Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är en kränkning mot mänskliga rättigheter och är ett allvarligt och stigande samhällsproblem. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid kommer så många som var femte kvinna någon gång under sin livstid att utsättas för våld i en parrelation. Trots ökade anmälningar är mörkertalet stort. Våldsövergreppen orsakar allvarliga konsekvenser för kvinnorna och deras vardag präglas av kränkningar och förtryck. Kvinnorna löper en högre risk att utveckla både fysiska och psykiska sjukdomar till följd av det våld de utsätts för. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av att leva i en våldsutsatt parrelation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på fem självbiografier skrivna av kvinnor som levt i en våldsutsatt parrelation. Analysen genomfördes enligt Danielsons manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet presenteras fyra kategorier: Förnekelse, rädsla, skuld och hopp. Kategorierna delades sedan i sin tur in i nio underkategorier. Slutsats: Studiens resultat visar att kvinnor som lever i en våldsutsatt parrelation upplever ett omfattande lidande och våldet orsakar flertalet konsekvenser för kvinnornas hälsa och liv. Kvinnorna blir nedbrutna, lever ett isolerat och ensamt liv. De upplever skam som hindrar dem från att berätta om sin situation. När kvinnorna söker vård, söker de ofta för differentialdiagnoser och inte för våldet i sig. Sjuksköterskor har idag en bristfällig kunskap om kvinnorna och behöver därför utveckla kunskapen kring kvinnorna, hur de upptäcks och vilken individualiserad vård och omsorg de behöver.

Bakgrund och problemformulering: Våld i parrelation är den formen av våld som drabbar kvinnor i störst utsträckning. Våld i parrelation innefattar bland annat fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som sker av en nuvarande partner eller före detta partner. Våldets konsekvenser är stora, både för patienten och samhället. Utbildning om våld i parrelation ingår idag i den svenska sjuksköterskeutbildningen, samt i yrket som sjuksköterska. Det är essentiellt att sjuksköterskan innehar ett öppet och nyfiket förhållningssätt för att uppmärksamma kvinnor som är utsatta för våld i parrelation. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor där våldsutsatthet i parrelation kan misstänkas. Metod: I denna studie har en litteraturöversikt använts som inriktas på kvalitativa och mixade artiklar. Cinahl användes som databas för insamling av data. Färgmarkering användes vid analyseringen av resultatet där olika teman växte fram. Dataanalysen resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultat: Kunskap, attityder, rutiner, tid och resurser är faktorer som påverkar mötet med den misstänkt våldsutsatta kvinnan enligt sjuksköterskor, vilket medför att sjuksköterskor upplever känslor av otillräcklighet, vilsenhet, skuld, osäkerhet, rädslor och obekvämhet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta misstänkt våldsutsatta kvinnor är ett viktigt perspektiv att uppmärksamma då det skapar förutsättningar för att resurser, utbildning och tid prioriteras till sjuksköterskorna. Det i sin tur medför att patienten uppmärksammas och erhåller vård av god kvalitet.

Mäns våld mot kvinnor i parrelation är ett allvarligt socialt- samt människorättsligt problem. Det är ett internationellt problem som drabbar miljontals kvinnor. Syftet med studien är att undersöka kvinnors egna erfarenheter samt berättelser av mäns våld i parrelation med fokus på makt och kontroll, normaliseringsprocess, skam och skuld. Fyra semistrukturerade intervjuer genomfördes med kvinnor som har erfarenhet av mäns våld i parrelation. Resultatet visade att respondenterna har olika erfarenheter av våld i parrelation, men samtliga våldsrelationer har börjat med psykiskt våld som sedan utvecklats till andra typer av våld. Av resultatet framkom det också att psykiskt våld är det som varit svårast att prata med andra människor om. Slutsatserna är att det finns en maktrelation mellan mannen och kvinnan där mannen besitter makten. Män som utövar våld i parrelation uppvisar två olika identiteter, en i hemmet och en på offentliga platser. Det finns en koppling mellan våldsutsatthet samt känslorna av skam och skuld. Samtliga respondenter har upplevt både skam och skuld i den parrelation där mannen utsatt dem för våld. Det är av stor vikt att professioner inom socialt arbete känner till de känslor som är vanligt förekommande bland våldsutsatta kvinnor för att bli medvetna om och synliggöra mäns våld mot kvinnor i parrelation.

Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett problem som ger konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Det språk som används i media kan ses påverka våra uppfattningar och tolkningar av det som rapporteras. Hur mäns våld mot kvinnor diskuteras i det offentliga rummet har därmed varit relevant att studera för att få en bild av hur debatten om ämnet ser ut. Studien har därmed syftat till att undersöka hur mäns våld mot kvinnor i parrelation framställs i debattartiklar under 2023 i Sverige med hjälp av en kritisk diskursanalys. För att besvara syftet har en kvalitativ dokumentstudie av svenska debattartiklar gjorts. Studiens teoretiska ramverk har varit den ekologiska förklaringsmodellen av Heise, som vidareutvecklats av UN Women, samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar två gemensamma diskurser vi benämnt Mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och Mäns våld mot kvinnor bör hanteras kollektivt. Diskurserna synliggörs på olika sätt i debattartiklarna beroende på hur skribenterna har uttryckt sig vilket vi delat in i olika teman. Fokuset i vår analys har varit på ordval och modalitet vilket är den första nivån i Faircloughs kritiska diskursanalys. Vi har genom det kunnat se att skribenterna tenderar att använda ett förstärkande språk när de skriver om mäns våld mot kvinnor i parrelation. Våldet beskrivs främst som ett strukturellt problem vilket vi relaterat till den samhälleliga nivån i den ekologiska modellen och den tredje nivån i den kritiska diskursanalysen.