Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera de utmaningar socialtjänsten står inför när det gäller arbetet med våldsutsatta barn och genom att kartlägga utmaningarna, även belysa de strategier som socialtjänsten använder sig av i arbetet. Vidare var syftet med uppsatsen att skapa en förståelse för socialtjänstens arbetsmetoder och tillvägagångssätt, där förebyggande aspekter inkluderades. Studiens metodologiska utgångspunkt har varit hermeneutisk och kvalitativ. I studien har det genomförts sex semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar med våldsutsatta barn. Studiens resultat har analyserats utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Resultatet visar att socialtjänstens arbete med våldsutsatta barn är komplext där professionella ställs inför många överväganden och beslut. Trots lagar och riktlinjer måste socialtjänsten göra en individuell bedömning utifrån varje barn och deras behov eftersom alla barn är olika. Vidare understryker studiens resultat vikten av tålamod från yrkesverksamma där barnet ges den nödvändiga tid den behöver för att förtroende och en god relation ska kunna skapas. Det är viktigt att de våldsutsatta barnen upptäcks i tid för att socialtjänsten och andra professionella inom socialt arbete ska kunna agera i tid.

Partnervåld innefattar våld i nära relationer i en partnerrelation. Tidigare forskning kring partnervåld fokuserar främst på våldet gentemot kvinnor, med manliga förövare. Manliga offer utsatta för partnervåld diskuteras sällan, och forskningen om ämnet är begränsat. Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i attityder och bedömningar gjorda av socialarbetare som i sitt arbete kommer i kontakt med partnervåld, och om dessa påverkas beroende på om den våldsutsatta personen är en man eller en kvinna. För att undersöka skillnader användes en kvantitativ vinjettmetod med tillhörande enkätfrågor. Två separata respondentgrupper har besvarat enkätfrågorna utifrån vinjetter som är uppdelade i två delar. I vinjetterna introduceras varje respondent för ett heterosexuellt par med en problematik av partnervåld. Vinjetterna är identiska med undantaget att karaktärernas kön är utbytta. Resultatet visar att i den våldsutsatta mannens situation bedöms våldet vara mindre allvarligt, att det finns mindre risk för fortsatt våld i relationen samt att den våldsutsatta mannen i lägre utsträckning är i behov av individuella insatser. Respondenterna ansåg även oftare att den våldsutövande kvinnan är i behov av individuella insatser jämfört med den manliga våldsutövaren. Teorier använda för att tolka resultatet innefattar socialkonstruktivism och genusteori. Studien kan tillföra perspektiv för ämnet om våldsutsatta män, och belyser att bedömningar om våldsutsatta kan skilja sig åt beroende på genus. / Domestic partner violence is violence in a partner relationship. Earlier research on domestic partner violence mainly focus on the violence against women, with male perpetrators. Male victims exposed to partner violence are rarely discussed, and research of the subject is limited. The purpose of this study is to investigate attitudes and assessments made by social workers who in their work encounter domestic partner violence, and if the social workers are affected depending on whether the person exposed to partner violence is a man or a woman. A quantitative vignette method with accompanying survey questions were used to investigate differences. Two separate groups of respondents answered survey questions based on vignettes divided into two parts. The respondents are each introduced in the vignettes to a heterosexual couple with a problem of partner violence. These vignettes are identical except for the characters’ genders which have been swapped. The result reveals that violence towards the victimized man is considered less serious, that there is less risk of continued violence in the relationship and that the victimized man is in less need of individual interventions. Respondents also considered to a lesser extent that the female perpetrator needed individual interventions compared to the male perpetrator. Social constructivism and gender theory are the theories used to interpret these results. The study can add perspectives about the subject of male victims and highlight that assessments of people exposed to partner violence may differ depending on the victim’s gender.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort hälsoproblem i världen och en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter. Ungefär en av tre kvinnor i världen har någon gång upplevt våld och ett stort mörkertal förmodas finnas. Våld i nära relationer kan ta sig många olika uttryck och ha en djup inverkan på den drabbade kvinnans fysiska och psykiska hälsa. Vanligtvis äger våldet rum inom hemmets väggar och därmed uppmärksammas det mer sällan av utomstående. Våldet drabbar kvinnor av olika nationaliteter i alla samhällsklasser, i alla åldrar, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. Som sjuksköterska kan det därför vara troligt att komma i kontakt med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där sju vetenskapliga artiklar analyserades med Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen av artiklarna resulterade i fyra kategorier och en underkategori. Kategorierna var erfarenheter av att inte vilja ställa frågan, erfarenheter av att inte ha förutsättningar, erfarenheter av att bli känslomässigt engagerad och påverkad och erfarenheter av att vara betydelsefull i mötet. Underkategorin som framkom under kategorin erfararenheter av att inte ha förutsättningar var att känna brist på utbildning. Slutsats: I studien framkom det att sjuksköterskor kunde uppleva en mängd olika erfarenheter i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas bemötande kan vara avgörande för om våldsutsatta kvinnor känner sig trygga och vågar anförtro sig till hälso- och sjukvården. Det framkom dock att sjuksköterskorna upplevde hinder då de möter våldsutsatta kvinnor. Avsaknad av riktlinjer, brist på utbildning samt ont om tid och plats var faktorer som påverkade sjuksköterskorna till att utföra en god och personcentrerad vård. Ytterligare utbildning inom området hade kunnat medföra att sjuksköterskor blir mer bekväma i hanterandet vilket kan resultera i att fler kvinnor anmäler våldet och mörkertalet minskar.

Women's vulnerability to domestic violence is a widespread social problem that causes problematic consequences for society and to the individual. I wondered what significance the professionals' knowledge has to help abused women, how professionals and abused women describe abused womens needs, and how the professionals work with and consider important in meeting with and helping abused women. Six qualitative interviews with a social worker who were working as a therapist in the social services, as councilors and in women's shelter were performed. The results showed that the professionals regarded specific knowledge of domestic violence as a prerequisite for being able to help the woman adequately. Furthermore, it appeared that the woman's needs could be psychological need of support and processing, but also help with practical issues to sort out their situation. The social workers were mapping the violence and the situation of the abused women. The mapping could determine the woman's needs and potential contributions. / Kvinnors utsatthet för våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem som får problematiska följder både för samhället och individen. Jag ställde mig frågan vilken betydelse de professionellas kunskap har för att hjälpa våldsutsatta kvinnor, hur de professionella och kvinnorna ser på kvinnans behov, samt hur de professionella arbetar med och anser är viktigt i mötet med våldsutsatta kvinnor. Sex intervjuer med socialarbetare som jobbade som behandlare inom socialtjänst, kuratorer och kvinnojour genomfördes. Resultatet visade att de professionella såg särskild kunskap om våld i nära relationer som en förutsättning för att kunna hjälpa kvinnan på ett adekvat sätt. Vidare framgick att kvinnans behov kunde utgöras av psykiskt behov av stöd och bearbetning, men också praktisk hjälp för att få ordning på sin situation. För att hjälpa kvinnan kartlade man våldet och kvinnans situation. Genom kartläggningen kunde man utröna kvinnans behov och bedöma insatser.

Våld i nära relationer är ett utbrett folkhälsoproblem, både nationellt och globalt. Cirka var fjärde kvinna uppger att hon blivit utsatt för någon form av våld, mest förekommande är verbala kränkningar och fysisk misshandel. Konsekvenserna av våldet leder till en ökad andel psykisk ohälsa, förtidig dör eller bestående, fysisk kroppsskada och en minskad förmåga att leva ett välfungerande liv. Sjuksköterskorna upplever mötet och kunskapen kring ämnet som bristfällig och att de inte kan erbjuda den hjälp och det stöd som behövs. Därmed skadas förtroendet för sjuksköterskans kompetens och välvilja och resulterar i att många väljer att inte söka hjälp. Genom att undersöka sjuksköterskornas upplevelse av mötet med kvinnor som lever med våld i en nära relation skapas möjlighet att sprida kunskap om ämnet för att på vis förbättra den vårdande vården samt öka sjuksköterskans kompetens. Syftet är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta kvinnor som lever med våld i nära relationer. En litteraturöversikt gjordes där tretton artiklar har granskats, analyserats och sammanställts utifrån Fribergs mall. Resultatet presenteras i tre huvudteman. Dessa behandlar sjuksköterskans inställning, hur sjuksköterskan påverkas av mötet med våldsutsatta kvinnor samt sjuksköterskans strategier vid mötet med våldsutsatta kvinnor. Sjuksköterskornas upplevelse av mötet med dessa kvinnor och vilken nivå av kunskap sjuksköterskan besitter i ämnet påverkar given vård. Brist på kunskap och osäkerhet påverkade deras benägenhet att leta efter tecken på våld och att våga fråga om detta om misstankar uppstod. Gemensamt för alla sjuksköterskor var en känsla av otillräcklighet och en önskan om mer kunskap i bemötande och kuraget för att våga fråga och ge den vårdande vård som behövs. Det följer ett krav på sjuksköterskan att kunna läsa av kvinnan framför sig, att både kunna tänka och se ”utanför boxen”. För att kunna möta kvinnan framför sig är det av vikt att lägga sin förförståelse åt sidan och skapa en trygg, mellanmänsklig relation. Att inte inneha kunskap om ämnet försvårar förmågan att sätta sig in i situationen. Skulle den enskilde sjuksköterskan åta sig ansvaret att utbilda sig i ämnet skapas förutsättningar att möta kvinnorna i sin situation och därmed främja deras hälsa. Sett ur ett hållbarhetsperspektiv krävs det standardiserad utbildning i ämnet, antingen under grundutbildningen eller som en regelbunden arbetsplatsutbildning. Detta skulle öka sjuksköterskans kompetens som både professionell yrkesutövare och som medmänniska.

Stereotyper om våld har genom historien inneburit att mannen ofta förknippats som utövare och kvinnan som ett offer, vilket innebär svårigheter då det är motsatta roller. Mitt syfte med denna studie har varit att undersöka mäns erfarenheter kring att vara utsatt för våld i nära relation. Frågeställningarna som jag förhållit mig till har varit hur män hanterar att utsättas för våld i nära relation samt hur de påverkas av normer om offerskap och maskulinitet. Jag har haft tre semistrukturerade intervjuer samt en uppföljande intervju med en av de våldsutsatta männen. Mina teoretiska utgångspunkter har varit normaliseringsprocessen samt normer om maskulinitet och har därmed analyserat hur männen hanterat och påverkats av att vara utsatt för våld. I min teori har även våldet och offerskap tagits upp. Männen hade olika tillvägagångssätt för att acceptera våldet. Överlag berättade männen att de inte hade reflekterat över det psykiska våldet som våld, även då det i ett av männens fall var det som primärt användes. Fysiskt våld var lättare för männen att ta, samtidigt som det även var det våld som främst hotade deras manlighet. Det var viktigt för männen att visa att deras manlighet fortfarande var intakt vilket de gjorde då de menade på att de fortfarande var fysiskt starkare. Slutsatsen som jag drar utifrån männens berättelser är att normer om maskulinitet spelar in, både då det kommer till hur männen själva reagerar på våldet, men även då det kommer till hur våldsutövaren samt omgivningen hanterar våld i nära relation då rollerna är ombytta.

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem och något som har förekommit under en lång tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohälsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor då det är vanligt att de söker sig till vården. Sjuksköterskan har då en viktig roll i arbetet med att upptäcka våldet bakom kvinnornas ohälsa, tyvärr är våldet i många fall ett dolt problem som kan vara svårt att uppmärksamma. För att som sjuksköterska lättare kunna uppmärksamma kvinnors utsatta situation är det därför viktigt att ha en inblick i deras livsvärld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vården. Syftet med uppsatsen var således att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med vårdpersonal, genom att göra en litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har granskats. I resultatet framkom tre huvudteman: Att möta de vårdande, Att vara patienten som blivit utsatt för våld och Att våga berätta. Resultatet visade att vårdpersonalen genom sitt bemötande både kunde möjliggöra och hindra att kvinnan berättade om sin utsatta situation, men även hur dessa hinder och möjligheter kunde vara relaterade till kvinnornas egna känslor och tankar om sig själv. Att ha en god relation till vårdpersonalen och hur denna kunde påverka kvinnan var något som beskrevs som väsentligt och betydande. Många delar i resultatet stärktes av tidigare genomförda studier och annan litteratur. Avslutningsvis diskuterades och reflekterades resultatet och praktiska implikationer formulerades. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund:  Mäns våld mot kvinnor är ett problem som finns i hela världen. När kvinnor utsätts för våld påverkar det inte bara hälsan på sikt, utan i vissa fall kostar det även liv. Kvinnor som utsätts för våld kan vända sig till hälso- och sjukvården för att få hjälp. Sjuksköterskan kan vara den första i kvinnans omgivning som misstänker och kan identifiera våldet. Syfte:   Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso-  och sjukvården. Metod:  Studien är en litteraturstudie med en manifest innehållsanalys som bygger på kvalitativa artiklar. Resultat:  Sjuksköterskor hade erfarenhet av att mötet med våldsutsatta kvinnor kunde innebära osäkerhet, starka känslor och frustration. I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att de saknade kunskap, erfarenhet och utbildning, samt att det fanns en osäkerhet kring riktlinjer i mötet med våldsutsatta kvinnor. Slutsats:  Sjuksköterskor har en viktig och avgörande position när det kommer till att identifiera och hjälpa kvinnor som blir utsatta för våld. För att förbättra vården och kunna nyttja den position som sjuksköterskor har behövs mer kunskap hos sjuksköterskor och bättre riktlinjer i vården. Sjuksköterskor behöver känna sig trygga med sin kompetens i mötet med de utsatta kvinnorna.

Studien syftar till att försöka förstå vilka förutsättningar yrkesverksamma inom ideella organisationer upplever sig ha i arbetet med målgruppen - våldsutsatta kvinnor i missbruk. Vilka kontexter de yrkesverksamma upplever att deras ideella organisationer verkar inom samt hur de agerar i förhållande till samma kontexter i arbetet med målgruppen. Studiens resultat och analys bygger på upplevelser från nio respondenter som är yrkesverksamma inom ideella organisationer och som arbetar med nämnd målgrupp. Analysmetoden som använts är av kategorin, innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram innefattar ett politiskt processperspektiv men också ett intersektionellt perspektiv, vilket används för att skapa djupare förståelse av insamlat material. Det visar sig att de ideella organisationerna själva har en intersektionell förståelse av sin målgrupp, en förståelse som utgör grunden för dess funktion som komplement till det offentliga. De ideella verkar inom kontexter där viktiga faktorer utgör det offentligas olika krav och syn på målgruppen och dess behov, vilket styr finansiellt. Andra faktorer är avsaknaden av allierade och hur det påverkar samarbete, genom kunskapsutbyte och målgruppens synlighet. Det här har gjort att de har utvecklat organisationen som flexibelt kan anpassa sig till behoven samtidigt som de bedriver opinionsbildning i syfte att långsiktigt förändra bilden av målgruppen och därmed även förutsättningarna för sin verksamhet.

<p>År 2007 anmäldes 19600 fall av våld mor kvinnor där förövaren var en manlig bekant till kvinnan. Mörkertalet är stort och våldet är ofta väl dolt bakom hemmets väggar. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilka kunskaper sjuksköterskan behövde för att kunna identifiera/urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation samt ge en god omvårdnad till dessa när de sökte till hälso- och sjukvården. Ur de granskade artiklarna utläste författarna fem teman "Urskilja kvinnor utsatta för våld i nära relation", "Att möta våldsutsatta kvinnor", "Våldsutsatta kvinnors erfarenheter av vården", "Sjuksköterskans behov av riktlinjer och utbildning" och " Sjuksköterskans inställning till att ställa frågan". Det framkom att sjuksköterskor behövde riktlinjer och utbildning/erfarenhet för att kunna identifiera och ge en god omvårdnad till kvinnor utsatta för våld i nära relation. En god omvårdnad för dessa kvinnor innebar att sjuksköterskan vågade fråga om deras situation, vågade ta emot svaret och förmedla vidare kontakt.</p><p>En slutsats författarna drar efter denna litteraturstudies genomförande är att forskning om sjuksköterskors kunskaper inom detta område bör undersökas ytterligare. Vidare bör det även forskas om vilken kunskap om detta ämne sjuksköterskestudenter erhåller i sin utbildning till sjuksköterska.</p>