Bakgrund och problemformulering: Våld i parrelation är den formen av våld som drabbar kvinnor i störst utsträckning. Våld i parrelation innefattar bland annat fysiskt, sexuellt eller psykiskt våld som sker av en nuvarande partner eller före detta partner. Våldets konsekvenser är stora, både för patienten och samhället. Utbildning om våld i parrelation ingår idag i den svenska sjuksköterskeutbildningen, samt i yrket som sjuksköterska. Det är essentiellt att sjuksköterskan innehar ett öppet och nyfiket förhållningssätt för att uppmärksamma kvinnor som är utsatta för våld i parrelation. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskors erfarenhet av att möta kvinnor där våldsutsatthet i parrelation kan misstänkas. Metod: I denna studie har en litteraturöversikt använts som inriktas på kvalitativa och mixade artiklar. Cinahl användes som databas för insamling av data. Färgmarkering användes vid analyseringen av resultatet där olika teman växte fram. Dataanalysen resulterade i två huvudteman och fem underteman. Resultat: Kunskap, attityder, rutiner, tid och resurser är faktorer som påverkar mötet med den misstänkt våldsutsatta kvinnan enligt sjuksköterskor, vilket medför att sjuksköterskor upplever känslor av otillräcklighet, vilsenhet, skuld, osäkerhet, rädslor och obekvämhet. Slutsats: Sjuksköterskans upplevelse av att möta misstänkt våldsutsatta kvinnor är ett viktigt perspektiv att uppmärksamma då det skapar förutsättningar för att resurser, utbildning och tid prioriteras till sjuksköterskorna. Det i sin tur medför att patienten uppmärksammas och erhåller vård av god kvalitet.

Smärta är en subjektiv upplevelse där fenomenet erfars olika av alla. Postoperativ smärta är en akut smärta som uppkommer till följd av en operation, som ofta går att förebygga och lindra. För att uppmärksamma smärtan är det viktigt att sjuksköterskan bedömer, behandlar och utvärderar smärtan i syfte lindra lidande samt att främja hälsa och delaktighet. Syftet är att genom en litteraturöversikt belysa patienters upplevelser av postoperativ smärta. Metoden i denna studie är en litteraturöversikt baserat på kvalitativa artiklar. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Totalt inkluderades 13 kvalitativa artiklar. Resultatet visar att patienterna beskriver den postoperativa smärtan som hemsk, plågsam och ohanterlig. Postoperativ smärta kunde leda till oro, stress och sänkt livskvalitet, vilket påverkar välbefinnandet. Då kommunikationen kring patientens upplevda smärta var tydlig underlättades sjuksköterskans smärtbedömning. Den postoperativa smärtan upplevdes som mer hanterbar då patienterna fick ett positivt bemötande genom att sjuksköterskan var lyhörd och ingav ett förtroende, samt då både skriftlig och muntlig information gavs. Den postoperativa smärtan ökade om sjuksköterskans arbetsbelastning var hög eller om sjuksköterskan såg smärtan som ett normalt fenomen. Slutsatsen visar att postoperativ smärta är ett komplext fenomen, där sjuksköterskan har ett stort ansvar att se och lindra den upplevda smärtan. / Pain is a subjective experience where the phenomenon is detected differently by everyone. Postoperative pain is an acute pain that occurs as a result of surgery, which can often be prevented and alleviated. In order to draw attention to the patients’ pain, it is important that the nurses assess, treats and evaluates the pain with the aim of alleviating suffering and promoting health and participation. The aim is to illuminate patients’ experiences of postoperative pain in a literature review. The method in this study is a literature review based on qualitative studies. The data collection was carried out from the databases CINAHL and PubMed. A total of 13 qualitative articles were included. The results show that the patients describe the postoperative pain as terrible, excruciating and unmanageable. Postoperative pain might lead to anxiety, stress and reduced quality of life, which in turn affects the patient´s well-being. As the communication about the patient´s perceived pain was clear, the nurse´s pain assessment was facilitated. Postoperative pain was perceived as more manageable when patients were treated positively by the nurse in being responsive and trustful, and when both written and verbal information was provided to the patient. Postoperative pain increased when nurse´s workload was high, or if the nurse saw the patients’ pain as a normal phenomenon in which less attention was putted to offer the patient a full recovery. The conclusion reveals that postoperative pain is a complex phenomenon, where the nurse plays a necessary role in observing and alleviating the pain as experienced by the patient.

Varje dag väljer minst tre personer i Sverige att avsluta sina liv. Antalet personer som överlever ett suicidförsök är desto fler. Dessa personer kommer i kontakt med hälso- och sjukvård på olika sätt och möts ofta av stigmatisering och tystnad. Forskning visar att sjuksköterskan upplever en osäkerhet i mötet med patienten efter ett suicidförsök. För att bidra till en värdig vård behöver vi förstå vad patienten kan uppleva i vården. Syftet med litteraturstudien är därför att belysa upplevelsen av att vårdas efter ett suicidförsök ur ett patientperspektiv. Flera artikelsökningar resulterade i åtta kvalitativa artiklar vilka analyserades och sammanställdes i denna litteraturstudies resultat. Att vårdas efter ett suicidförsök förklaras i resultatet utifrån fem huvudteman där vårdarens bemötande ses som en central del. Patienten är också i behov av att få befinna sig på en trygg plats, där hen kan finna balans då patienten ofta tappat tilltron till sig själv. Det finns också en längtan efter att få dela sina tankar och planer på suicid med vårdpersonal. För att patienten ska få dessa behov tillgodosedda krävs en professionell och kompetent vårdare. Tyvärr visar forskning att vårdaren inte alltid lyckas tillgodose patientens basala behov. / At least three people commit suicide in Sweden every day. The numbers of the people who survive a suicide attempt are way more. These people get in touch with professional healthcare in different ways. Sadly they are often met with stigmatization and silence. Research shows that nurses often feel insecure when caring for these patients. To contribute to a meaningful care professional caregivers have to understand what these patients might experience. The purpose of this study is therefore to highlight the experiences of patients being cared for after a suicide attempt. Eight qualitative studies was selected and analysed. The result suggests how care after a suicide attempt can be understood throughout five themes: To be met in the right way, to feel safe, to find balance, to talk about suicide and to not trust in yourself. To be met by a professional caregiver was seen as the most important part of being cared for. There is also a longing to talk about the suicide attempt and the patient is in need of a safe place where he or she gets the opportunity to find balance. Lack of self-trust is also seen as a result of the suicide attempt. To be able to provide what the patient is in need of the caregiver has to be professional and competent. Unfortunately caregivers don’t always succeed in providing the care that the patient is in need of.