I studier gällande våldsbrott görs vanligen en uppdelning av gärningsmän. Feshbach (1964) presenterade en teoretisk distinktion som redovisade två separata former av aggression, reaktivt samt instrumentellt våld. Det reaktiva våldet kunde ses som spontant och impulsivt medan instrumentella våldet var planerat och proaktivt. Föreliggande studien syftade till att undersöka om det existerar en skillnad mellan reaktiva respektive instrumentella gärningsmäns olika grader av starka känslor/stress i samband med brottet, brottsbegåendets längd, samt val av mordvapen. Studien bestod av 215 brottslingar som begått instrumentellt eller reaktivt våld. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan högre grad av känslor hos reaktiva gärningsmän samt att instrumentella gärningsmän begick signifikant mer utdragna våldsbrott. Vid val av vapen påvisades även ett signifikant samband mellan strypning med verktyg och instrumentellt våld. / In studies regarding violent crimes a division of offenders is usually made. Feshbach (1964) presented a theoretical distinction which reported two separate forms of aggression, reactive and instrumental violence. The reactive violence could be seen as spontaneous and impulsive, while instrumental violence is planned and proactive. The present study aimed to investigate if it exists a difference between reactive and instrumental offenders' various degrees of emotions/stress associated with crime, the length of the crime, and the choice of murder weapon. The study consisted of 215 offenders who committed instrumental or reactive violence. The results showed a significant association between higher levels of feelings amongst reactive offenders while the instrumental offenders committed significantly more protracted violent crimes. A significant association between strangulation with tools and instrumental violence was also detected.

<p>Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.</p>

Syftet med uppsatsen är att jämföra och se likheter respektive skillnader i förklaringen till ett sexuellt brottsligt beteende. Vi har valt att använda oss av en litteraturstudie som utgör grunden för en kvalitativ studie. Vi har tidigare granskat forskning som gjorts angående sexualförbrytare, beträffande förklarings- och behandlingsmodeller. Vår avgränsning är män över 18 år i Sverige. För att få aktuella uppgifter om behandling gjordes en intervju med en psykolog inom kriminalvården som dagligen arbetar med sexualförbrytare. Detta gjordes för att kunna analysera och kritiskt granska vår teoretiska referensram. Vi konstaterade ett förändrat synsätt, som tog sikte på rehabilitering med kognitiv beteendeterapi och med ett behandlingsprogram som kallas ROS. Grunden i kursen Relation Och Samlevnad bygger på gruppterapeutiskt tänkande. Genom metoden får männen insikt i sin egen avvikelse samt bättre förståelse för orsakerna till sitt eget beteende. Barndomen hos förövarna karakteriseras i regel av traumatiska upplevelser och sexuella övergrepp ofta i kombination med relationsproblem inom familjen. Det tabu mot incest som finns i en normal föräldrarelation fungerar inte i uppväxtfamiljen och samma beteende upprepas av förövaren mot andra individer, barn eller kvinnor. Senare i diskussionen presenterar vi några tankar och åsikter som hos oss under arbetets gång dykt upp.

I vår studie har vi undersökt hur journalister gestaltar tre amerikanska skolskjutningar i svensk och amerikansk press. Skolskjutningarna ägde rum på Columbine High School, Virginia Tech och Sandy Hook Elementary School. Vi har analyserat sammanlagt 91 texter publicerade i Aftonbladet, Dagens Nyheter och New York Times. Teorierna vi har valt till vår studie är gestaltningsteori, media events och moralpanik. Kvantitativt har vi undersökt hur journalisterna valt att gestalta gärningsmännen och vilka som fått komma till tals i artiklarna. Kvalitativt har vi närstuderat 12 texter med fokus på skillnaderna mellan de svenska och amerikanska journalisternas gestaltning. Slutsatserna vi kan dra från vår studie är att rapporteringen skiljer sig åt mellan svenska Dagens Nyheter och amerikanska New York Times. De amerikanska journalisterna har större benägenhet att gestalta överlevande i skolskjutningar som “hjältar” och gärningsmännen som “onda personer”. De svenska journalisterna dramatiserar händelserna med fokus på sorg och tragedi. Både de svenska och amerikanska journalisterna väljer att gestalta gärningsmännen som unika individer.

Bakgrund Forensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning. Metod En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Det genomfördes sex intervjuer med sjuksköterskor som var mellan 31 och 51 år gamla. Alla deltagare var verksamma på en akutmottagning och hade olika erfarenheter kring mötet med patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framträdde två huvudområden. Dessa var upplevelser i mötet med brottsoffer och gärningsmän samt sjuksköterskans erfarenheter rörande forensisk omvårdnad.Gemensamt för de två huvudområdena var att sjuksköterskorna såg ett behov av utbildning. I resultatet framkom att sjuksköterskorna tycker att det i och med det korta patientmötet är svårt att hinna se till hela patienten. Även patienters varierande psykiska reaktioner sågs som en svårighet att bemöta. Resultatet visade också att det finns en skillnad i bemötandet mellan kvinnor och män som kommer från en brottssituation. Det framkom dessutom att det råder en osäkerhet kring rutiner och riktlinjer rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov samt att det finns ett behov av reflektion hos personalgruppen. Slutsats Sjuksköterskorna ser och känner ett behov av vidare utbildning inom ämnet forensisk omvårdnad. Dels för att förbättra omhändertagandet av den forensiska patientgruppen men också för att uppmärksamma begreppet forensisk omvårdnad

Syftet med den här uppsatsen är att studera brott och straff i Martin Widmarks och Helena Willis’ barndeckarserie om LasseMajas detektivbyrå för att undersöka vilka normer gällande kriminalitet och vilka didaktiska samt moraliska värderingar som verken kan sägas förmedla. För att tydliggöra seriens relation dels till deckargenren överlag, dels till den verklighet i vilken böckerna skrivs och läses görs jämförelser också med kriminaliteten i deckare för vuxna och med verklig brottsstatistik.

Purpose: The purpose of this essay is to investigate the differences and similarities between public service and commercially driven true crime podcasts.  Research questions and hypothesis: 1.What type of murder cases are represented? 2.To which extent are ideal victims and ideal offenders a recurring theme in the podcast episodes?  2.1. To which extent are there patterns in the episodes based on ethnicity of the victim or the offender? 3. How is the representation of new and old cases in the podcast episodes? Hypothesis:  Our hypothesis is that there will be differences between public service and commercially driven podcasts: Public service will have a more varied content in types of murder cases, sex of the victim and offender and lastly what year the crime occured. There will be a greater width of content, where different motives get different amounts of space, where men and women both are included, and where the time span of when the crime occured will be broader.  Theories: ideal victim-theory, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, cultivation theory, media ethics Method: To carry through the study a quantitative analysis will be implemented. The analysis is made on a total of 200 Swedish true crime-podcast episodes, where 100 of those are published by public service and 100 are published by commercially driven podcasts.  Conclusion: After carrying through the study we can ascertain that there are differences between public service podcasts and commercially driven podcasts, where these differences can be linked to the different conditions under which the media types act. Also it can be concluded that there are themes in the episodes where ideal victims and ideal offenders get a bigger amount of space than non-ideal victims- and offenders. / Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka skillnader och likheter mellan public service-poddar och kommersiellt drivna poddar som behandlar genren true crime.  Frågeställningar och hypotes: 1.Vilken typ av mordfall representeras? 2.I vilken utsträckning är ideala offer och ideala gärningsmän ett återkommande tema i avsnitten? 2.1. I vilken utsträckning finns mönster i avsnitten utifrån etnicitet på offret eller gärningsmannen? 3. Hur ser representationen av nya, respektive gamla fall ut i poddarna? Hypotes: Vår hypotes är att det kommer finnas skillnader mellan public service- och kommersiella poddar: Public service kommer ha ett mer varierat innehåll sett till vilka typer av mordfall som tas upp, vilket eller vilka kön det är på offer och gärningsman samt vilket år brottet skedde. Det kommer finnas en större bredd i innehållet där flera olika motiv får utrymme, där både män och kvinnor får utrymme samt där tidsspannet för när brotten som tas upp inträffade kommer vara brett. Teorier: ideala offer-teorin, Stereotype Content Model, Moral Typecasting Theory, kultivationsteorin, medieetik  Metod: För att genomföra studien används en kvantitativ innehållsanalys. Denna har gjorts på totalt 200 svenska true crime-poddavsnitt, där 100 är publicerade av public service och 100 publicerade av kommersiellt drivna poddar.  Slutsats: Efter studiens genomförande kan det konstateras att det finns skillnader mellan public service poddar och kommersiellt drivna poddar, där dessa skillnader går att koppla till de olika förutsättningar som finns medietyperna emellan. Det kan också konstateras att det finns teman i avsnitten där ideala offer och gärningsmän får ett större utrymme än icke-ideala offer- och gärningsmän.

I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras. / In this study who relates to a qualitative approach we aim to highlight how perpetrators and victims are being portrayed in various articles regarding controversial rape cases in Sweden. Through the use of a critical discourse analysis of our selected cases, ”Rissnevåldtäkten” and ”Stureplansvåldtäkten”, we intend to analyze the language as well as achieve our purpose and answer our questions. The main purpose of the study is to gain a deeper understanding of how language can create different perceptions regarding how perpetrators and victims of rape are being portrayed. To achieve this we will use selected newspaper articles taken from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro and Svenska Dagbladet. We find it interesting to identify social categories such as gender, class and ethnicity to determine how these are produced and reproduced in the articles. The questions we use are to explain how perceptions of rape victims and perpetrators are being portrayed and if there are social categories that can be crucial in how the newspaper articles present the content. At first we will examine how the two rape cases are portrayed separately and then be able to put them in relation to each other through a comparative analysis. Our overall theoretical perspective will be intersectionality where we focus on highlighting the social categories of gender, class and ethnicity.The result we have developed is based on the social categories we elucidated using the intersectional perspective. The perpetrators are described with dominant and aggressive terms, whereas the victims in both cases were women, described as passive and defenseless objects. In the ”Rissnevåldtäkten” ethnicity was particularly prominent in the descriptions of the perpetrators through expressions such as ”invandrarkillar” (immigrant boys), ”svartskallar” (insulting word referring to foreigners), ”gäng” (gang), ”utomeuropeiska” (referring to people from outside Europe). The victim in the same case was portrayed with expressions such as ”Svennehora” (insulting word for Swedish whore), ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated) and ”Sönderknullad” (fucked to pieces). In the ”Stureplansvåldtäkten”, class with associated status, was a prominent category in the presentations of the perpetrators. They were described among other things as ”Stureplansprofiler” (Stureplan profiles), ”krogägare” (restaurant owners) and ”stekig och rik” (referring to a rich lifestyle) while the victim was described as ”gänghora” (in this case whore in a gang), ”barnskötare” (nanny) and ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated). The victims are portrayed from a subordinate position in relation to the perpetrators who most often are presented as superior. Through the use of linguistic expressions throughout this study, we have been able to highlight various positions of power and how these are constructed. Irrespective of social category, all expressions and portrayals are based on compositions that are being produced and reproduced.

Det finns föreställningar i samhället som formar synen på och bemötandet av våldtäktsoffer och gärningsmän. Syftet med studien är att undersöka om och hur olika föreställningar reproduceras av språket i nyhetsartiklar om våldtäktsfall. Utgångspunkten är en teori av kriminologen Nils Christie om ”det idealiska offret”, enligt vilken vissa omständigheter måste uppfyllas för att ett brottsoffer ska uppnå fullständig brottsofferstatus. Analysmetoden är kritisk diskursanalys. På textnivå analyseras transitivitet, agentivitet och ordval, vilket sedan kopplas samman med analys av den diskursiva och den sociala praktiken som texten är en del av. Materialet består av sammanlagt 12 nyhetsartiklar om två olika våldtäktsfall, från fyra svenska tidningars nätupplagor. Analysen visar tendenser på att brottsoffer- och gärningsmannaarketypen reproduceras språkligt i materialet, men det förekommer även drag som tyder på en förändring av diskursen.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad är kedjan mellan rättsväsendet och sjukvården. Omvårdnaden innefattar att omhänderta bevis, dokumentera skador och tillvarata patientens mänskliga och lagliga rättigheter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom forensisk omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där tolv artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: I resultatet kom följande fyra olika teman fram; Att identifiera patienter utsatta för våld; Att omhänderta bevis; Att inneha kunskaper inom forensisk omvårdnad och Att det uppstår negativa känslor i omvårdnaden av forensiska patienter. Det är svårt för sjuksköterskor utan utbildning i forensisk omvårdnad att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Dessa patienter kräver ett tryggt och empatiskt omhändertagande utan fördomar eller en förförståelse som hindrar en god omvårdnad. Patienterna känner ofta en skam eller skuld, vilket sjuksköterskor måste ta hänsyn till. Utbildning inom forensisk omvårdnad är viktigt för att patienterna ska erhålla ett korrekt omhändertagande och för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet i att vårda dessa patienter. Slutsats: Våldsbrott är ett ökande samhällsproblem och genom forensisk omvårdnad kan sjuksköterskor hjälpa till att fälla gärningsmän och upptäcka och förebygga våldsbrott. Detta kräver utbildning inom forensisk omvårdnad för sjuksköterskor.