Syftet med litteraturöversikten är att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal. Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem och påverkar kvinnorna på flera plan bland annat psykiskt och fysiskt. Dessa kvinnor kommer ofta i kontakt med hälso- och sjukvården på grund av olika anledningar. Våldsutsatta kvinnor möter sjukvårdspersonal när de befinner sig i ett utsatt läge, vilket kan skapar svårigheter och möjligheter för kvinnorna. Litteraturöversikten utgår ifrån 12 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats. Resultatet presenteras utifrån två olika huvudteman: Att dela med sig av våldet och Vårdpersonalens roll i mötet och fyra underteman: Rädslan av att dela med sig av sin våldsutsatthet, Förutsättningar för att våga berätta i vårdmötet, Bristande förtroende för vårdpersonal och Behovet av empati och förståelse. Sammanfattningsvis framkommer det att våldsutsatta kvinnor upplever bristande empati, negativa attityder samt ett behov av trygghet. Vårdpersonal behöver visa förståelse för kvinnan i den utsatta situationen. Att vårdpersonal ställer frågor på rätt sätt om våld kan vara en bidragande faktor till att kvinnor vågar öppna upp sig om sin våldsutsatthet. Att öka vårdpersonalens kunskaper om våld i nära relationer kan bidra till ett tryggare möte, så som att ge stöd kan resultera att i lindra lidandet för kvinnorna.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för våld i nära relationer kan identifieras, hur de får hjälp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar även riskfaktorer för att barn ska utsättas för våld i nära relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet. Slutligen beskrivs även att en ökad risk att utsätta andra för våld i vuxen ålder existerar för de barn som utsätts för våld i sin barndom.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhällelig förståelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom språket i sociala samspel mellan människor där särskilda begrepp och termer ligger till grund för förståelsen av denna våldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrädare, inom så väl offentlig som ideell organisation, förstår och tolkar mäns våld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp såsom våld, offer och förövare. Föreliggande studie påvisar att deltagarnas tolkning och förståelse av mäns våld mot kvinnor i nära relationer påverkas på olika sätt, bland annat genom organisatoriska förutsättningar. Detta påverkar i sin tur hur de diskursivt konstruerar och hanterar mäns våld mot kvinnor i arbetet med våldsutsatta kvinnor, förövare och deras barn. Trots att nya benämningar används kvarstår diskursen,varför vissa individer, egenskaper och företeelser inkluderas eller exkluderas från denna våldskategori. / Men's violence against women in intimate relationships is constructed in a historical, cultural and social context, in which it is understood. It is constructed and reconstructed discursively in social interactions between people through language, in which specific terms and definitions are used for understanding this category of violence. With a qualitative research approach, the present study aims to investigate how social workers in either governmental or non-governmental organisations, understand and interprets domestic violence. Focus group interviews have been discursively analyzed in relation to the social constructionist perspective and theoretical terms such as violence, victim and perpetrator. This study demonstrates that participant's interpretation and understanding of men's violence against women in intimate relationships are affected in various ways by, for example the conditions of the organization. This in turn may affect how the participants discursively construct and manage the phenomenon in the work with battered women, perpetrators and children who witness violence within the family. Although new labels are used, the discourse of men's violence against women in intimate relationships remains, why some people, attributes and phenomena are either included or excluded from this category of violence.

Forskning har visat att våld är ett samhällsproblem och anses vara en av de främsta bakomliggande orsakerna till den ohälsa som finns bland kvinnor i världen. Kvinnor tillhör en grupp i samhället som löper stor risk att utsättas för våld i nära relationer. För att begränsa vår studie har vi valt att inrikta osspå våldsutsatta kvinnor från mellanöstern. Forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund är en ytterst sårbar och utsatt grupp. Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur personal på skyddade boenden konstruerar våldsutsatta kvinnor från mellanösterns hjälpbehovoch hur de arbetar för att bemöta dessa. Studien syftar även till att förstå hur makt förekommer på skyddade boenden. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med fem personal på fyra skyddade boenden. Det insamlade materialet analyserades genom tematiskt analys utifrån socialkonstruktionismen samt begreppen makt, kultur och tradition. Resultatet visade att personal på skyddade boenden konstruerade kvinnor från mellanösterns hjälpbehov som att bland annat lära sig det svenska språket, få information om sina rättigheter och skyldigheter och skapa sig nya sociala nätverk. Allt detta är en förutsättning för att kvinnorna på längre sikt ska bli självständiga och därigenom kunna leva ett liv fritt från våld. Resultatet har även visat att det är att personalen är medvetna om vilket maktövertag deras professionella roll innebär

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett utbrett problem som sträcker sig över alla geografiska områden och samhällsklasser. Vårdpersonal har goda förutsättningar att känna igen signaler och ta upp frågan, men empiriska bevis tyder på att de är ovilliga eller saknar kunskap att ta upp den. Syfte: Syftet med studien var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av mötet med våldsutsatta kvinnor på akutmottagningen. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Materialet samlades in vid fem intervjuer på en akutmottagning i södra Sverige och analyserades med induktiv innehållsanalys. Studien utfördes under hösten 2016. Resultat: Resultatet visade att det finns rutiner men att det behövs mer kunskap bland vårdpersonalen. När det kom till att ställa frågan om våld så finns det delade meningar kring hur det ska ställas. Det framkom även att det är betydelsefullt för båda parter att skapa ett förtroende och att de första sekunderna i mötet spelar en stor roll. Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor är ett komplext problem. Grunden till hur mötet med den våldsutsatta kvinnan blir beror mycket på de första sekunderna med vårdpersonalen. Det spelar ingen roll vilken vårdpersonal som möter kvinnan om bara hjärta och tid finns. Nyckelord: Intimate Partner Violence, Våldsutsatta Kvinnor, Vårdpersonal, Sjuksköterska, Erfarenhet / Abstract Background: Intimate partner violence is a widespread problem that crosses all geographical areas and social classes. Healthcare staff are well placed to recognize signals and address the issue, but empirical evidence suggest that they are unwilling or lack the knowledge to act. 
Aim: The purpose of the study was to describe healthcare staffs experience of meeting with women exposed to violence at an emergency department. Method: The study was conducted with qualitative approach. The material was collected with five interviews at an emergency department in the south of Sweden and analyzed by an inductive content analysis. The study was done during autumn 2016. Results: The result showed that there are routines, but more knowledge among the healthcare staff is needed. When it came to ask the question about violence, there are different opinions about how it should be done. It also emerged that it is important for both parties to create a trust and that the first few seconds of  the meeting plays a big role. Conclusion: To meet women exposed to violence is a complexed problem. The first seconds in the meeting with abused women will play a big role. It doesn´t matter which healthcare professionals meet these women as long as they have their heart in the right place and that the time exist. Keywords: Intimate partner violence, battered women, caregivers, nurse and experience

No description available.

No description available.

Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.

<p>Våld mot kvinnor är ett världsomfattande problem som på senare år blivit alltmer uppmärksammat. Våldet innebär alltid negativa konsekvenser och lidande för kvinnan. Kvinnor som blivit utsatta för våld söker sig i större omfattning än andra människor till hälso- och sjukvården för vård av sina skador och åkommor. Av den anledningen utgör sjuksköterskor en viktig del i identifieringen av kvinnliga våldsoffer. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med våldsutsatta kvinnor inom vården. Studien utgick från en kvalitativ ansats där urvalet var sju sjuksköterskor. Datainsamlingen bestod av semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utefter en kvalitativ analysmetod som innebar att materialet först analyserades i sin helhet. Därefter lades fokus på delarna för att återigen skapa en ny helhet genom kategorier.  Förtroendet ansågs av sjuksköterskorna vara viktigt i möten med våldsutsatta kvinnor. I dessa möten upplevde sjuksköterskorna olika svårigheter i att identifiera kvinnorna där frågan om våld förekommit var den mest framträdande svårigheten. Vidare framkom att sjuksköterskorna besitter viss kunskap om ämnet likväl som det föreligger brister i denna.  Slutsatser som kan dras är att mer utbildning behövs för att öka sjuksköterskors kunskaper om hot och våld mot kvinnor. Likaså behövs handlingsplaner för att stödja sjuksköterskor i deras arbete med våldssatta kvinnor.</p>

Våld mot kvinnor är ett stort problem i dagens samhälle. Våldet har stora effekter på kvinnors hälsa och sjukvården har ett optimalt läge i att upptäcka och hjälpa kvinnorna ur våldssituationen. Sjuksköterskan är ofta den första inom vården som möter kvinnorna. Möten med våldsutsatta kvinnor omges av utmaningar för sjuksköterskan både på ett professionellt och personligt plan. Syftet med studien var att belysa bemötande och omhändertagande av våldsutsatta kvinnor ur ett sjuksköterskeperspektiv. Utifrån analys av 12 vetenskapliga artiklar framkom fyra faktorer som arbetets resultat bygger på. För att sjuksköterskor skall vårda våldsutsatta kvinnor på ett optimalt vis behövs kunskap om våld, ett bra förhållningssätt gentemot patienten, god hantering av egna känslor samt förståelse av miljöns betydelse. Samtliga faktorer har ett stort samband med varandra och är grundläggande för sjuksköterskor i mötet med våldsutsatta kvinnor. Pågående forskning inriktas på att fördjupa kunskap och insatsmetoder för organisationer och myndigheter i bekämpandet av våld. Grundutbildningen för sjuksköterskor borde inkludera undervisning om våld i närarelation och förbereda sjuksköterskor för att kunna hantera den emotionella press som kan uppstå i mötet med våldsdrabbade kvinnor. / Violence against women is a major problem in today’s society. The violence has a great impact on women's health and the healthcare system has an ideal location to detect and help women from violence situation. Nurses are often the first healthcare staff to face the women. Meeting with abused women are surrounded by challenges for nurses, both on a professional and personal level. The purpose of this study was to illuminate the treatment and care of abused women from a nursing perspective. Based on analysis of 12 research articles four factors was exposed and finding building. For nurses to care for abused women in an optimal way, they need to know about violence, have a good approach towards the patient, proper management of their own feelings and understanding of the importance of the environment. All the factors have a great connection with each other and are essential for nurses in the meeting with abused women. Current research focuses on deepening knowledge and input methods for organizations and authorities in the fight against violence. Basic education for nurses should include education about domestic violence and prepare nurses to cope with the emotional pressures that may arise when dealing with violent women.