Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt samhällsproblem vilket leder till negativa konsekvenser för både den fysiska och psykiska hälsan. Inom hälso- och sjukvård är våld mot kvinnor ett problem som inte alltid uppmärksammas och är svårt att upptäcka. Det finns många orsaker bakom kvinnans val att inte tala om våld. Inom sjukvården kommer vårdpersonal att stöta på våldsutsatta kvinnor. Det är sjuksköterskans ansvar att visa respekt, medkänsla och säkerställa kvalitén i vården. Studien är gjord för att belysa våldsutsatta kvinnors upplevelser i mötet med vårdpersonal. Syfte: Att undersöka hur våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån 6 teman som beskriver kvinnornas upplevelser: 1) Vårdpersonalens förhållningssätt – empati, respekt och förtroende, 2) Identifiering av våldet – att tala och få frågan om våld, 3) Individen i fokus – upplevelser av att bli sedd, hörd och prioriterad, 4) Efter avslöjandet – hjälp, stöd och information, 5) Negativa känslor – skuld och skam, 6) Integritet, självbestämmande och sekretess. Resultatet visade att kvinnorna hade både positiva och negativa upplevelser i mötet med vården. Empati, respekt och förtroende låg till grund för att mötet skulle upplevas positivt. Det framkom däremot att kvinnorna upplevde att sjuksköterskorna var stressade och oengagerade samt misslyckades med att bidra till en trygg miljö för kvinnorna att tala om våldet. Det blev tydligt att kvinnorna i mötet med vårdpersonal många gånger inte fick det stöd och den hjälp de var i behov av. Slutsats: För att möjliggöra att kvinnorna kände sig bekväma och trygga med att tala om våldet så behövde vårdpersonalen ha ett empatiskt bemötande. De behövde skapa en säker miljö samt ge kvinnorna den tid som behövdes för att tala om sin situation. Det var nödvändigt att vårdpersonal hade kunskap om hur våldsutsatta kvinnor skulle bemötas för att kunna känna sig trygga att delge deras upplevelser av våldet. / Background: Violence against women is a public health problem which leads to negative consequences for both physical and psychological health. In healthcare, violence against women is a problem that is not always noticed and is difficult to detect and there are many reasons why women may not talk about violence. In their profession, healthcare staff will encounter women that are exposed to violence. It is the nurse’s responsibility to show respect, compassion, and ensure the quality of care given. The study is made to shed light on abused women’s experiences of encounters with healthcare professionals.  Aim: To explore how women that are exposed to violence experience encounters with healthcare staff. Method: The study is a literature review where 11 scientific articles have been analyzed. Results: The results are presented based on 6 themes that describe the women’s experience: 1) The healthcare professional’s approach – empathy, respect and trust, 2) Identification of the violence – to be asked and to talk about violence, 3) The individual in focus – experiences of being seen, heard, and prioritized, 4) After disclosure – help, support, and information, 5) Negative feelings – guilt and shame, 6) Integrity, self-determination, and confidentiality. The results showed that women had both positive and negative experiences in the encounter with healthcare professionals. Empathy, respect, and trust were important for a positive experience. Women felt that nurses were stressed, uninvolved, and could not contribute to a safe environment where they could talk about violence. It became clear that the women often did not receive the support and help they needed in the meeting with healthcare professionals. Conclusion: To enable the women to feel comfortable and safe talking about the violence, the healthcare professionals needed to be empathetic. They needed to create a safe environment and give women the time they needed to talk about their situation. It was important that healthcare professionals were aware of how women exposed to violence needed to be treated in order for them to feel safe sharing their experiences of violence.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är en kränkning mot mänskliga rättigheter och är ett allvarligt och stigande samhällsproblem. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid kommer så många som var femte kvinna någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en parrelation. Trots ökade anmälningar är mörkertalet stort. Våldsövergreppen orsakar allvarliga konsekvenser för kvinnorna och deras vardag präglas av kränkningar och förtryck. Kvinnorna löper en högre risk att utveckla både fysiska och psykiska sjukdomar till följd av det våld de utsätts för. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva i en våldsutsatt parrelation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som levt i en våldsutsatt parrelation. Analysen genomfördes enligt Danielsons manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier: Förnekelse, rädsla, skuld och hopp. Kategorierna delades sedan i sin tur in i nio underkategorier. Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnor som lever i en våldsutsatt parrelation upplever ett omfattande lidande och våldet orsakar flertalet konsekvenser för kvinnornas hälsa och liv. Kvinnorna blir nedbrutna, lever ett isolerat och ensamt liv. De upplever skam som hindrar dem från att berätta om sin situation. När kvinnorna söker vård, söker de ofta för differentialdiagnoser och inte för våldet i sig. Sjuksköterskor har idag en bristfällig kunskap om kvinnorna och behöver därför utveckla kunskapen kring kvinnorna, hur de upptäcks och vilken individualiserad vård och omsorg de behöver.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet leder till förödande konsekvenser både för kvinnan och för samhället. Trots global kännedom, ny lagstiftning och satsningar för att höja den befintliga kunskapsnivån visar tidigare forskning att vårdpersonal saknar kompetens och verktyg i hur de ska möta våldsutsatta kvinnor i vården. Syfte: Syftet var att beskriva hur våldsutsatta kvinnor upplever mötet med vårdpersonal i hälso- och sjukvården. Metod: För att besvara studiens syfte valdes en allmän litteraturöversikt som design för att kartlägga, identifiera och skapa en beskrivande översikt.   Resultat: Huvudresultatet visar att majoriteten av kvinnorna hade negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården. Med syftet som utgångspunkt framkom tre teman ur resultatet; upplevelsen av att inte bli sedd, upplevelsen av att bli skuldbelagd, förminskad och dömd och att inte uppleva av autonomi, integritet och trygghet.  Slutsats: Kvinnor som är utsatta för våld behöver bemötas empatiskt och respektfullt för att våga berätta om våldet. Vårdpersonal är dåligt rustade för att möta dessa kvinnor. Resultatet talar för att bemötandet av våldsutsatta kvinnor är ett problem som hälso- och sjukvården inte kan eller bör blunda för. Att stötta kvinnor att ta sig ur våldet reducerar på längre sikt inte bara konsekvenser för kvinnornas hälsa utan minskar även belastningen på vården samt samhällsekonomiskt. / Background: Men's violence against women is a global health problem. The violence leads to devastating consequences for both women and the society. Despite global awareness, new legislation, and initiatives to raise the existing level of knowledge earlier research shows that healthcare professionals lack competence and tools in how to meet abused women. Aim: The aim was to describe how women exposed to violence experience the encounter with healthcare professionals in the health care system. Methods: To answer the aim of the study a general literature review was chosen in order to map, identify and create a descriptive overview.  Result: The main result shows that the majority of the women had negative experiences from the encounter with the health care system. Three themes emerged from the result based on the aim of the study. They were; the experience of not being seen, the experience of being blamed, diminished and judged and not to experience autonomy, integrity and security. Conclusion: Women that are victims of violence need to be treated in an empathetic and respectful way in order to dare to talk about the violence. Health care professionals are ill-equipped to meet these women. The results suggest that the treatment of women exposed to violence is a problem that the health service cannot or should not turn a blind eye to. Supporting women to get out of violence can in the long run not only reduces consequences for women's health but also reduces the burden on the health care system and socio-economic.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem både nationellt och globalt. I Sverige utsätts var sjätte kvinna för någon typ av våld av sin partner. Våldet har stora konsekvenser för kvinnan och hälso- och sjukvård har ett stort ansvar att identifiera dessa kvinnor. Hälso- och sjukvården har även ett stort ansvar i att samverka med andra myndigheter och aktörer så att den våldsutsatta kvinnan kan få adekvat hjälp. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor i vården som utsatts för våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskas utifrån Kristenssons (2014) kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. En manifest innehållsanalys används för att analysera de vetenskapliga artiklarna. Resultat: Sjuksköterskans upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor sammanställdes i fyra olika kategorier. De framtagna kategorierna är ett betungande ansvar, svårigheter med att fråga och åsidosätta attityder, att känna stöd från andra och en bristfällig omgivning.   Slutsats: Sjuksköterskorna upplever att de har bristande kunskap inom problemområdet, vilket leder till att de inte vågar fråga de kvinnor de möter i vården om våld i nära relationer. Sjuksköterskorna är eniga om att ämnet bör belysas ytterligare för att kunna ge god och evidensbaserad vård.

Background: In 2018, 22,400 sexual offenses were reported in Sweden, of wich 96% of them were against women. The Council of Europe had started in 2014 and the Convention on the Prevention and Control of Violence against Women and Domestic Violence. At the same, the Swedish Higher Education Ordinance (SFS 2017: 857 and 2018: 1135) made a change and from 1 July 2018, it became a requirement for nures to have knowledge of women who are subjected to violence. Purpose: The aim of this study was to describe nurse´s experiences of meeting abused women. Method: A descriptive literature study. The result is based on 11 scientific articles which were reviewed and analyzed. The articles are both of quantitative and qualitative approach. Main Results: Knowledge and guidelines are essential for nurses in providing care for sexually, mentally and physically abused women. If the nurses received adequate education, knowledge of resources in the hospital but also in society, it resulted in a safer care and environment for the women and the nurses, they felt mor secure in asking and talking about partner violence.  Conclusion: The nurse´s encounter with violent subjwomen aroused many strong feelings, and they were affected both during working hours and in private life. More training and knowledge in the subject are required for the nurses to be able to meet and care for women who are subjected to violence in a professional manner, which means more quality assured care.

The aim of this study is to examine social workers view on financial aid to female victims of domestic violence, based on the theoretical concept street level-bureaucracy. We want to examine social workers view on financial aid and its possibilities to help domestic violence survivors that have left the abuser, we also want to examine their view on emotional aid. A qualitative method and semistructured interviews with six social workers that work with financial aid and have met female victims of domestic violence at work, was used to answer the problem in this study. We found that the social workers who were interviewed expressed that education about intimate partner violence was important to meet the victims who apply for financial aid in a good way. Additionally, this knowledge can also help the social workers use their room for action in a way that is more helpful to domestic violence survivors and can give them the proper support that they need. How a municipality is organized affects how the work with the survivors of domestic violence is organized, in smaller municipalities the social workers have bigger responsibility for the women's totality and in bigger municipalities the social workers are more specialized, and their responsibilities are only a small part of the contact the women have with the social services. This can mean that domestic violence survivors can get different kinds of help from different municipalities, and sometimes they get different aid from different social workers depending on how the social workers choose to use their room for action. The social workers view on emotional aid is that it is important, especially because a lot of female victims of domestic violence feel shame over the fact that they´re getting abused and because they need financial aid.

Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares upplevelser av att arbeta medvåldsutsatta kvinnor. Avsikten var att analysera socialsekreterares upplevelser vad som ansågsvara försvårande respektive underlättande faktorer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Studiensyftade även till att undersöka vad socialsekreterare ansåg behövdes för att stärka arbetet medvåldsutsatta kvinnor. För att få fram vårt resultat använde vi oss av en kvalitativ metod i formav intervjuer. Vi intervjuade fem yrkesverksamma socialsekreterare som arbetar på olikakommuner i Mellansverige. För att analysera materialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet analyserades även utifrån teori och teoretiska begrepp, empowermentteori ochbegreppet handlingsutrymme, samt med hjälp av tidigare forskning. Innehållsanalysen fickfram två huvudteman; kunskap och samverkan vilka innehöll både försvårande respektiveunderlättande faktorer. Från resultatet framgick vikten av att både externa och internasamverkansaktörer besitter kunskap och kompetens inom området, vilket upplevdes somunderlättande i arbetet med våld i nära relationer. Även intern och extern samverkan med olikasamverkansaktörer lyftes fram och den betydelse samverkan har för socialsekreteraresförutsättningar att arbeta med våld i nära relationer. I resultatet framkom även på hur bristen påkunskap och samverkan utgör en försvårande faktor i arbetet med våld i nära relation.Gemensamt ansåg socialsekreterarna att samverkan och samordnade insatser måste utvecklasoch bli bättre. Studiens slutsats är att kunskap kring våld i nära relationer måste utvecklas idessa områden och att samverkan mellan socialtjänsten och andra samverkansaktörer behöverbli bättre. Det hade underlättat arbetet med våld i nära relationer och möjliggjort ett bättreförebyggande arbete. / The purpose of this study was to investigate social worker’s experiences of working withabused women. The intention was to analyze social worker’s experiences of what wereconsidered hindering and facilitating factors in the work with abused women. The study alsoaimed to investigate what social workers felt was needed to strengthen the work with abusedwomen. To obtain our results, we used a qualitative method in the form of interviews. Weinterviewed five professional social workers who work in different municipalities in centralSweden. To analyze the material, a qualitative content analysis was used. The results were alsoanalyzed based on theory and theoretical concepts, empowermenttheory and the concept ofroom for maneuver as well as with the help of previous research. The content analysis broughtout two main themes; knowledge and collaboration which contained both hindering andfacilitating factors. From the results, the importance of both external and internal collaborationactors possessing knowledge and expertise in the field, which was perceived as facilitating thework with violence in close relationships. Internal and external collaboration with variouscollaboration actors was also highlighted and the importance of collaboration for socialworker’s ability to work with violence in close relationships. The results also showed how thelack of knowledge and collaboration constitutes a hindering factor in the work with violence inclose relationships. Together, the social workers believed that collaboration and coordinatedefforts must be developed and improved. The study's conclusion is that knowledge aboutviolence in close relationships must be developed in these areas and that collaboration betweensocial services and other collaborative actors needs to be improved. It would have facilitatedthe work with violence in close relationships and enabled better preventive work.

Syftet med mitt projekt är att med arkitekturens synliggöra detta utbredda samhällsproblem. Genom att föreslå en egen byggnad i övrig stadsbebyggelse för dessa specifika brottsoffer så visar jag att problemet finns samtidigt som jag också meddelar kvinnorna att de brottsoffer med en sådan juridisk status och att de inte behöver gömma sig utan kan bo säkert inne i staden. / With my proposal I want to create visibility around this broad (severe and complex) problem in our society. A new building and shelter for the the victims of these specific crimes is placed and integrated in the city structure. This gesture aims to acknowledge the existing of the crime and their victims. At the same it provides safe housing, reassurance and protection for women with this juridical status to not be socially excluded and hidden and instead feel confident to live in the city.

Mäns våld mot kvinnor i nära relation är ett folkhälsoproblem på nationell och internationell nivå. Det våld som kvinnor får utstå kan leda till ett flertal negativa hälsokonsekvenser på både lång och kort sikt och kan påverka kvinnorna på varierande sätt. Socialtjänsten har det yttersta ansvaret för att stödja och hjälpa den våldsutsatta kvinnan. Syftet med denna litteraturstudie var att söka kunskap om konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av genom att undersöka och analysera tidigare forskning som behandlar konsekvenser av mäns våld mot kvinnor i nära relation samt hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar som analyserats genom en teoretisk tematisk analysmetod varpå fyra huvudteman och tio subteman kunde utrönas i resultatet. De fyra huvudtemana var: fysiska konsekvenser, psykiska konsekvenser, ekonomiska konsekvenser och hur socialtjänsten kan arbeta med våldsutsatta kvinnor. Utifrån huvudtemana framkom följande subteman: fysiska skador, olika fysiska hälsoproblem och yttre skador; depression och ångest, posttraumatiskt stressyndrom och substansanvändning; inkomstförlust; socialtjänstens skiftande kompetens inom våld i nära relation; ekonomiskt bistånd; annat stöd och bemötande. Studiens resultat visade att våldsutsatta kvinnor kan drabbas av varierande konsekvenser av våldet och att konsekvenserna kan ta sig i uttryck på olika vis, men att de vanligaste konsekvenserna från det empiriska materialet var ångest, bristande ekonomi samt fysiska skador. Resultatet visade även att socialtjänstens kompetens, bemötande och biståndsinsatser kan ha en påverkan på våldsutsatta kvinnors tillit till socialtjänsten och socialarbetare. Studiens centrala slutsatser var att det kan förekomma organisatoriska variationer hos socialtjänsten i arbetet med våld i nära relation, vilket synliggjorde ett behov av ett förbättrat arbete gällande identifiering, bemötande och behandling av konsekvenser våldsutsatta kvinnor kan drabbas av. De yrkesverksamma är i behov av att få rätt förutsättningar i form av rätt utbildning och verktyg för att kunna bemöta de våldsutsatta kvinnornas behov på ett adekvat sätt.

I dagens samhälle lever cirka 800 kvinnor gömda med anledning av en våldsam före detta partner. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta gömda kvinnors erfarenheter. För att besvara studiens syfte har vi med stöd använt oss av två teoretiska utgångspunkter som heter KASAM och radikalfeminism. Det empiriska materialet består av 40 berättelser där 15 av dessa har valts ut för djupare analys, berättelserna är skrivna av gömda kvinnor som är publicerade på en sida på internet. Vid analys och bearbetning av berättelserna har vi använt oss av en narrativ och tematisk analysmetod för att hitta specifika teman och försöka se helheten i berättelserna. Resultatet visar att många kvinnor som lever gömda har liknande erfarenheter och upplevelser exempelvis rädsla och besvikelse men även drömmar om en vardag. Studien visar på att leva som våldsutsatt gömd kvinna leder till en känsla av ofrivillig ensamhet och därmed bristande KASAM, som innebär känsla av sammanhang. Detta kan beskrivas som en form av patriarkalt förtryck där före detta partner fortsätter utöva makt över kvinnan trots att våldet upphört.