Studiens fokus är våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik. Studien har undersökt vilken kunskap och erfarenhet yrkesverksamma inom det sociala arbetets fält har gällande den sociala verkligheten och levnadsvillkoren för kvinnor med denna problematik, vilka insatser som finns representerade för att förbättra kvinnornas situation samt vilka möjligheter och begränsningar de yrkesverksamma ser i deras arbete med denna grupp. Studiens forskningsteoretiska inriktning är hermeneutisk och det är en kvalitativ studie där metodvalet består av semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom olika avdelningar i den sociala sektorn. Studiens teoretiska perspektiv har en feministisk grund. Studiens material har analyserats med hjälp av en tematisk analys och har kopplats samman med tidigare forskning och de teoretiska perspektiven för studien. Resultatet visar att kvinnor med denna problematik är mycket utsatta på grund av könsmaktsordningen, stigmatisering, destruktiva relationer, sexuellt utnyttjade, självmedicinering och den socialt marginaliserade miljön. Kvinnornas brist på motivation till att söka hjälp är hög och de befintliga sociala insatserna är inte tillräckligt utvecklade för att se till kvinnornas specifika behov.

The purpose of this qualitative study was to explore women's violence against men in intimate relationships. The survey consisted of five interviews with abused men in intimate relationships. These were analysed with the help of previous research, and victimology, gender theory and Connell's Masculinities as theoretical starting points. During the essay three themes of men’s perceptions and experiences were discovered: domestic violence, assistance and treatment, men’s perspective on masculinity and values. The results showed that men were exposed to violence in intimate relationships to the same extent as women. However, men are more exposed to psychological violence while women are subjected to more physical violence. The results also showed the lack of assistance for abused men and the lack of hospitality of social workers. The survey also highlights men's views on masculinity and gender stereotypes and how this affected them during the period they were abused. / Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

Partnervåld är ett omfattande samhällsproblem som utövas i större delen av världen och kan bestå av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Problemet är vida diskuterat gällande kvinnors utsatthet för partnervåld, dock är inte mäns utsatthet lika uppmärksammat. Tidigare forskning visar även att det råder ett stort mörkertal kring detta. I Sverige finns det relativt få kvalitativa studier gällande mäns utsatthet för partnervåld, därmed ansågs en kvalitativ design vara en lämplig metod att använda i denna uppsats. Syftet med uppsatsen var att redogöra för hur ett urval volontärer inom olika mansjourer upplevde att mäns utsatthet för partnervåld har påverkat männens psykiska hälsa och sociala livssituation. Deltagarna bestod av åtta volontärer som var verksamma inom olika mansjourer i mellersta Sverige. Volontärernas upplevelser insamlades genom telefonintervjuer som låg till grund för analysen. I uppsatsen genomfördes en induktiv innehållsanalys som utmynnade i följande tre huvudteman: våldsutsatthet och psykisk påverkan, konsekvenser i den sociala livssituationen, och ambivalens gentemot myndigheter. Dessa huvudteman bestod av ett antal underteman som deltagarna på olika sätt ansåg påverka utsatta mäns psykiska hälsa. Hobfolls COR-teori stöder resultatet i föreliggande uppsats då likartade orsaker till psykologisk stress benämns i teorin. Att ha kännedom om den problematik som finns i dagens samhälle gällande mäns utsatthet för partnervåld, möjliggör ytterligare utveckling av stödinsatser för att erbjuda männen den hjälp de är i behov av. Slutligen kan en strävan om att förbättra attityder kring denna problematik leda till att fler våldsutsatta män söker hjälp. / <p>2016-06-01</p>

Author: Cajsa Vallinder Title: Double exposed - A qualitative study of professional’s opinion about effort and needs of effort for abused women with substance abuse in Kalmar. Supervisor: Svante Forsberg Assessor: Ulf Drugge   Women with substance abuse are more likely to be exposed to violence. Despite this, they are having a hard time to get help and support from social service. The purpose of this study is to analyze how professionals express their experience about efforts and needs of efforts for abused women with substance abuse problems.   Questions: 1. How do professional´s in Kalmar think about the efforts for abused women with substance abuse problems? 2. How do professional´s in Kalmar think about the needs of efforts for abused women with substance abuse problems? 3. How could the preventive work be done?   This study is qualitative and was done with four semi-structed interviews with four professionals who work in various social services in Kalmar. The results show that two of these services offer support for victims of violence and two of them offer help for substance abuse problems.  I found that the efforts are good but there is also a considerable lack of effort, especially when it comes to accommodation for these women. There is nowhere for these women to go if there would be in urgent need of help. The results were analyzed using theories as normalization processes and labeling theory and on the basis of reality, strategy and the ideal. Keywords: Abused woman, substance abuse, addiction, social service support, social worker

Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att undersöka kvinnors våld mot män i nära relationer. Undersökningen bestod av fem intervjuer med våldsutsatta män i nära relationer. Dessa analyserades med hjälp av tidigare forskning samt viktimologi, genusteori och Connells maskuliniteter som teoretiska utgångspunkter. Under arbetets gång framträdde tre teman, vilka var männens upplevelser och erfarenheter av: våld i nära relationer, hjälpinsatser och bemötande samt männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer. Resultatet visade i vilken omfattning våld utövas mot män samt vilken form av våld som var den mest förekommande. Vidare visade resultatet att det råder en brist på hjälpinsatser för våldsutsatta män och i bemötandet av professionella inom socialt arbete. Slutligen belyste undersökningen männens syn på maskulinitet och manlighetsnormer samt hur detta påverkat dem under perioden de var våldsutsatta.

I denna kvalitativa studie intervjuades tre kvinnor som lämnat relationer där de utsattes för våld. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap kring kvinnornas känslomässiga process kring relationen där de utsatts för våld med fokus på ilskan. Frågeställningen var om det kan finnas en positiv kraft i ilskan som hjälper kvinnorna i relationen och uppbrottsprocessen. Studien kopplades till ilskans funktion utifrån affektteori. De tre kvinnorna i studien berättade om relationer som präglats av våld. De beskrev sina känslor och reaktioner under relationen, i separationsprocessen och utvecklingen efter separationen. Genom kvinnornas berättelse kunde man följa deras känslomässiga process. Kvinnornas berättelser beskrev hur deras uttryck för ilskan hade förändrats; alla tre uttryckte att ilskan blev starkare senare i relationen och att den upplevdes som en kraft som hjälpte dem men som även kunde ses som en destruktiv kraft. Efter relationen fanns ilskan på olika sätt med i deras liv, både som kraft i att hävda gränser och som en kraft som är svår att hantera. I uppsatsens diskussion reflekteras kring möjligheten att i terapi lyfta fram ilskan som en kraft som gör det möjligt för kvinnorna att sätta adekvata gränser.

Bakgrund: Våldsutsatta barn är ett globalt samhällsproblem. Våld kan uttrycka sig i olika former och synen på våld kan skilja sig åt både ur barnens perspektiv och sjuksköterskans perspektiv. Sjuksköterskan har en betydande roll i att kunna identifiera våldsutsatta barn och ge rätt omvårdnad för både barn och familjer. Sjuksköterskor upplever dock att det finns svårigheter att hantera situationen adekvat med våldsutsatta barn och det tyder på att många sjuksköterskor inte agerar utifrån barnens bästa. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta våldsutsatta barn i nära relationer. Metod: En systematisk litteraturstudie där samtliga 11 artiklar har kvalitativ ansats, utifrån resultatet framställdes sju olika första nivåns tema som kondenserade till tre olika andra nivåns tema. Resultat: Under första nivåns tema framkom följande tema: Känslan av bristande rutiner och Påverkande faktorer på arbetsplatsen, dessa bildar andra nivåns tema Behov av stöd från organisationen. Första nivåns tema Det finns olika sätt att identifiera det våldsutsatta barnet, Känslor vid mötet med det våldsutsatta barnet och föräldrarna samtSjuksköterskans upplevelse av sin roll bildar i sin tur andra nivåns tema Behovet av att inta ett professionellt förhållningssätt. Det framkom även Att känna till barns rättigheter och lagar samt Kulturella skillnader, som bildar andra nivåns tema Det finns olika uppfattningar om barnets ställning i samhället. De sammanställda och kondenserade andra nivåns teman bildar den tredje nivån Att bemöta våldsutsatta barn är en svårighet. Konklusion: Sjuksköterskor upplevde en stor svårighet att hantera situationen med våldsutsatta barn och familjer. Det fanns olika faktorer som bidrog till denna upplevelse, allt från brist på rutiner och riktlinjer, en stark emotionell påverkan men även olika normer och kulturella faktorer. Frågan om våldsutsatta barn behöver belysas för att skapa en större medvetenhet hos sjuksköterskor men även kunskap och utbildning för att kunna agera rätt.

Titel: Betydelsen av sjuksköterskors bemötande för våldsutsatta kvinnorBakgrund: Våld mot kvinnor är ett problem som förekommer över hela världen. Det fysiska våldet leder till såväl psykiska problem som hälsoproblem på sikt. När våldsutsatta kvinnor vänder sig till hälso- och sjukvården kan det första bemötandet ske av sjuksköterskor som misstänker och kan identifiera våldet.  Syfte: Syftet var att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande.Metod:Studien genomfördes som en litteraturstudie genom en systematisk översikt av kvalitativa artiklar. En integrerad analys genomfördes av artiklarnas resultat.Resultat:Våldsutsatta kvinnor kände rädsla och oro över att ha blivit dömda och misstrodda av sjuksköterskor. De upplevde brist på privat utrymme, tid, förståelse samt att sjuksköterskor ej var närvarande i mötet. Kvinnorna upplevde det negativt när stereotypa frågor ställdes och positivt när frågorna ställdes individuellt formulerade på ett ödmjukt, känslofyllt och icke dömande vis. Kvinnorna förväntade sig att sjuksköterskorna besatt den kompetens som krävdes för att kunna förstå och hantera situationen.Slutsats:Det negativa bemötandet påverkade etableringen av en vårdande relation med de våldsutsatta kvinnorna och blev en stor hindrande faktor för att kvinnorna skulle få hjälp. För att förbättra våldsutsatta kvinnors erfarenheter av sjuksköterskors bemötande behövs mer adekvat utbildning i ämnet samt förbättrade rutiner, tid och avskilt utrymme.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett utbrett problem och ett hot mot kvinnors hälsa. Hälso- och sjukvården har ett distinkt ansvar att upptäcka våldsutsatta kvinnor då de frekvent återkommer i vården. Våldsutsatta kvinnor ser sig själv som icke välkomna inom vården och upplever sig bli dömda. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att möta våldsutsatta kvinnor i vården. Metod: En litteraturstudie där vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats har granskats. Sammanställning av resultatet utgörs av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna kan både vara handlingsförlamade i mötet med den våldsutsatta kvinnan liksom handlingskraftiga. Det fanns utmaningar och osäkerhet samt behov av mer kunskap, stöd och erfarenhet kring ämnesområdet och handläggandet av dem våldsutsatta kvinnorna. Det upplevdes nödvändigt att utveckla sig själv och sitt bemötande med den drabbade kvinnan. Konklusion: Det finns tydligt behov av kunskapsutveckling för att stärka sjuksköterskor i sin roll när dem möter en våldsutsatt kvinna inom sjukvården. Bemötandet bör genomsyras av respekt och stödinsatserna var individanpassade. Forskning är nödvändig för att utveckla kunskapsläget i Sverige samt samla evidens för på vilket sätt det är bäst att arbeta med denna känsliga fråga. / Background: Violences against women is a global problem and a serious threat to womens health. Health care has a distinct responsibility in discovering female victims of violence. They appear frequently in health care. Victims don’t see themselves as being welcomed in healthcare and have experiences of being judged. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experience of caring for female victims of violence in healthcare. Method: A Literature review where scientific articles with a qualitative method has been reviewed. Compilation of the results is made up of ten scientific articles. Results: Results showed that nurses’ could be both paralyzed in the meeting of an abused woman and vigorous. There was challenges, uncertainty and strong needs of more knowledge, support and experience about the phenomenon. Also more knowledge about the caring for abused women was needed. Nurses’ felt that it was necessary to develop yourself and the attitudes towards female victims of violence. Conclusion: There is a clear need of knowledge development to strengthen nurses’ in their role when they meet female victims of violence in healthcare. Respect is a leading concept where the treatment should be individually adjusted. More research is needed to develop the field of knowledge in Sweden and how to response to this sensitive problem

Bakgrund: Våld mot kvinnor, ett globalt problem som drabbar alla oavsett religion, social status eller tillgång till pengar. Det beräknas att 35% av alla världens kvinnor över 18 år någon gång blivit utsatta i form av fysiskt eller sexuellt våld. Av dessa 35% har majoriteten blivit utsatta i det som ska vara deras trygga miljö, i hemmet, av någon de älskar. När kvinnan kommer i kontakt med sjukvården kan sjuksköterskans kunskap och hjälp vara kvinnans sista hopp. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor inom primärvården. Metod: Studien är en litteraturstudie med en integrerad analys som bygger på 5 kvalitativa och 4 kvantitativa artiklar. Artiklarna är tagna från databaserna Cinahl och Pubmed, det vill säga två omvårdnadsdatabaser. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier: sjuksköterskans personliga påverkan, strategier och tidsbrist, respektive fem underkategorier: stöd inom teamet, sjuksköterskans utbildning, skapa förtroendefulla relationer, oro för egen säkerhet samt rädsla för ämnet.  Slutsats: Brist på utbildning, rädsla för ämnet och tidsbrist var olika faktorer som lyftes som hinder att utreda våldsutsatta kvinnor. Eftersom sjuksköterskor har en viktig position gällande att identifiera våldsutsatta kvinnor krävs ytterligare kunskap för att stärka kompetensen samt skapa goda förutsättningar till förtroendefulla relationer.