I denna studie som förhåller sig till ett kvalitativt arbetssätt kommer vi att studera hur gärningsmän respektive offer gestaltas i olika kontroversiella våldtäktsfall i Sverige. Genom att använda oss av en kritisk diskursanalys på våra valda fall, ”Rissnevåldtäkten” och ”Stureplansvåldtäkten”, strävar vi efter att kunna analysera språket samt uppnå vårt syfte och besvara våra frågeställningar. Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur språket kan skapa olika föreställningar gällande hur gärningsmän och våldtäktsoffer framställs. För att uppnå detta kommer vi att använda oss av valda tidningsartiklar hämtade från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro och Svenska Dagbladet. Vi finner det intressant att identifiera sociala kategorier som kön, klass och etnicitet för att avläsa hur dessa produceras och reproduceras i artiklarna. De frågeställningar vi använder avser således att förklara hur föreställningar om våldtäktsoffer och gärningsmän framställs samt om det förekommer några sociala kategorier som kan vara avgörande i hur tidningsartiklarna presenterar innehållet. Till en början har vi undersökt hur våldtäktsfallen framställs var för sig för att sedan kunna sätta dem i relation till varandra genom en jämförande analys. Vår övergripande teoretiska utgångspunkt är intersektionalitet, denna teori använder vi för att lyfta fram de sociala kategorierna kön, klass och etnicitet. Resultatet vi tagit fram grundar sig i de sociala kategorier vi belyst med hjälp av det intersektionella perspektivet som vi använt oss av. Gärningsmännen beskrivs med dominanta och aggressiva ordalag medan offren som i båda fallen var kvinnor, beskrivs som passiva och försvarslösa objekt. I båda våldtäktsfallen lades stor vikt vid gärningsmännens bakgrund som gav en stämplande effekt. I ”Stureplansvåldtäkten” var klass (med tillhörande status) en framträdande kategori i framställningen av gärningsmän och offer. De beskrevs bland annat som ”Stureplansprofiler”, ”krogägare” och ”stekiga och rika”, offret beskrevs som ”drinkhora”, ”gänghora”, ”barnskötare” och ”kraftigt berusad”. I ”Rissnevåldtäkten” var framförallt etnicitet framträdande vid beskrivning av gärningsmän och offer. Uttryck som bland annat ”invandrarkillar”, ”svartskallar”, ”gäng” och ”utomeuropeiska” beskrev männen. Offret i samma fall framställdes med uttryck såsom ”svennehora”, ”kraftigt berusad” och ”sönderknullad”. Offren framställs i båda fallen ur en underordnad position i förhållande till gärningsmännen som oftast framställdes som överordnade. Genom en användning av språkliga uttryck genomgående studien har vi kunnat belysa olika maktpositioner och hur dessa konstruerats. Oavsett social kategori bottnar alla uttryck och framställningar i konstruktioner som produceras och reproduceras. / In this study who relates to a qualitative approach we aim to highlight how perpetrators and victims are being portrayed in various articles regarding controversial rape cases in Sweden. Through the use of a critical discourse analysis of our selected cases, ”Rissnevåldtäkten” and ”Stureplansvåldtäkten”, we intend to analyze the language as well as achieve our purpose and answer our questions. The main purpose of the study is to gain a deeper understanding of how language can create different perceptions regarding how perpetrators and victims of rape are being portrayed. To achieve this we will use selected newspaper articles taken from Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Metro and Svenska Dagbladet. We find it interesting to identify social categories such as gender, class and ethnicity to determine how these are produced and reproduced in the articles. The questions we use are to explain how perceptions of rape victims and perpetrators are being portrayed and if there are social categories that can be crucial in how the newspaper articles present the content. At first we will examine how the two rape cases are portrayed separately and then be able to put them in relation to each other through a comparative analysis. Our overall theoretical perspective will be intersectionality where we focus on highlighting the social categories of gender, class and ethnicity.The result we have developed is based on the social categories we elucidated using the intersectional perspective. The perpetrators are described with dominant and aggressive terms, whereas the victims in both cases were women, described as passive and defenseless objects. In the ”Rissnevåldtäkten” ethnicity was particularly prominent in the descriptions of the perpetrators through expressions such as ”invandrarkillar” (immigrant boys), ”svartskallar” (insulting word referring to foreigners), ”gäng” (gang), ”utomeuropeiska” (referring to people from outside Europe). The victim in the same case was portrayed with expressions such as ”Svennehora” (insulting word for Swedish whore), ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated) and ”Sönderknullad” (fucked to pieces). In the ”Stureplansvåldtäkten”, class with associated status, was a prominent category in the presentations of the perpetrators. They were described among other things as ”Stureplansprofiler” (Stureplan profiles), ”krogägare” (restaurant owners) and ”stekig och rik” (referring to a rich lifestyle) while the victim was described as ”gänghora” (in this case whore in a gang), ”barnskötare” (nanny) and ”kraftigt berusad” (strongly intoxicated). The victims are portrayed from a subordinate position in relation to the perpetrators who most often are presented as superior. Through the use of linguistic expressions throughout this study, we have been able to highlight various positions of power and how these are constructed. Irrespective of social category, all expressions and portrayals are based on compositions that are being produced and reproduced.

There is a growing body of research on sexual citizenship that focuses attention on gender and which bridges the gap between public and private life in order to rethink citizenship from a feminist perspective. This is in contrast to understandings of citizenship that promote policies of sexual regulation and a heteronormative ideal of citizenship. My research takes the form of a qualitative case study. Using data from two focus group discussions, fifteen personal diaries, as well as social media posts, I analyse participation in the Silent Protest, an annual anti-rape protest, through the lens of sexual citizenship. I look at how participation in the protest promotes or inhibits inclusive and process-based understandings of sexual violence and sexualities issues. Data were analysed using thematic analysis and the results of the analysis are presented into two parts. The first part of the analysis discusses the politics of affect and witnessing as two processes through which allies’ understandings of sexual violence are shaped. The second part of analysis shows that the Silent Protest contributes to people’s knowledge and understandings of sexual violence in relation to sexualities in a range of ways. Examples of inclusive understandings are: (1) insights about rape in relation to gender and heteronormative inequalities, culture and patriarchal dominance; (2) understanding of critical sexual citizenship in relation to sexual violence; and (3) understanding of politics of recognition (the need for recognition of the importance of safe spaces for formal and informal support for victim-survivors and recognition of victim-survivors’ identities). However, some of the understandings are limited to emotion and affect dynamics. In some ways, therefore, the Silent Protest fails to promote understandings significant to inclusive citizenship, including understandings of entitlements to non-discriminatory sexual health care services and legal services.