Experio Lab i Landstinget i Värmland, Karolinska Institutet och Kungliga TekniskaHögskolan håller i dag på med att utveckla en digital tjänst i form av en app försmärtpatienter. Målet är att genom en digital tjänst kunna lära sig mer om hur patienter kankartlägga sina besvär inför ett möte med sjukvården. Uppsatsen syftar till att inför kommande användbarhetstester på riktiga patienterundersöka hur väl prototypen fungerar när det kommer till gränssnittet och ge förslag somskulle kunna förbättra appen inför de kommande användbarhetstesterna. Undersökningen genomfördes i två steg: Först testades appen som en pappersprototyp.Därefter genomfördes användbarhetstester med hjälp av studenter och experter inomtjänstedesign på en ipad-platta, där både intervjuer och observationer gjordes. Resultatetvisade att flera av testpersonerna hade samma sorts svårigheter när det kom till att interageramed appen. Svårast var att rita sina besvär på besvärsteckningen samt att veta var i processenman befann sig. Efter genomförande av studien uppgav de flesta testpersonerna att de skullerekommendera appen till någon de kände. Majoriteten såg även behov av att appensanvändargränssnitt blir tydligare för användaren.

FAZIT: Die EQUAL-Studie stellt eine europäische Initiative zur Beantwortung wichtiger Fragen rund um die Betreuung älterer Patienten mit fortschreitender chronischen Niereninsuffizienz dar. Die Pilotstudie konnte in Deutschland erfolgreich durchgeführt werden. Es konnten insgesamt 30 Patienten eingeschlossen werden. Hierbei wurden geeignete Rekrutierungsarten und Rekrutierungsstrategien identifiziert. Die Hauptstudie konnte mit Modifikationen im Design und Organisation aktuell erfolgreich in Deutschland und Europa durchgeführt werden. / The EQUAL study represents a European initiative of answering important questions about the medical care of older patients (age ≥ 65 years) with progressive chronic kidney disease [eGFR ≤ 20 ml/min/1,73m²]. The pilot study in Germany was successfully completed. Altogether 30 patients could be included in the study. In this connection we identified appropriate recruitment-sorts and recruitment-strategies. Currently the main study could be succeeded with modifications in design and organisation in Germany and other European countries (Netherlands, United Kingdom, Sweden and Italy)

Personlighetssyndrom utgör ett globalt hälsoproblem. Individer med Personlighetssyndrom blir ofta inlagda i psykiatrisk heldygnsvård. Det saknas fortfarande starkt vetenskapligt stöd vad det gäller effektiviteten av heldygnsvård för denna patientkategori.Denna undersökning avser att belysa patienters upplevelse av terapeutisk betydelse av olika moment på en heldygnsvårdsavdelning.  Alla patienter med diagnos personlighetssyndrom som vårdas inneliggande  samt personalen fick svara på en enkät om deras upplevelse av terapeutisk värde i de olika moment som ingår i vården. Både patienterna och personalen svarar mestadels positivt om samtliga moment. Neutrala aktiverings moment utan stark interpersonell interaktion får högre poäng från både patienter och personal. Personalen underskattar patienternas upplevelse av egen tid. Beteendeaktivering verkar ha positiv effekt även för patienter med personlighetssyndrom. Ökad implementering av sådana moment i slutenpsykiatrisk vård verkar vara gynnsam för patienterna.

<p>Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren.</p>

Uppsatsen är en pilotstudie. Syftet är att undersöka om det går att urskilja en skillnad i konsumtionsmönster ur Uppsala auktionskammares auktionsprotokoll från åren 1783 och 1820. Studien ingår i ett forskningsprojekt omfattande olika aspekter av andrahandskonsumtion i Sverige. Undersökningen presenterar vad människor konsumerade under perioden och saluförde via auktionsväsendet. I analysen studeras protokoll för att se om det går att urskilja en förändring i konsumtionen mellan de aktuella åren.

Inledning: Trots att det finns starka belägg för att fysisk aktivitet är en effektiv behandling vid depression, ordinerar medicinsk personal sällan fysisk aktivitet som en del av behandlingen. Ett lättillgängligt sätt att behandla personer som lider av lätt till måttlig depression med fysisk aktivitet är därmed önskvärt. Syfte: Att undersöka genomförbarheten av ett oövervakat konditionsträningsprogram i kombination med en webbföreläsning som tilläggsbehandling vid mild till måttlig depression samt att beräkna stickprovsstorleken till en framtida slutgiltig studie. Metod: Totalt rekryterades 20 personer till denna randomiserad kontrollerad pilotstudie. Interventionen bestod av sedvanlig behandling samt åtta veckor oövervakad konditionsträning i kombination med en webbföreläsning om fysisk aktivitet vid depression. Kontrollgruppen fick enbart sedvanlig behandling. Utfallsmåtten var; genomförbarhet, depressiva symtom skattat med MADRS-S och fysisk aktivitetsnivå. Resultat: Bortfallet var 18 % i interventionsgruppen. Medianen av andelen genomförda träningspass var 79 % (interkvartilavstånd (IQR) 54– 85), andelen procent som uppnådde rekommenderad ansträngningsgrad var 100% (IQR 86-100), samt duration 100 % (IQR 92,5-100). Ingen signifikant skillnad noterades mellan grupperna i MADRS-S (p = 0.504, effektstorlek 0.48). Antalet aktivitetsminuter ökade signifikant i interventionsgruppen (p=0.006, effektstorlek = 1.67). Baserat på en klinisk relevant skillnad på 8 poäng för MADRS-S, krävs totalt 16 personer (8 personer per grupp) för att upptäcka en skillnad på 8 poäng med en SD på 4.7 med 80% power, alpha 0.05 och ett tvåsidigt test samt beräknat på en drop-out på 20%. Konklusion: Fysisk aktivitet i form av oövervakad konditionsträning i kombination med en webbföreläsning är en genomförbar tilläggsbehandling vid depression.

SJUKSKÖTERSKANS BEMÖTANDE PÅ EN BARNAKUTMOTTAGNINGEN PILOTSTUDIE OM FÖRÄLDRARS UPPLEVELSERHIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIskandarani, H & Al-Rifai, K. Sjuksköterskans bemötande på en barnakutmottagning. En pilotstudie om föräldrars upplevelser. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2011.En sjuksköterska verksam på en barnakutmottagning träffar vanligen en hel del föräldrar och barn. Ett möte som kan vara komplext och kunskapskrävande exempelvis relaterat till förälderns oro för sitt barns hälsa. Syftet med denna pilotstudie var därför att testa valda intervjufrågors lämplighet för att belysa föräldrars upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid inskrivningen av deras barn på en barnakutmottagning. Metoden var en strukturerad intervju med föräldrar till sex barn som sökte vård på en barnakutmottagning i södra Sverige. Innehållsanalys användes som metod för att analysera materialet. Resultatet visade att ett empatiskt bemötande och ett icke distanserat bemötande var det som föräldrar upplevde väsentligt i sjuksköterskans bemötande. Empatiskt bemötande handlade om att bli tagen på allvar, lyssna och visa engagemang medan ett distanserat bemötande handlade om att vara oengagerad, agera överlägset och stressat. Det viktigaste fyndet befanns vara upplevelsen av sårbarhet i förhållande till den makt sjuksköterskan har när det gäller att skriva in barnet eller skicka hem dem.Nyckelord: Barnakutmottagning, föräldrar, pilotstudie, sjuksköterskans bemötande. / NURSES’ TREATMENT AT A CHILDRENS’ EMERGENCY DEPARTMENTA PILOTSTUDIE ABOUT PARENTS EXPERIENCES HIEFA ISKANDARANIKHADIJE AL-RIFAIIsknadarani, H & Al-Rifai, K. Nurses’ treatment at a children’s emergency department. A pilot study about parent’s experiences. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing 2011.A nurse working at a children’s emergency department usually meet a lot of parents and children. Responding to concerned parents can be complex and requires knowledge. The aim of this pilot study was to test the selected interview questions suitability to highlight the parent’s experience of nursing treatment at enrollment in a children emergency ward. The method was a structured interview with parents of six children consulting a children’s emergency department in southern Sweden. Content analysis was used as a method to analyze the data. The results showed that an empathic response and a non-distanced attitude were what parents felt significant regarding the nurse’s treatment. Empathic response concerned taking one serious, listen and show commitment while the distanced attitude was about being unengaged, to act superior and stressed. The most important finding was found to be the perception of vulnerability in relation to the power of the nurse in terms of admitting the child or sending them home. Keywords: Children’s emergency department, nurses’ treatment, parents, pilot study.

Introduktion: Besvär från fötter är ett vanligt problem hos den vuxna befolkningen i västvärlden och kan medföra svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter och sänka idrottsprestation. Den lokala muskulaturen i foten har visat sig vara viktig för full fotfunktion. Dagens fotrehabilitering fokuserar framförallt på global muskulatur och det är därför önskvärt att undersöka genomförbarheten av ett fotträningsprogram för lokal muskulatur. Syfte: Att utvärdera genomförbarheten av ett fotspecifikt träningsprogram för lokal muskulatur Metod: Totalt rekryterades 14 personer till studien utan tidigare fotbesvär. Träningsprogrammet genomfördes under 4 veckor där den rekommenderade frekvensen var minst 4 dagar per vecka. Under träningsperioden fyllde deltagarna i en träningsdagbok där de angav träningstillfällen, tidsåtgången och upplevelser. Inna och efter interventionen genomfördes ett balanstest och deltagarna fick prova träningsprogrammets övningar. Efter studien svarade deltagarna på en enkät. Resultat: Av 14 personer fullföljde 13 interventionen. Av dessa ansåg 85% av deltagarna att träningsprogrammet var genomförbart och 70% tyckte att antalet övningar var lagom. Tiden passet tog att genomföra ansåg 77% var lagom. Deltagarnas följsamhet på antalet genomförda pass låg på 4 pass per vecka i genomsnitt. Positiva effekter som noterades var bland annat utvecklad fotkontroll och ökad uppmärksamhet av foten. Konklusion: Ett fotspecifikt träningsprogram för hemmaträning som tar ungefär 10 minuter och som innehåller 5 övningar verkar vara genomförbart. Studien skulle kunna vara en grund för framtida forskning som vill fokusera på effekten av ett fotträningsprogram med fokus på lokal muskulatur.

<p>Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för– och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall. Detta innebar att alla parter fick vetskap om planerad vård och behandling samt att det förbättrade informationsflödet inklusive delaktigheten för föräldrar och barn gällande barnets omvårdnad och behandling. Samtliga frågeställningar förbättrades efter implementeringen hos både föräldrar och barn. Störst var förbättringen hos barnen. Detta rapporteringssystem sätter patienten i fokus och förstålig kommunikation används. Missförstånd, frustration och irritation kan undvikas och delaktighet uppmuntras.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> bedside rapport, föräldrar, barn, information, delaktighet, pilotstudie</p> / <p>With today’s requirements of laws, decrees, regulations and with patients as well as relatives expectations regarding, both information about and participation in treatment and care decisions, force the health care system to improve and secure this with new reporting systems. The purpose of this study was to investigate the parents and children’s view on the information and participation concerning the child’s care and treatment at the paediatric oncology ward in Sweden. The results were assessed by a pre- and post questionnaire answered by children and parents in connection to implementation of a new reporting system- Bedside Handover was implemented. In the patientroom with child and parents present, the outgoing nurse reported to the incoming ward staff through a checklist. This meant that all parties had knowledge of planned care, treatment, which improved the flow of information, including the participation of parents and child concerning the child’s care and treatment. All issues were improved for both parents and children after the implementation. The greatest improvement was shown in the children. This reporting system puts the patient in focus, and understandable communication is used. Misunderstandings, frustration and irritation can be avoided and encouragement in participation is lifted.</p><p><strong>Keywords:</strong> bedside report, parent, children, information, participation, pilotstudy</p>

Med dagens krav i lagar, författningar, föreskrifter och med patienters samt anhörigas tydliga förväntningar på sjukvården kan informationen och delaktigheten gällande vård, behandling klart förbättras inklusive säkerställas med nya rapporteringssystem. Syftet med denna studie var att undersöka föräldrar och barns uppfattning angående information och delaktighet gällande barnets omvårdnad och behandling under vårdtiden på  barnonkologen på ett universitetssjukhus i centrala Sverige. För att ta reda på detta utfördes en för– och eftermätning med frågeformulär till barn och föräldrar i samband med att ett nytt skiftrapporteringssystem- Bedside Handover implementerades. Inne på patientsalen tillsammans med barn och föräldrar rapporterade avgående sjuksköterska till nästkommande skifts personal enligt en rapporteringsmall. Detta innebar att alla parter fick vetskap om planerad vård och behandling samt att det förbättrade informationsflödet inklusive delaktigheten för föräldrar och barn gällande barnets omvårdnad och behandling. Samtliga frågeställningar förbättrades efter implementeringen hos både föräldrar och barn. Störst var förbättringen hos barnen. Detta rapporteringssystem sätter patienten i fokus och förstålig kommunikation används. Missförstånd, frustration och irritation kan undvikas och delaktighet uppmuntras. Nyckelord: bedside rapport, föräldrar, barn, information, delaktighet, pilotstudie / With today’s requirements of laws, decrees, regulations and with patients as well as relatives expectations regarding, both information about and participation in treatment and care decisions, force the health care system to improve and secure this with new reporting systems. The purpose of this study was to investigate the parents and children’s view on the information and participation concerning the child’s care and treatment at the paediatric oncology ward in Sweden. The results were assessed by a pre- and post questionnaire answered by children and parents in connection to implementation of a new reporting system- Bedside Handover was implemented. In the patientroom with child and parents present, the outgoing nurse reported to the incoming ward staff through a checklist. This meant that all parties had knowledge of planned care, treatment, which improved the flow of information, including the participation of parents and child concerning the child’s care and treatment. All issues were improved for both parents and children after the implementation. The greatest improvement was shown in the children. This reporting system puts the patient in focus, and understandable communication is used. Misunderstandings, frustration and irritation can be avoided and encouragement in participation is lifted. Keywords: bedside report, parent, children, information, participation, pilotstudy