemisk-funktionella grammatik och i huvudsak analyseras processtyper samt första- och andradeltagare. 50 nyhetsartiklar om våldtäkt från svenska tidningar, hälften från 2016 och hälften från 2022 är föremål för undersökningen.  Resultaten visar att gärningsmannen 2022 i större utsträckning konstrueras som aktiv och ansvarig samt placeras mer i centrum än i texterna från 2016.

Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.

<p>Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.</p>

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur. Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten. Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler. Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet. Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram två prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I &amp; II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut. Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010–2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande. Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna. Agentivitetsanalysen visar också att tilltalad kodas som aktiv och ansvarig i de friande domsluten såväl som de fällande. Det är svårt att avgöra om Högsta Domstolens två prejudicerande domslut har fått konsekvenser för den grammatiska kodningen av målsägande och tilltalad. Resultatet synliggör ändå en föråldrad bild av offer och förövare där offret, i det här fallet kvinnan, kodas som passiv och statisk medan förövaren, i det här fallet mannen, kodas som dynamisk och aktiv.