Bakgrund Forensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning. Metod En kvalitativ intervjustudie användes som metod. Det genomfördes sex intervjuer med sjuksköterskor som var mellan 31 och 51 år gamla. Alla deltagare var verksamma på en akutmottagning och hade olika erfarenheter kring mötet med patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I resultatet framträdde två huvudområden. Dessa var upplevelser i mötet med brottsoffer och gärningsmän samt sjuksköterskans erfarenheter rörande forensisk omvårdnad.Gemensamt för de två huvudområdena var att sjuksköterskorna såg ett behov av utbildning. I resultatet framkom att sjuksköterskorna tycker att det i och med det korta patientmötet är svårt att hinna se till hela patienten. Även patienters varierande psykiska reaktioner sågs som en svårighet att bemöta. Resultatet visade också att det finns en skillnad i bemötandet mellan kvinnor och män som kommer från en brottssituation. Det framkom dessutom att det råder en osäkerhet kring rutiner och riktlinjer rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov samt att det finns ett behov av reflektion hos personalgruppen. Slutsats Sjuksköterskorna ser och känner ett behov av vidare utbildning inom ämnet forensisk omvårdnad. Dels för att förbättra omhändertagandet av den forensiska patientgruppen men också för att uppmärksamma begreppet forensisk omvårdnad

Forensisk omvårdnad där ett relativt nytt begrepp i Sverige. Den utvecklades under 1980-talet i USA av Virginia Lynch och numera en del av grundutbildningen av sjuksköterskor i USA, det finnas även flera olika specialistsjuksköterskespår inom forensisk omvårdnad. Forensisk omvårdnad handlar om att knyta ihop den sedvanliga omvårdnaden med juridiska processer. Syftet med studien var att belysa den forensiska omvårdnadsprocessen inom akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt och inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet redovisas i utgångspunkt från tre rubriker: Identifiering av våldsutsatta personer, omhändertagande av de våldsutsatta patienterna och utbildning/träning. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att det är lättare att identifiera patienter som utsatts för våld när de har synliga fysiska skador. Sjuksköterskor upplever det svårt att fråga om våld på grund av deras arbetsmiljö. Likaså upplever sjuksköterskorna att de är otillräckliga kring omvårdnaden av de våldsutsatta. Sjuksköterskorna känner att de bara hinner utföra de mest akuta åtgärderna, sedan går patienten hem eller till någon annan vårdavdelning. Resultatet visar att sjuksköterskor vill få utbildning och träning i hur de ska bemöta, handlägga och var de kan hänvisa patienterna till fortsatt vård och behandling. De sjuksköterskor som har utbildning i forensisk omvårdnad ger en mer informativ behandling av de våldsutsatta patienterna, de kriminaltekniska prover som tas i samband med besöket är bättre utfört av de sjuksköterskor som har fått utbildning i detta än de sjuksköterskor som saknar utbildning. Slutsatsen är att sjuksköterskor på akutmottagningar känner en osäkerhet kring forensisk omvårdnad och utbildning/träning i ämnet är uttalat hos sjuksköterskor.

Introduktion: Varje år avlider 4,4 miljoner människor till följd av våld. Forensisk omvårdnad innebär att vårda våldsoffer, förövare och familjer som drabbats av våld samt samla in och bevara potentiellt bevismaterial som senare kan användas för att fälla en eventuell förövare. Ambulanspersonal har en unik möjlighet att upptäcka om en person blir utsatt för våld då ambulanspersonal ofta är först på plats och kan utvärdera patienten i dess hemmiljö. Vidare har ambulanspersonalen möjlighet att intervjua patienten under transporten in till sjukhus och samtidigt göra en närmare undersökning utan eventuell förövare i närheten. Syfte: Beskriva forensisk omvårdnad inom ambulanssjukvård. Metod: En systematisk integrativ litteraturstudie genomfördes och analyserades enligt Whittemore och Knafl´s femstegsmodell. Totalt inkluderades 14 artiklar i studien. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades. Identifiering av ett forensiskt fall, omvårdnadsåtgärder kopplade till forensisk omvårdnad, ambulanspersonalens behov av utbildning och verktyg och rädsla att göra fel. Konklusion: Det förelåg kunskapsluckor i att upptäcka tecken och symtom på våld som inte var tydligt framträdande. Ett behov av tydligare riktlinjer och mer utbildning inom forensisk omvårdnad inom ambulanssjukvård fanns. / Introduction: Every year 4.4 million people suffer as a result of violence worldwide. Forensic nursing involves caring for victims, perpetrators and families affected by violence, and collecting and preserving of evidence in the chain of custody. Paramedics have a unique opportunity to identify a person who is exposed to violence since they are often first on scene and can evaluate the patient in its home environment. Paramedics have the opportunity to interview the patient during transport to the hospital and also do a closer examination without a possible perpetrator nearby. Aim: To describe forensic nursing in ambulance care. Method: A systematic integrative literature review was used and analysed using Whittemore and Knafl's five-step model. A total of 14 articles were included in the study. Results: The analysis resulted in four main categories. Identification of a forensic case, nursing care linked to forensic nursing, paramedics need for training and tools and fear of making mistakes. Conclusion: There is gap to be filled in detecting signs and symptoms of violence that are not obvious. Evident guidelines and more training in forensic nursing are needed in ambulance medical care.

Bakgrund: Forensisk omvårdnad är kedjan mellan rättsväsendet och sjukvården. Omvårdnaden innefattar att omhänderta bevis, dokumentera skador och tillvarata patientens mänskliga och lagliga rättigheter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter inom forensisk omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där tolv artiklar analyserades och bearbetades. Resultat: I resultatet kom följande fyra olika teman fram; Att identifiera patienter utsatta för våld; Att omhänderta bevis; Att inneha kunskaper inom forensisk omvårdnad och Att det uppstår negativa känslor i omvårdnaden av forensiska patienter. Det är svårt för sjuksköterskor utan utbildning i forensisk omvårdnad att identifiera dessa patienter och ge dem rätt omvårdnad. Dessa patienter kräver ett tryggt och empatiskt omhändertagande utan fördomar eller en förförståelse som hindrar en god omvårdnad. Patienterna känner ofta en skam eller skuld, vilket sjuksköterskor måste ta hänsyn till. Utbildning inom forensisk omvårdnad är viktigt för att patienterna ska erhålla ett korrekt omhändertagande och för att sjuksköterskorna ska känna en trygghet i att vårda dessa patienter. Slutsats: Våldsbrott är ett ökande samhällsproblem och genom forensisk omvårdnad kan sjuksköterskor hjälpa till att fälla gärningsmän och upptäcka och förebygga våldsbrott. Detta kräver utbildning inom forensisk omvårdnad för sjuksköterskor.

En akutsjuksköterska möter varje dag patienter som utsatts för våld. Detta skapar osäkerhet och oro hos akutsjuksköterskan eftersom brist på utbildning och verktyg genom-syrar arbetet med den forensiska patienten. Vårdmötet med patienten som utsatts för våld ställer stora krav på akutsjuksköterskans kunnande att både bedriva en säker forensisk omvårdnad samtidigt som vårdmötet ska ske med omsorg och värdighet. Syftet med studien är att utforska tillgänglig litteratur gällande akutsjuksköterskors kunskap gällande forensisk omvårdnad på akutmottagning. Examensarbetet genomfördes som en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats granskades. Det redovisade resultatet innehåller artiklar från sex kontinenter vilket visar på en geografisk spridning. En tematisk analys genomfördes. Resultatet redovisas i tre teman: Kunnandet om det forensiska arbetet, rutiner och riktlinjer om det forensiska arbetet och mötet med våldsutsatta patienter. Resultatet visade att akutsjuksköterskan upplever stora brister i utbildning och tillgång på verktyg som kan användas i det forensiska arbetet. Dessa brister skapar otrygghet och rädsla hos akutsjuksköterskan i omhändertagandet av den våldsutsatta patienten. Avsaknad av rutiner och policydokument leder till att akutsjuksköterskan inte vill vara en del av den forensiska omvårdnaden. Känslorna som akutsjuksköterskan upplever påverkar vårdmötet med patienten som utsatts för våld. Akutsjuksköterskan behöver fokusera på att skapa ett omtänksamt vårdmöte och vara närvarande för att minska patientens lidande. Genom ett öppet förhållningssätt och förmågan att visa medmänsklighet kan akutsjuksköterskan lindra framtida men för patienten som utsatts för våld. / Every day, an emergency nurse meets patients who have been subjected to violence. That creates uncertainty and anxiety for the emergency nurse as lack of training, education and available praxis affects the work around the forensic patient. To meet with patients who are victims of violence puts high demands on the emergency nurse knowledge to operate forensic nursing and at the same time nurse for the patient vid dignity and care. The aim of this study is to explore all available litterature about the emergency nurse’s knowledge among forensic nursing in the emergency department. This thesis was carried out as a systematic integrative litterature review where 13 articles with both qualitative and quantitative data were analysed. The carrying result includes articles from 6 continents which shows a widespread. A thematic analyse was carried out through the method designed by Braun and Clarke. The result is presented in three themes: the knowledge of the forensic work, routines and guidelines in the forensic and meeting with the patient who are victim of violence. The results show that the emergency nurse experiences major deficiencies in training and access to tools that can be used in forensic work. These shortcomings create insecurity and fear among the emergency nurse in the care of the abused patient. Lack of routines and policy documents leads to the emergency nurse not wanting to be part of the forensic care. The feelings experienced by the emergency nurse affect the care meeting with the patient who has been subjected to violence. The emergency nurse needs to focus on creating a caring meeting and be present to reduce the patient's suffering. Through an open approach and the ability to show compassion, the emergency nurse can alleviate future but for the patient who has been subjected to violence.

Introduktion: Forensisk omvårdnad blir ett allt mer aktuellt ämne för hälso- och sjukvårdspersonal då brottsliga handlingar ökar i dagens samhälle. Forensisk omvårdnad beskrivs som en specialitet både inom omvårdnad och rättsmedicin. Att bedöma, dokumentera och behandla skador, beträda eventuell brottsplats på korrekt sätt och vetskap om var eventuella fynd kan finnas som tyder på att ett brott har begåtts är exempel på vad som ingår i den forensiska omvårdnaden. Ambulanspersonal arbetar i många olika miljöer och situationer vilket innebär att de omedvetet eller medvetet kan behöva beträda en brottsplats. Syfte: Att beskriva ambulanspersonalens erfarenheter av forensisk omvårdnad vid misstänkt eller bekräftad brottsplats. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ambulanssjukvårdare, sjuksköterskor och ambulanssjuksköterskor. Totalt 13 personer deltog rekryterande från hela Sverige. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fem underkategorier: Prioritering är att rädda liv, Vikten av den egna tryggheten och säkerheten, Varierande förutsättningar i att beträda och agera, Strävan efter att inte förstöra bevismaterial och Bristande kunskap och utbildning. Av dessa skapades därefter en kategori: Att hantera forensisk omvårdnad i med och motgång på misstänkt eller bekräftad brottsplats. Slutsats: Ambulanspersonalens primära fokus är att rädda liv oavsett om de arbetar på en brottsplats. Trygghet och säkerhet främjar omhändertagandet av patienten, men ambulanspersonalen har bristande kunskap i hur platsen ska beträdas och hur bevismaterial skall behållas intakt. Av den anledningen är det betydande att implementera utbildning och riktlinjer för att stödja ambulanspersonalen i att hantera dessa situationer på bästa sätt. Ytterligare forskning i området är behövs för att kunna ge mer kunskap i området.

Inledning: Med ökad förekomst av våld i Sverige blir forensisk omvårdnad ett alltmer aktuellt ämne inom vården. Forensisk omvårdnad är länken som binder samman sjukvård och rättsväsende. Patientgruppen består av förövare, brottsoffer och anhöriga. Insamling och bevarande av bevis är förekommande saker inom forensisk omvårdnad.  Syfte: Var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av forensisk omvårdnad i mötet med vuxna brottsoffer.  Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats, nio artiklar analyserades och bearbetades.  Resultat: Två kategorier arbetades fram i resultatet; hinder i omhändertagandet av bevis och sjuksköterskans emotionella utmaning. Två underkategorier var; brist på kunskap, rutiner samt protokoll och brist på tid. Behandling som inger empati och trygghet är viktig. Utan utbildning i forensisk omvårdnad blir det svårt för sjuksköterskor att identifiera och ge adekvat samt korrekt vård till patientgruppen. Slutsats: Forensisk omvårdnad kan bidra till att gärningsmän fälls, skapa upprättelse för brottsoffer och säker vård. Sjuksköterskans arbete för att upptäcka och förebygga våldsbrott är viktigt. Därmed är sjuksköterskors utbildning i forensisk omvårdnad avgörande. Det finns behov av ytterligare forskning inom området för att kunna tillföra mer kunskap. / Introduction: With increased incidence of violence in Sweden, forensic nursing is becoming an increasingly topical topic in healthcare. Forensic nursing is the link that connects healthcare and the justice system. The patient group consists of perpetrators, victims and relatives. Collection and preservation of evidence are things occurring in forensic nursing. Purpose: To describe the nurse's experiences of forensic nursing in the meeting with adult crime victims. Method: Literature review with a qualitative approach, nine articles were analyzed and processed.  Results: Two categories were worked out in the results; barriers in handling evidence and the nurse's emotional challenge. Two subcategories were; lack of knowledge, routines and protocols and lack of time. Treatment that instills empathy and security is important. Without training in forensic nursing, it becomes difficult for nurses to identify and provide adequate and correct care to the patient group. Conclusion: Forensic nursing can contribute to the conviction of perpetrators, create redress for crime victims and safe care. The nurse's work to detect and prevent violent crimes is important. Thus, nurses' training in forensic nursing is crucial. There is a need for further research in the area in order to add more knowledge.