I denna uppsats undersöks hur polisers känsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, samt vilka copingstrategier poliserna använder för att handskas med de känslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den består av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser från tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgångspunkt är fenomenologisk, vilket i denna studie innebär att det är polisernas perspektiv och meningsskapande som står i centrum för förståelsen av deras känsloarbete. Enligt fenomenologisk syn är denna förståelse alltid beroende av forskarens tolkningar utifrån den kunskap hon redan har på området och således är forskaren med och skapar empirin. Resultaten visar att det känsloarbete poliserna gör är i linje med vad tidigare forskning visat. Poliserna följer rådande känsloregler, som framförallt inbegriper att hålla en emotionell distans i förhållande till de utsagor de får ta del av, genom att undertrycka eller framkalla opassande respektive passande känslor. Känsloreglerna skiljer sig åt beroende på situationen som polisen befinner sig i. Ibland passar det att undertrycka till exempel ilska, medan det i andra situationer behöver framkallas ilska och bestämdhet. Generellt kan sägas att de rådande känsloreglerna är att inte visa för mycket ilska, utan att visa ett sorts lugn för att kvinnorna ska känna sig trygga i mötet med polisen. Copingstrategier som används är till exempel aktiva som socialt stöd och passiva som undvikande av tankar och kan till viss del kopplas till tidigare forsknings copingstrategier. Även nya strategier, ge tankarna utrymme samt uppföljning har identifierats i analysen av empirin. Titeln på rapporten är ett citat från en polis som intervjuats i studien och ger en sammanfattad bild av polisers krävande känsloarbete när de möter våldsutsatta kvinnor. Deras känsloarbete innefattar att inte bli för känslomässigt engagerade för att de ska klara av att utföra sitt arbete. Men som citatet visar går det inte att helt isolera sig från sina känslor när man möter människor i kris. Det finns ingen som inte blir berörd.

Bakgrund: Cirka 70 % av alla kvinnor i världen har någon gång blivit utsatta för våld. Forskning visade att det fanns en rädsla hos vårdpersonalen för att ta upp problemet med kvinnorna. Vårdpersonal har ett ansvar när det gäller att upptäcka och identifiera våldet som kvinnan upplevt. Syfte: Syftet var att belysa fysiskt våldsutsatta kvinnors upplevelser av vad som kännetecknar en god vårdrelation. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie, detta med hjälp av 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Huvudfynden var en bekräftande dialog, en förtroende och tillitskapande relation och ett professionellt bemötande. Slutsats: Vårdpersonal bör visa respekt för de våldsutsatta kvinnorna och även vara goda lyssnare. Kroppsspråket kan visa om en person verkligen tycker det den säger. Som vårdpersonal är det därför viktigt att tänka ut vart man själv står i frågan om våldsproblemet, så att man kan lägga det åt sidan och ge sin patient den optimala vård som behövs. Varje möte med en patient ger möjlighet att lära känna denne bättre, på så vis kan individuell omvårdnad ges. / Background: About 70% of all women in the world have sometimes been the victims of violence. Research has shown that health professionals are afraid of asking about the violence. Health professionals have a responsibility when it comes to detecting and identifying violence against the women. Aim: The aim of this study was to illustrate physically battered women's experiences of what characterizes a good health care relationship. Method: The study was conducted as a general literature review, this with the help of 11 scientific articles. Result: The main findings were a confirmation dialog, a confidence and trust-building relationship and a professional approach. Conclusion: Clinicians should show respect for battered women and also be good listeners. Body language can show if a person really mean what he/she says. As health professionals, it is important to figure out where you self stands on the issue of violence, so you can put it aside and give the patient the optimal care that is needed. Every meeting with a patient creates an opportunity to get to know her better. In this way an individual care can be given.

Syfte: Att undersöka i vilken utsträckning sjuksköterskor på en akutmottagning följde riktlinjer om våldsutsatta kvinnor, sjuksköterskors inställning till att rutinmässigt fråga om våld, sjuksköterskors erfarenheter av att upptäcka och bemöta dessa kvinnor samt om det fanns skillnader mellan öppen- och slutenvård samt mellan kvinnliga och manliga sjuksköterskor. Metod: Tvärsnittsstudie i form av enkätundersökning. Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter lämnades ut till sjuksköterskor (n=110) på akutmottagningar. Svarsfrekvensen var 45 %. Resultat: Få sjuksköterskor frågade om våld, de flesta gjorde detta endast vid misstanke om våld. Hälften hade någon form av utbildning inom området. Det främsta hindret från att fråga om våld var att anhörig var närvarande. Hälften uppgav att de var positiva till screening och att de trodde att kvinnor skulle anse det positivt. Vid jämförelse framkom det att annan sjukvårdspersonal i större utsträckning utförde ankomstsamtalet inom öppenvården och manliga sjuksköterskor uppgav i högre utsträckning tidsbrist som ett hinder att fråga om våld. Slutsats: Mer utbildning och lägre arbetsbelastning skulle göra att följsamheten till riktlinjerna skulle öka. / Aim: To examine the extent to which nurses in an emergency department followed the guidelines regarding abused women and what experience nurses have had to identify and treat these women. To examine whether there were differences between outpatient and inpatient care as well as differences between male and female nurses. Method: A cross-sectional study. A convenience sample was made and questionnaires were handed out to nurses (n=110) in emergency departments. The response rate was 45 %. Result: Few nurses asked about violence, most did so only in cases of suspected violence. The main factor that could inhibit nurses from asking about violence was that a relative was present. Half of the nurses said that they were in favor of screening and also that they thought that the women would be in favor of it. The comparison revealed that it was more common for other health care staff to perform the arrival call in an outpatient setting and that the male nurses more often reported that lack of time was an obstacle to ask about violence. Conclusion: More education and less workload would increase the adherence to guidelines.

Våld i hemmet är ett växande samhälls- och folkhälsoproblem. En stor utsatt grupp inom våldsutsatta kvinnor är mammorna. Flera studier tyder på att många av kvinnorna och mammorna är nöjda med deras erhållna stödinsatser, trots detta framkommer det att våldet inte alltid upphört efter erhållen insats och att flertalet kvinnor fortfarande i stor utsträckning mår psykiskt dåligt. Syftet med studien är att analysera de grunder våldsutsatta mammor uppger för att de är nöjda eller mindre nöjda med de stödinsatser de erhållit för att få stöd för sig själva och sina barn. Vidare syftar studien till att få en förståelse om vilka förändringsfaktorer som påverkar mammornas upplevelser av stödinsatserna. Studien har en kvalitativ ansats, där vi valt att utifrån teoretiskt förankrade tematiseringar analysera resultatet. I resultatet fann vi fem huvudteman: betydelsen av behandlaren; relationen, alliansen och kommunikationen; klienten; modeller och tekniker; samt tillgängligheten. Resultatet visade att dessa faktorer (temana) spelar en viktig roll i hur mammorna upplever insatserna. Deras inställning och motivation till insatsen samt behandlarens personlighet och kompetens är i själva verket avgörande för hur insatsen uppfattas och påverkar dess resultat. / Domestic violence is a growing community and public health problem. A large and vulnerable group among women exposed to domestic violence are the mothers. Despite the fact that several studies indicate that many of the women and mothers are satisfied with the support received, it appears that the violence has not always ceased at the conclusion of this effort and that a majority of the women are still to a great extent feeling psychologically unwell. The purpose of this study is to analyse on what grounds mothers exposed to domestic violence declare themselves to be satisfied or less satisfied with the support received by themselves and their children. Furthermore, this study purposes to discern which factors of change influence how the mothers perceive the support received. The study utilises a qualitative approach, where we have chosen to analyse the results according to theoretically based thematisations. We have discerned five main themes from our results: The importance of the caseworker, the relationship, the alliance, the communication, the client, models and techniques plus the availability. The results showed these factors (the themes) to play an important role in the way support was perceived by the mothers. In fact, their attitude towards and motivation regarding the support, as well as the personality and competence of the caseworker, determine how the support is perceived, and influence the outcome of the effort.

År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt. En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.

Syftet med uppsatsen var att ge en övergripande bild av barns upplevelse av pappans våld mot mamman, samt att undersöka hur denna problematik kan konstrueras i forskningslitteraturen. Uppsatsens frågeställning var: Hur diskuterar forskningslitteraturen barns upplevelse av mäns våldsutövande i hemmet, med fokus på temana barnets hemmiljö, den våldsutövande pappan, den våldsutsatta mamman och sociala, fysiska och psykiska konsekvenser av våldet för barnet? Uppsatsen är en selektiv kunskapsöversikt av nio primärdokument. Resultaten analyserades med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visade att barn som upplever pappans våld mot mamman uppfattar hemmiljön som oförutsägbar, och barnen kan ha svårigheter i att knyta an till föräldrarna. Mammans omsorgsförmåga beskrivs i litteraturen som bristande och barnen har en tudelad bild av sin mamma och pappa. Barnen håller våldet hemligt vilket ger sociala och psykiska konsekvenser. Genom ömsesidigt samspel konstruerar och upprätthåller familjemedlemmarna varandras familjeroller. / The purpose of this study was to give a general picture of children’s experience of their father`s violence against their mothers, and to look at how this problem can be constructed in the research literature. The question at issue was: How does the research literature discuss children’s experiences of domestic violence, with focus on the themes the child’s home environment, the violent father, the abused mother, and the social, physical and psychological consequences of the violence for the child? The study is a selective review of nine primary documents. A social constructionist theory was used to analyze the results. The results showed that these children find their home environment unpredictable and they can have difficulties to attaching to their parents. The mothers caring ability is described as insufficient and the children have a conflicting understanding of both their parents. Through mutual interaction, the family members construct and obtain each others roles in the family.

The aim of this study is to gain a deeper understanding of how social services utilizing Chapter 5. Section 11 of the Swedish social service act when it comes to identify the needs of women experiencing domestic violence. Furthermore the study aims to investigate how the social services look at the need of women experiencing domestic violence seeking protective shelter together with their pets. The study's purpose and research question was answered with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted. Eight social workers from seven municipalities where participating in the interviews. The result of the study showing that in order to identify needs different standard methods are used and problem solving approach is practiced by social workers. When it comes to identifying needs of women seeking protective shelter with their pet whilst escaping a domestic violent home, study concludes that social workers that participated in the interview do not or rarely encounter this specific group of women in their daily practice.  However, based on the assumption that taking your pet with you is a need amongst other needs the socialworkers taking an indecisive approach. On one hand they are identifying the complex situation and are having empathy with the women, on the other hand they argue for high costs, difficult to achieve and that the decision is not in their hands.

Bakgrund: Våldet mot kvinnor är ett folkhälsoproblem. Det är svårt att fastställa den faktiska prevalensen vad gäller våldsutsatta kvinnor delvis på grund av att mörkertalet är stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med våldsutsatta kvinnor i nära relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner från X, Y och Z, vilka arbetar med våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Enligt informanterna var en av effekterna av samverkan möjligheten att hänvisa kvinnorna vidare. Informanterna såg potential till förbättringar i det framtida samarbetet, exempelvis med förskola och skola. Resultatet visade även att informanterna är medvetna om betydelsen av sitt bemötande mot våldsutsatta kvinnor, vissa mer än andra. Slutsats: En kommun kan inte ensam ge en kvinna tillräcklig hjälp, varför samverkan är viktig för de femton kommuner som deltar. Samverkan i Skaraborgsregionen fungerar bra, dock finns det delar som kan förbättras. Informanterna hade olika egna förslag till förbättring, exempelvis en utökad myndighetssamverkan. / Background: The violence against women is a public health problem. It is difficult to determine the actual prevalence of the violence against women because unreported cases are high. Aim: The aim of the study was to investigate the interaction in organizations and agencies with abused women in intimate relationships in the region of Skaraborg. Method: Three semistructured interviews were conducted with officials from X, Y and Z, who work with abused women in intimate relationships. Results: The results showed that there are fifteen councils in the region of Skaraborg who interact with abused women. One of the effects of the interaction is to be able to refer further according to the informants. The informants saw potential for improvement in the future, for example by collaborating with preschool and school. The results also showed that the informants are aware of the importance of their treatment against abused women, some more than others. Conclusion: The interaction is important to the fifteen councils in the region of Skaraborg, because one council can not alone give the women adequate help. The interaction in the region of Skaraborg works fine, however there are things that can improve in order to get better. The informants had their own different suggestions on how to make changes to the better, an example is a wider interaction with other agencies.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren. Genom dessa beskrivningar vidmakthåller författarna en offerbild av kvinnan som riskerar att förstärka hennes redan underordnade och sårbara position. / In Sweden, research on male partner violence against women has primarily been focused on the battered women rather then the abusive men. The aim of this work is to investigate how the Swedish literature discusses men's partner violence against women. Our research question has been: What general constructions of male partner violence against women is evident in the literature with regard to the themes of power and control, a woman's self-image, the surrounding attitudes and norms and causal explanations for partner violence? The work consists of a review of seven primary documents that have been analysed with the help of social constructionist theory. The results show that there is a risk that the majority of the authors in our primary documents discuss women as a particularly vulnerable group of male violence. The authors construct an image of women as victims of male partner violence and the man as the abuser. Through these descriptions, the authors perpetuate a victim image of the woman who is likely to strengthen her already inferior and vulnerable position.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>