Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhåller sig till genus när de skriver berättelser och hur deras berättelser kan förstås i förhållande till den systemiskt funktionella grammatiken är denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vår studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i årskurs 2 vid ett enskilt tillfälle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frågeställningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och påverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer är vanligast förekommande i både pojkar och flickors texter. Båda grupperna skrev om könsneutrala medium och agenter. Ett annat resultat var att pojkar inte alls skrev om agenter eller medium med kvinnligt genus, till skillnad från flickor som skrev om agenter med både manligt och kvinnligt genus.

Studien är en diskursanalys med kritisk ansats som ämnar synliggöra hur samhällsgruppen personer med funktionsnedsättning konstrueras språkligt samt hur rättigheter genom lagen om stöd och service förhandlas i två texter. Genom att jämföra privata och kommunala aktörer kan språkliga skillnader mellan texter härledas till en vinstdrivande bakomliggande orsak. Texterna är hämtade från ett privat vård- och omsorgsbolag samt en kommunal utförare av insatser enligt LSS. Metoden för analyserna är systemisk-funktionell grammatik och fokuserar språkhandlingar, modalitet, processer och agentivitet. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan avsändarnas texter, där den största skillnaden yttrar sig i vem som tillskrivs agentivitet i texterna. I texten från det privata vård- och omsorgsbolaget är det i stor utsträckning den egna verksamheten som tillskrivs agentivitet, medan den kommunala texten har en knappt synbar avsändare. Gemensamt för texterna är deras givande talarroll samt hur teman såsom självständighet och delaktighet behandlas, där en normativ syn på att leva som andra skönjs / This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS. The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible.

Skönlitterära texter bidrar till att definiera vilka sociala identiteter, och därmed könsroller, som är möjliga i samhället (Fairclough 2010:75). Undersökningen syftar till att medvetandegöra hur könsroller, och maktstrukturer mellan dessa, reproduceras genom den grammatiska kodningen av romanpersoner i spänningslitteratur. Genom en anpassad systemisk-funktionell transitivitetsanalys (Halliday 2004) undersöks mäns och kvinnors dynamiska potential, samt deras processers riktning och agentivitet. Därtill analyseras i vilken utsträckning män och kvinnor nyttjar talarutrymmet i texten. Materialet består av spänningssekvenser ur tre romaner av Camilla Läckberg, Stieg Larsson och Lars Kepler. Resultaten visar att kvinnor i processfördelningen framstår som mer dynamiska än män, men att mäns processer i större utsträckning riktar sig mot yttre deltagare och påverkar dessa. Kvinnor blir oftare föremål för andras processer och påverkas i lika stor mån som de själva kan påverka. Män dominerar även talarutrymmet. Slutsatsen blir att även om kvinnor framstår som mer dynamiska än män, framstår män som mer handlingskraftiga och förmögna till påverkan än kvinnor.

År 2009 lade Högsta Domstolen fram två prejudicerande domslut (NJA 2009 s 447 I & II) som har kommit att stärka kraven på bevisvärderingen i våldtäktsmål. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur målsägande och tilltalad kodas grammatiskt i våldtäktsdomar och att jämföra om den grammatiska kodningen skiljer sig mellan friande och fällande domslut. Undersökningen utgår från den ideationella metafunktionen i den systemisk funktionella grammatiken (Halliday 2004) och analyserar således processtyper, förstadeltagare och agentivitet. Föremål för undersökningen är åtta domslut från Gävle tingsrätt som lagförts mellan 2010–2014. Hälften av domsluten är friande, hälften är fällande. Resultatet visar att målsägande och tilltalad genomgående kodas med olika processtyper vilket får konsekvenser i domslutets gestaltning av parterna. Agentivitetsanalysen visar också att tilltalad kodas som aktiv och ansvarig i de friande domsluten såväl som de fällande. Det är svårt att avgöra om Högsta Domstolens två prejudicerande domslut har fått konsekvenser för den grammatiska kodningen av målsägande och tilltalad. Resultatet synliggör ändå en föråldrad bild av offer och förövare där offret, i det här fallet kvinnan, kodas som passiv och statisk medan förövaren, i det här fallet mannen, kodas som dynamisk och aktiv.

Det finns föreställningar i samhället som formar synen på och bemötandet av våldtäktsoffer och gärningsmän. Syftet med studien är att undersöka om och hur olika föreställningar reproduceras av språket i nyhetsartiklar om våldtäktsfall. Utgångspunkten är en teori av kriminologen Nils Christie om ”det idealiska offret”, enligt vilken vissa omständigheter måste uppfyllas för att ett brottsoffer ska uppnå fullständig brottsofferstatus. Analysmetoden är kritisk diskursanalys. På textnivå analyseras transitivitet, agentivitet och ordval, vilket sedan kopplas samman med analys av den diskursiva och den sociala praktiken som texten är en del av. Materialet består av sammanlagt 12 nyhetsartiklar om två olika våldtäktsfall, från fyra svenska tidningars nätupplagor. Analysen visar tendenser på att brottsoffer- och gärningsmannaarketypen reproduceras språkligt i materialet, men det förekommer även drag som tyder på en förändring av diskursen.

In this essay, I analyze and compare the representation of social actors in six different author presentations from the teaching aid Svenska Impulser 2, (2012). More specifically, I investigate similarities and differences in the representation of men and women and, thus, what meanings are ascribed to these gender categories. Consequently, these presentations belong to three different literary epochs or -isms: the enlightenment (Jean-Jaques Rousseau and Anna Maria Lenngren); romanticism (Percy Bysshe Shelley and Mary Shelley), and modernism (James Joyce and Virginia Woolf). The analysis is further grounded on Judith Butler’s theory on performative gender and systemic functional grammar as developed and defined by Michael Halliday. The method of analysis is critical discourse analysis (CDA) where I quantify and analyze different types of representational strategies and process and participant functions (transitivity). In addition, these two sections of quantifications are each followed by a qualitative analysis with a certain focus on different epiteths, attributes, general descriptions, and agency. My findings show that the presentations of women are more populated and, that they are portrayed as dependent on men, whereas men are portrayed as independent explorers, innovators, influencers, rebels or radical political debaters and thinkers. While some of these qualities are implied, however more or less muted, in the presentations of women, they are explicated or, by other means, more evident in the presentations of men. Moreover, my analysis shows that the women’s gender identity is marked and thus emphasized in their presentations to a significantly greater degree than the men’s gender identity is in their presentations.