Bakgrund: Bemötande handlar om hur kommunikation genomförs. Den professionella sjuksköterskans bemötande har betydelse för att patienterna ska känna tillit och förtroende för vården. Det är viktigt att sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden. Vid hjärtinfarkt har ett av hjärtats kranskärl blivit blockerat vilket kan resultera i att patienten upplever ångest och oro. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid hjärtinfarkt är att tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan bör känna till patienternas erfarenheter av bemötandet för att kunna förbättra bemötandet i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskans bemötande vid hjärtinfarkt, från patientens första kontakt med vården till vistelsen på vårdavdelning och under rehabilitering. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Analys utifrån Friberg. Resultat: Patienternas erfarenheter av ambulans, akutmottagning och primärvård var att inte bli tagna på allvar, att inte förstå vad som sker och att vara i trygga händer. Patienternas erfarenheter av vårdavdelning och rehabilitering var att bemötandet inte var anpassat, att de befann sig i en ostrukturerad miljö och att bemötandet var respektfullt. Diskussion: De tre fynden som framkom var att sjuksköterskan bör ha ett likartat bemötande oavsett kön, en förutsättning för ett bra bemötande kan vara att sjuksköterskan arbetar utifrån en personcentrerad vård och att sjuksköterskans bemötande under rehabiliteringen upplevdes mer respektfullt. Fynden diskuterades bland annat utifrån Person-centred Practice Framework av McCormack och McCance.

Bakgrund: Trots lagar, riktlinjer och ambitioner om att skapa en jämlik vård, visar forskning att HBTQ-personer upplever en sämre vård och har en psykisk ohälsa som är mer utbredd än hos befolkningen som helhet. Att HBTQ-perspektivet ofta osynliggörs i vårdutbildningar leder till att heteronormen fortsätter att leva kvar, vilket får negativa konsekvenser berörande både individ och vårdkvalitet. Syfte: Syftet var att belysa hur individer som identifierar sig som HBTQ upplever sig bli bemötta i vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades enligt en modell för kvalitativ manifest innehållsanalys av Lundman och Hällgren Graneheim (2012).   Resultat: Resultatet visar att HBTQ-personer många gånger upplever sig bli dåligt bemötta i vården. Detta kunde delvis bero på upplevelsen av att sjukvårdspersonal inte har tillräcklig kunskap i HBTQ-frågor, men också på grund av att det sker medveten kränkning och diskriminering av patienter som identifierar sig som HBTQ. Vid ett gott bemötande ansågs sjuksköterskans öppenhet inför individers olikheter spela en avgörande roll, likaså att en ökad kunskap kring HBTQ-frågor i sjukvården skulle kunna förbättra situationen för HBTQ-personer. Slutsats: Sjukvårdspersonal upplevs inte besitta tillräcklig kompetens för att bemöta HBTQ-personer korrekt, något som får negativa konsekvenser för patienten. Sjukvårdspersonal bör därför reflektera över sina egna normer och värderingar samt öka sin kunskap i HBTQ-frågor. Detta för att nå målet och lagen – en lika vård för alla.

Bakgrund En patientgrupp som ofta uppsöker vården är unga vuxna med självskadebeteende. Deras skador väcker känslor av skam och skuld hos dem själva. Detta kan påverkas av okunskap och ett stigmatiserande samhälle. Genom att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av bemötande av patienter med självskadebeteende kan personernas individuella behov synliggöras. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta patienter med självskadebeteende. Metod Vald design i denna studie var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderats till resultatet utifrån sökningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Analysen genomfördes genom en integrerad analys. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskor hade varierande erfarenheter av självskadebeteende och det kunde bero på deras individuella förförståelse och utbildning. Utöver lidandet som berodde på själva skadan kunde även ett vårdlidande uppstå orsakat genom stigmatisering av den vårdsökande. Flertalet artiklar talade om hur viktigt det är viktigt att förbättra sjuksköterskors bemötande genom att utbilda dem i problemen kring självskadebeteende. Resultatet visade att utbildning kan förbättra förståelse och empati i bemötandet. Slutsats Vid omhändertagandet av självskadande patienter visade sjuksköterskor ibland en oförståelse för skadeproblematiken och arbetade då med ett slutet förhållningssätt. Det kunde resultera i att anledningen till skadorna ignorerades och problematiken förblev olöst. Bristande engagemang kunde även bero på tidsbrist och oerfarenhet, såsom på akutavdelningar där patientbelastningen tycks ha varit högre än inom psykiatriska mottagningar. De fall där en jämlik vårdrelation upprättades och sjuksköterskan erbjöd sin kunskap och patienten bidrog med erfarenheter och önskemål blev omvårdnaden mer lyckad. Det framkom att det fanns ett behov av vidgat samarbete mellan vårdinstanser för att minska antalet personer som patienten behövde förklara sina problem för, vilket skulle kunna förbättra patientsäkerheten.

SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNINGEN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSERHIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn. Ett möte som kan vara komplext och kunskapskrävande exempelvis relaterat till förälderns oro för sitt barns hälsa. Syftet med denna pilotstudie var därför att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen av deras barn på en barnakutmottagning. Metoden var en strukturerad intervju med föräldrar till sex barn som sökte vård på en barnakutmottagning i södra Sverige. Innehållsanalys användes som metod för att analysera materialet. Resultatet visade att ett empatiskt bemötande och ett icke distanserat bemötande var det som föräldrar upplevde väsentligt i sjuksköterskans bemötande. Empatiskt bemötande handlade om att bli tagen på allvar, lyssna och visa engagemang medan ett distanserat bemötande handlade om att vara oengagerad, agera överlägset och stressat. Det viktigaste fyndet befanns vara upplevelsen av sårbarhet i förhållande till den makt sjuksköterskan har när det gäller att skriva in barnet eller skicka hem dem.Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, pilotstudie, sjuksköterskans bemötande. / NURSES’ TREATMENT AT A CHILDRENS’ EMERGENCY DEPARTMENTA PILOTSTUDIE ABOUT PARENTS EXPERIENCES HIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIsknadarani, H & Al-Rifai, K. Nurses’ treatment at a children’s emergency department. A pilot study about parent’s experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing 2011.A nurse working at a children’s emergency department usually meet a lot of parents and children. Responding to concerned parents can be complex and requires knowledge. The aim of this pilot study was to test the selected interview questions suitability to highlight the parent’s experience of nursing treatment at enrollment in a children emergency ward. The method was a structured interview with parents of six children consulting a children’s emergency department in southern Sweden. Content analysis was used as a method to analyze the data. The results showed that an empathic response and a non-distanced attitude were what parents felt significant regarding the nurse’s treatment. Empathic response concerned taking one serious, listen and show commitment while the distanced attitude was about being unengaged, to act superior and stressed. The most important finding was found to be the perception of vulnerability in relation to the power of the nurse in terms of admitting the child or sending them home. Keywords: Children’s emergency department, nurses’ treatment, parents, pilot study.

Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem som leder till fysisk och psykisk ohälsa på lång och kort sikt, där den vanligaste typen är partnervåld där en man utövar våld mot en kvinna. Mellan 30 - 60% av kvinnor över 18 år har någon gång under sitt liv blivit utsatt för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Svårigheten att mäta våldets omfattning är stor eftersom det finns ett stort mörkertal kring hur många som är utsatta. våldet kan definieras på olika sätt och det finns olika typer, denna studie fokuserar på fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Sjuksköterskans uppgift är bland annat att främja hälsa och lindra lidande och hälso-sjukvården ska arbeta mot att eliminera våld mot kvinnor. Syftet är att belysa vad i sjuksköterskans bemötande som avgör våldsutsatta kvinnors avslöjande om utsatthet. Detta examensarbete är en litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod, där 8 artiklar granskades och analyserades enligt Fribergs granskningsmetod. Resultatet visar fyra teman som svarar på syftet: att hjälpa kvinnan att identifiera våldet, att ställa frågan om våld, icke-dömande bemötande samt visa möjligheter på en säker plats. Det som avgör ett avslöjande är sjuksköterskans förmåga i bemötandet att stödja kvinnan i identifiering av våldet genom att konkret sätta ord på våldet, ställa frågan om våld, bemötandets karaktär och kompetens kring våld och vidare hjälp. Att sjuksköterskan ställer frågan om våld och ger information om möjligheter kan hjälpa den utsatta kvinnan att uppnå god hälsa. Sjuksköterskans goda etiska perspektiv och lyhördhet skapar trygg miljö som leder till att kvinnan vågar berätta om sin utsatthet.

Bakgrund: I den fysiska vårdmiljön framkom olika förutsättningar för att skapa god omvårdnad då grundläggande mänskliga värderingarna var av betydelse för hur begreppen hälsa och omvårdnad tolkades. De traditionella vårdmiljöerna kunde uppfattas som anonyma och sterila platser av både sjukvårdspersonal och patienter, dessa egenskaper representerar hur fysiskt påtaglig sjukvårdsmiljön var. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter inom somatisk vård upplever den fysiska vårdmiljön på sjukhus. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre huvudteman framkom vid analysen av artiklarna; sjukhusmiljö, vårdavdelningsmiljö och vårdsalsmiljö. När sjuksköterskan skapade en välkomnande atmosfär i vårdmiljön hade det betydelse för hur patienten upplevde hälsa oh välbefinnande, och detta förstärktes när patienten kunde påverka och inspirera miljön. När patienten kunde påverka tillgängligheten i vårdmiljön ökade användbarheten och patientens integritet. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande och kommunikation hade en avgörande betydelse för hur patienten uppfattade och upplevde den fysiska sjukvårdsmiljön. / Background: There were different circumstances in the physical healthcare environment to create good care based on human values these were relevant concepts of how health and nursing care were interpreted. The traditional care environments were perceived as sterile andanonymous places of healthcare professionals and patients, these characteristics represented how crucial the physical care environments were. Aim: The aim of this literature review was to describe how patients in somatic care perceive the physical health care environment in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Result: Three main themes emerged from the results of analysis of the articles, hospital- ward- and patient rooms’ environment. Welcoming atmospheres created by the nurse were important in the patient experience of health and wellbeing. When the patients were able to influence and inspire the environment the wellbeing increased. When the patient affected the accessibility of the environment the usability and the privacy increased. Conclusion: Nurses' attitude and communication had an important impact on how the patient's perceived and experienced the physical health care environment.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer kan vara fysiskt, sexuellt och psykiskt. Det ärett samhällsproblem över hela världen. Upplevelsen av ett möte med en patient spelar enviktig roll i sjuksköterskans arbete. Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskrivasjuksköterskans upplevelser av mötet med kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer.Metod: En systematisk litteraturöversikt med data hämtad från elva kvalitativa samtkvantitativa vetenskapliga artiklar. Utifrån de elva artiklarna sammanställdes ett resultat.Databaser som använts är PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Sjuksköterskornaupplevde bristande kunskap i deras bemötande av våldsutsatta kvinnor i nära relationer(VKNR). De upplevde även brister i arbetsmiljön. Vikten av att våga prata med VKNR omvad de varit utsatta för var något som belystes av sjuksköterskorna. Diskussion: Behovet avökad utbildning gällande bemötandet av VKNR finns. Tidsbristen och stressen påarbetsplatsen påverkade mötet med VKNR på ett negativt sätt. Genom att sjuksköterskorsamtalade med VKNR kunde en förändring ske avseende deras lidande. Slutsats:Sjuksköterskors upplevelser av mötet med VKNR har utvecklingsmöjligheter. Många avsjuksköterskorna i studierna anser att de behöver mer utbildning avseende ämnet, mer tidatt ge patienterna och att rutiner för hur ett möte med en VKNR eller misstänkt VKNR ska gåtill och hanteras. / <p>Godkännande datum: 2017-11-08</p>

Bakgrund: Våld i nära relationer blir allt vanligare i dagens samhälle. Ungefär en av fem kvinnor i världen blir utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskor finns överallt inom sjukvården vilket möjliggör många möten med utsatta kvinnor. Att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer kan påverka sjuksköterskan på flera sätt. Genom att göra en studie av befintlig forskning kring sjuksköterskors upplevelser kan eventuella barriärer kartläggas. Detta kan senare användas i förbättringsarbeten inom området. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av mötet med kvinnor i sjukvården vid våld i nära relationer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har tillämpats med informationssökning gjord i databaserna PubMed och Cinahl Complete. Manifest innehållsanalys med latenta inslag användes vid analysen. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna bland annat upplevde att det var känslomässigt utmanade och frustrerande att handskas med utsatta kvinnor. Resultatet visade även att vissa sjuksköterskor upplevde tillfredställelse när de kunde ge den hjälpen och det stödet som behövdes. Sjuksköterskors tidigare erfarenhet upplevdes som positiv och underlättade för sjuksköterskorna när de skulle ställa frågor om våld i nära relationer. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor upplever olika svårigheter i mötet med utsatta kvinnor. Många av svårigheterna kan härledas till brist på kunskap och erfarenhet men också brist på tid. Detta leder till att kvinnorna inte får den hjälp de behöver vilket leder till otillräcklighetskänslor hos sjuksköterskorna.

Litteraturstudie om patientens upplevelse och hantering av att ha sjukdomen samt sjuksköterskans roll.

Bakgrund och problemformulering: Våld i parrelation är den formen av våld som drabbar kvinnor i störst utsträckning. Våld i parrelation innefattar bland annat fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som sker av en nuvarande partner eller före detta partner. Våldets konsekvenser är stora, både för patienten och samhället. Utbildning om våld i parrelation ingår idag i den svenska sjuksköterskeutbildningen, samt i yrket som sjuksköterska. Det är essentiellt att sjuksköterskan innehar ett öppet och nyfiket förhållningssätt för att uppmärksamma kvinnor som är utsatta för våld i parrelation. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor där våldsutsatthet i parrelation kan misstänkas. Metod: I denna studie har en litteraturöversikt använts som inriktas på kvalitativa och mixade artiklar. Cinahl användes som databas för insamling av data. Färgmarkering användes vid analyseringen av resultatet där olika teman växte fram. Dataanalysen resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultat: Kunskap, attityder, rutiner, tid och resurser är faktorer som påverkar mötet med den misstänkt våldsutsatta kvinnan enligt sjuksköterskor, vilket medför att sjuksköterskor upplever känslor av otillräcklighet, vilsenhet, skuld, osäkerhet, rädslor och obekvämhet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta misstänkt våldsutsatta kvinnor är ett viktigt perspektiv att uppmärksamma då det skapar förutsättningar för att resurser, utbildning och tid prioriteras till sjuksköterskorna. Det i sin tur medför att patienten uppmärksammas och erhåller vård av god kvalitet.