Bakgrund: En tredjedel av världens kvinnor har under sin livstid upplevt fysiskt, psykiskt och/eller sexuellt våld i en nära relation. Det är sjuksköterskors ansvar att kunna möta och identifiera våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att möta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer, och som söker vård inom primärvården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med tre kvalitativa respektive fyra kvantitativa vetenskapliga originalartiklar från databaserna Cinahl och PsycInfo. Till dataanalysen användes den integrerade analysmetoden. Resultat: Resultatet beskrivs genom tre kategorier: identifiera tecken på våld, kunskap och utbildning samt rutiner och strategier. Resultatet belyser brist på kunskap, utbildning, rutiner och strategier för att sjuksköterskor ska känna sig förberedda på att möta våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Det behövs mer utbildning om våld mot kvinnor i nära relationer. Det krävs mer forskning och kunskap för att sjuksköterskor ska känna sig manade och förberedda att möta denna stora patientgrupp.

Studien undersöker kommunala verksamheters arbete med våld i nära relationer med både våldsutsatta och våldsutövare. Studien undersöker även socialarbetares upplevelser av arbetets möjligheter samt bakomliggande orsaker som kan leda till våld i nära relationer. Det tillämpades en kvalitativ metod där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Intervjupersonerna var socialarbetare som arbetar med våld i nära relationer som handläggare, samtalsbehandlare, kurator och samordnare. För att analysera insamlad empiri har en tematisk analys utförts där tre huvudteman kunde identifieras. De tre huvudteman var arbetets organisering, bakomliggande orsaker för våld i nära relationer och upplevelser av arbetets möjligheter. Resultatet visar att samtliga verksamheter organiserar arbetet i specialiserade enheter. Syftet är att effektivisera arbetet och öka möjligheterna att erbjuda adekvat hjälp till våldsutsatta och våldsutövare. Utmärkande bakomliggande orsaker var dysfunktionella uppväxtförhållanden, missbruk, psykisk ohälsa och försämrad känslohantering. Intervjupersonerna upplever att arbetet med klienter är psykiskt påfrestande och det krävs professionellt stöd för att hantera det. Vidare visade resultatet att det finns ett flertal förbättringsområden trots att verksamheterna ansåg att de har goda resurser.

Syftet med studien var att titta närmare på kvinnor som har varit våldsutsatta i en nära relation och deras copingstrategier i nya kärleksrelationer. Studien syftar till att fortsätta föra arbetet kring ämnet våld i nära relation framåt och på så vis bidra till en bättre förståelse i samhället kring detta ämne samt fokusering på det som kommer efter det akuta skedet. Studien är av kvalitativ karaktär och sex kvinnor har intervjuats för att frågeställningen ska kunna besvaras. Utifrån den insamlade empirin har materialet därefter analyserats och tolkats. Resultatet visar att samtliga kvinnors copingstrategi är övervägande i temat stöttande nätverk, där kvinnorna fått hjälp av olika aktörer i samhället såsom terapeuter och kvinnoboenden. Även stöttande familj och vänner har varit en framgångsrik copingstrategi. / The purpose of the study was to take a closer look at women who have been abused in a close relationship and their coping strategies in new love relationships. The study aims to continue the work on the subject of violence in a close relationship going forward and thus contribute to a better understanding in society around this topic and focus on what comes after the acute stage. The study is of a qualitative nature and six women have been interviewed so that the question can be answered. Based on the collected empirical data, the material has subsequently been analyzed and interpreted. The results show that all women's coping strategy is predominant in the theme of support networks, where the women have received help from various actors in society such as therapists and women's shelter. Supportive family and friends have also been a successful coping strategy.

Bakgrund: Våld mot kvinnor sker världen över och mörkertalet är stort. Detta kan innefatta fysisk, psykiskt och sexuellt våld. Detta är även ett folkhälsoproblem då det leder till sämre hälsa hos de som blir utsatta för någon typ av våld. Sjuksköterskor har en betydande roll att identifiera och fånga upp dessa kvinnor.  Syfte: Att undersöka sjuksköterskors kunskap gällande identifiering av våldsutsatta kvinnor. Metod: Metoden var en litteraturöversikt som utfördes i överensstämmelse med Fribergs metod. I databaserna PubMed och Cinahl Complete identifierades tio vetenskapliga artiklar vilka svarade på syftet. De valda artiklarna analyserades i två huvudteman och fyra subteman.  Resultat:  Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman. Det första temat var: Sjuksköterskans kunskap och kunskapsutveckling med subteman: Brist på kunskap och utbildning kring våld samt Användning av olika screeningverktyg. Det andra temat var: Sjuksköterskans beredskap i vårdmötet med subteman: Att skapa en trygg och tillförlitlig relation och Att ställa frågor om våld. Resultatet diskuterades med Phil Barkers tidvattenmodell som referensram. Sammanfattning: Litteraturöversikten visade att ökad kunskap kring subjektiva och objektiva tecken för våldsutsatta kvinnor behövs för att kunna identifiera kvinnorna i tid. Kunskap om bemötande av våldsutsatta kvinnor och att ställa frågor om våld är betydande för att sjuksköterskan ska känna sig förberedd och kunna ge kvinnor adekvat vård. Sjuksköterskors kunskap om de riktlinjer, policys, vårdprogram samt screeningverktyg som finns är av betydelse för att vidta rätt åtgärder till de våldsutsatta kvinnorna. / Background: Violence against women is happening all over the world and the number of blacks is high. This can include physical, mental and sexual violence. This is also a public health problem as it leads to poorer health of those who are exposed to some type of violence. Nurses have a significant role to play in identifying and capturing these women.  Aim: The purpose was to examine nurses' knowledge regarding the identification of women exposed to violence. Method: The method was a literature review that was performed in accordance with Friberg's method. In the databases PubMed and Cinahl Complete, ten scientific articles were identified which answered the purpose. The selected articles were analyzed in two main themes and four sub-themes. Results: The literature review resulted in two main themes. The first theme was: The nurse's knowledge and knowledge development with sub-themes: Lack of knowledge and education about violence and Use of various screening tools. The second theme was: The nurse's preparedness in the care meeting with sub-themes: Creating a safe and reliable relationship and Asking questions about violence. The results were discussed with Phil Barker's tidal model as a frame of reference. Conclusion: The literature review showed that increased knowledge about subjective and objective signs for women exposed to violence is needed to be able to identify women in time. Having knowledge about treating women exposed to violence and asking questions about violence is important for the nurse to feel prepared and able to provide women with adequate care. Nurses' knowledge of the guidelines, policies, care programs and screening tools that are available is important for taking the right measures for the women exposed to violence.

The aim of the study is to examine how Swedish newspapers portray abused men and abusing women in domestic violence. The main method used is qualitative content analysis to answer the research questions. The secondary method used is quantitative content analysis to be able to quantify categories and themes that appeared in the empirical material. The result of the study is that Swedish newspapers portray abused men and abusing women differently based on gender characteristics and power structures.

Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett stort folkhälsoproblem världen över och definieras som fysiska, psykiska eller sexuella övergrepp som kränker kvinnors fysiska kropp, självkänsla och känsla av förtroende till en annan människa. Sjuksköterskan spelar en viktig roll i arbetet med våldsutsatthet. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelser och erfarenheter av att identifiera kvinnor som utsatts för våld i nära relationer inom hälso- och sjukvården.  Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats har genomförts. Sökningarna utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl och totalt 15 artiklar inkluderades. Resultat: Sjuksköterskan spelade en viktig roll i att kunna identifiera en våldsutsatt kvinna. Att möta våldsutsatta kvinnor inom hälso- och sjukvården ansågs emotionellt påfrestande. Utbildning, kunskap och övning var viktigt för att kunna identifiera kvinnorna och flera barriärer och främjande verktyg i arbetet framkom. Diskussion: Sjuksköterskor upplevde inte tillräcklig kunskap och utbildning i att upptäcka tecken och symtom på våldsutsatthet. Även jobbiga känslor uppstod och i rollen som sjuksköterska kunde det vara svårt att veta hur frågor kunde ställas till våldsutsatta kvinnor och sociala samt kulturella begränsningar identifierades. Det var viktigt att arbetsplatsen var en trygg miljö vid identifiering av våldsutsatta kvinnor och en relation mellan sjuksköterskan och den våldsutsatta kvinnan var viktig. Slutsats: Sjuksköterskan står inför flera utmaningar i att identifiera våldsutsatta kvinnor. Ytterligare kunskap och verktyg ansågs väsentliga för sjuksköterskan för att kunna upptäcka våldsutsatthet inom hälso- och sjukvården. Ytterligare forskning inom området bör fortgå. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-03</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer utgör ett stort samhällsproblem och medför negativa hälsokonsekvenser. Kvinnor drabbas i högre utsträckning än män och utsätts ofta för grövre och återkommande våld. I hälso- och sjukvårdens arbete ingår att fråga om våldsutsatthet då detta misstänks samt att bistå med adekvat vård och stöd.Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer.Metod: En litteraturstudie med elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet beskrivs i fyra kategorier: Känslomässiga effekter, försvårande faktorer i mötet med kvinnan, sjuksköterskors professionella roll i mötet och sjuksköterskors kunskap och attityder kring våld. Möten med våldsutsatta kvinnor har en känslomässig inverkan på sjuksköterskor och känslomässiga gränser och avståndstagande beskrivs. Försvårande faktorer i mötet är kunskapsrelaterade, arbetsmiljörelaterade, organisatoriska eller personligt relaterade, såsom kunskapsbrist, tidsbrist, otydliga riktlinjer eller personliga värderingar. Sjuksköterskorna betonar tillit och empati i mötet och beskriver tvärprofessionellt samarbete som betydande. Sjuksköterskors attityder och fördomar kring våldsutsatthet påverkar interaktionen med våldsutsatta kvinnor.Slutsats: Att möta våldsutsatta kvinnor innebär en komplex och känslomässig utmaning för sjuksköterskor och präglas av försvårande faktorer, attityder och fördomar. Sjuksköterskors beskrivningar av att handskas med sina känslor indikerar ett behov av stöd på arbetsplatsen. För att understödja sjuksköterskor och säkerställa god omvårdnad behövs kunskapsfördjupning och tydliga riktlinjer kring våldsförebyggande arbete.

Forensisk omvårdnad där ett relativt nytt begrepp i Sverige. Den utvecklades under 1980-talet i USA av Virginia Lynch och numera en del av grundutbildningen av sjuksköterskor i USA, det finnas även flera olika specialistsjuksköterskespår inom forensisk omvårdnad. Forensisk omvårdnad handlar om att knyta ihop den sedvanliga omvårdnaden med juridiska processer. Syftet med studien var att belysa den forensiska omvårdnadsprocessen inom akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt och inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Resultatet redovisas i utgångspunkt från tre rubriker: Identifiering av våldsutsatta personer, omhändertagande av de våldsutsatta patienterna och utbildning/träning. Resultatet visar att sjuksköterskor tycker att det är lättare att identifiera patienter som utsatts för våld när de har synliga fysiska skador. Sjuksköterskor upplever det svårt att fråga om våld på grund av deras arbetsmiljö. Likaså upplever sjuksköterskorna att de är otillräckliga kring omvårdnaden av de våldsutsatta. Sjuksköterskorna känner att de bara hinner utföra de mest akuta åtgärderna, sedan går patienten hem eller till någon annan vårdavdelning. Resultatet visar att sjuksköterskor vill få utbildning och träning i hur de ska bemöta, handlägga och var de kan hänvisa patienterna till fortsatt vård och behandling. De sjuksköterskor som har utbildning i forensisk omvårdnad ger en mer informativ behandling av de våldsutsatta patienterna, de kriminaltekniska prover som tas i samband med besöket är bättre utfört av de sjuksköterskor som har fått utbildning i detta än de sjuksköterskor som saknar utbildning. Slutsatsen är att sjuksköterskor på akutmottagningar känner en osäkerhet kring forensisk omvårdnad och utbildning/träning i ämnet är uttalat hos sjuksköterskor.

Våld i nära relationer är ett stort betydande samhällsproblem som fått alltmer uppmärksamhet i såväl media som i samhällsdebatten. Konsekvenserna av våldet blir förödande för de utsatta och därmed är det av vikt att socialtjänsten aktivt arbetar för att åtgärda det sociala problemet genom olika insatser som ska tillgodose utsattas stöd- och hjälpbehov. Studien undersöker vilka insatser socialtjänsten erbjuder och hur insatserna tillgodoser våldsutsatta vuxna individers, över 18 års, behov. För att besvara studiens syfte genomförs kvalitativa intervjuer med de professionella på socialtjänsten och analysen av materialet görs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Tidigare forskning och intervjupersonernas svar visar att de främsta insatserna som beviljas är skyddat boende och samtalsstöd. Insatserna som beviljas tillgodoser individens behov till stor del men förbättringar i bland annat samverkan, kunskap om våld i nära relationer och fortsatt forskning behövs för att tillgodose alla våldsutsattas behov i samhället.

Bakgrund: Att flertalet kvinnor blir utsatta för våld i nära relation är ett stort samhällsproblem. Våldet de utsätts för inskränker inte bara på de mänskliga rättigheterna utan fråntar även kvinnan kontrollen över sitt egna liv. Vårdpersonal har en stor roll i bemötandet med dessa kvinnor när de söker sig till vården och tidigare forskning visar att det finns brister i kunskapen kring bemötandet och hjälpen dessa utsatta kvinnor borde få. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation upplevt bemötandet inom vården. Metod: Vald metod var en systematisk litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ ansats ingick. Resultat: De mest framträdande resultaten i studien var kvinnornas upplevelse av att vårdpersonalen de mötte hade brist på förståelse och kunskapsluckor kring våld i nära relation. En stressande arbetsmiljö för vårdpersonalen gav kvinnorna en upplevelse av att inte bli förstådda eller lyssnade på. Konklusion: Det är tydligt att kunskapsbrist och stress bland vårdpersonalen påverkar kvinnans vårdupplevelse negativt. En del av denna problematik skulle kunna lösas genom att bistå vårdpersonalen med tillfällen att utöka sina kunskaper om våld i nära relation. Trots en del negativa upplevelser var många kvinnor nöjda med bemötandet de fått då de upplevt personal som förstående och tillmötesgående. / Background: The fact that a large number of women are exposed to domestic violence is a major global health problem. The violence does not only retain human rights but also the women’s feeling of having control over their own lives. Healthcare professionals have a major role in dealing with these women when they visit the health care. Previous research has shown that health professionals have limited knowledge about how to deal with and help these vulnerable women. Aim: The aim of this study was to describe how women with experience of domestic violence are treated within the health care system. Method: The chosen method was a systematic literature study with ten qualitative articles included.Results: The women experienced that the health care professionals had a lack of understanding and did not have the knowledge that is needed about intimate partner violence. When the health professionals appeared stressed it gave the women a feeling of not being understood and listened to. Conclusion: It is obvious that lack of knowledge and a stressing environment within the health care is a factor to why the woman is experiencing the meeting with the health care as negative. Giving the health professionals opportunities to increase their knowledge about intimate partner violence could reduce this problem. Despite all of this, several women expressed that the health professionals were accommodating and understanding.