Studien bygger på en genomgång av dokument där Socialstyrelsens offentliga dokument har undersökts utifrån om de rekommenderar specifika arbetssätt för arbetet med våldsutsatta kvinnor i alkohol- och drogmissbruk/beroende. Studien bygger också på intervjuer, där två intervjuer genomfördes. En intervju genomfördes med en representant från Socialstyrelsen och en annan genomfördes med två representanter från en medelstor kommun i Sverige, alla med nära anknytning till våld i nära relation i sitt arbete. Tidigare studier har visat att dessa kvinnor som grupp är särskilt utsatta och att forskning inom den svenska kontexten har varit begränsad. Studien visar att Socialstyrelsens dokument innehåller vissa arbetssätt såsom könsdifferentierad behandling och vikten av samverkan och ett gott bemötande. Socialstyrelsens representant tog upp svårigheten i att ta fram rekommenderade arbetssätt och metoder utifrån det bristande kunskapsläget, och att detta således speglas i de undersökta dokumenten. Representanterna från kommunal nivå uppgav att de inte använde specifika metoder för just våldsutsatta kvinnor i alkohol- eller drogmissbruk/beroende, utan att de har en grund i bland annat response based practice som de använder i arbetet med de kvinnor de träffar. Studien belyser den särskilda utsatthet som dessa kvinnor ofta befinner sig i, och hur det kan sägas finnas många faktorer som bidrar till detta. Studien berör organisatoriska faktorer såsom starkt avgränsade verksamhetsområden där yrkesverksamma inom socialtjänsten ofta har sin huvudsakliga kompetens och arbetsuppgifter inom antingen missbruk eller våld samt det rådande kunskaps- och forskningsläget inom den svenska kontexten som möjliga bidragande orsaker.

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka vilka stödinsatser socialtjänstens verksamheter har att erbjuda våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Undersökningen av stödinsatser har genomförts med kvalitativa semistrukturerade intervjuer där fyra socialarbetare bidrog med information om socialtjänstens organisering i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att våldsutsatta kvinnors behov varierar från ärende till ärende. Stödinsatser som kan erbjudas är uppdelade i tre kategorier, boende, ekonomiskt/praktiskt stöd och samtalsstöd. Socialarbetare beskriver begränsningar i att kunna möta essentiella behov till följd av bostadsbristen, samt att brist på insatser kan leda till att de utför uppgifter som inte ingår i deras formella arbetsuppgifter. Slutsatsen är att socialtjänsten stödjer och främjar våldsutsatta kvinnor med de insatser som finns, men att insatserna kan utökas och eventuellt förbättras. / <p>2018-06-05</p>

Forskning visar att barn som utsätts för våld i hemmet löper en ökad risk för att själv börja använda sig av våld senare i livet. Därför är rätt stöd och hjälp till våldsutsatta barn viktigt för att barnet ska kunna bearbeta sina upplevelser av våldet för att kunna få en gynnsam utveckling. Kravet på stödinsatserna för våldsutsatta barn regleras på olika sätt i riktlinjer, lagar och styrdokument. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter behandlare inom socialtjänsten har av stödinsatsarbetet med våldsutsatta barn, samt hur behandlarnas upplevelser och förutsättningar av att kunna tillgodose krav som finns i riktlinjer, lagar och styrdokument kring arbetet med våldsutsatta barn ser ut. Vi har använt oss av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer där fyra behandlare inom socialtjänsten samt en kurator i två olika kommuner har deltagit. Vi har analyserat studiens empiriska material utifrån kvalitativ innehållsanalys och har presenterat resultatet i tre olika teman: “I mötet med våldsutsatta barn”, “Tillgångar i arbetet” och “Förhållningssätt till riktlinjer och styrdokument”. Resultatet visar att det upplevs en avsaknad av beprövade metoder i stödinsatsarbetet, men att det också finns andra faktorer som anses vara betydelsefulla i arbetet med att kunna tillgodose kraven.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem i Sverige och runt om i hela världen. Omkring 35 % av kvinnorna i världen har blivit utsatta för psykiskt, sexuellt och fysiskt våld. Sjukvården har som ansvar att ta hand om utsatta kvinnor genom att skapa ett förtroende mellan patient och vårdpersonal genom att visa respekt, beakta patientens behov av att känna sig trygg.   Syftet: Studiens syfte är att identifiera konsekvenserna av mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Studien kommer även lyfta upp hur sjuksköterskan identifierar och bemöter våldsutsatta kvinnor.   Metod: En litteraturstudie där databaserna PubMed och CINAHL användes för artikelsökning. Artiklarna som valdes genomgick en kvalitetsgranskning. Resultatet är baserad på 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar.   Resultat: Enligt resultatet som sammanställdes från de olika artiklarna, är det fysiska våldet den mest förekommande typen av våld i nära relationer. Medan det psykiska och sexuella våldet tar lång tid att bearbeta för kvinna. Resultatet visade även att sjuksköterskorna tyckte att våld i nära relationer var ett känsligt ämne därför var det svårt att ställa frågan till den våldsutsatta kvinnan. Sjuksköterskorna tyckte även att bemöta våldsutsatta kvinnor var komplicerat och behövde förberedelser innan samt att sjuksköterskan hade svårt att lämna ämnet bakom sig efter samtal med våldsutsatt kvinna.   Slutsats: Kvinnorna skämdes och skuldbelade sig själva för det de blev utsatta för. För att sjuksköterskor skall kunna bemöta och kunna ställa frågor om utsatthet på korrekt sätt behövs det mer utbildning.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett globalt hälsoproblem och bryter mot kvinnors mänskliga rättigheter. Syftet med denna studie är att undersöka jourkvinnors erfarenheter kring förhindrande respektive underlättande faktorer som våldsutsatta kvinnor upplever i uppbrottsprocessen samt hur samhället kan motverka våldets uppkomst. Uppsatsen är en kvalitativ studie och utgår från semistrukturerade intervjuer med tre jourkvinnor från olika kvinnojourer. Undersökningens resultat visar på att jourkvinnorna lättare identifierar förhindrande faktorer än underlättande samt att vissa faktorer kan både agera förhindrande eller underlättande, beroende på kontext. Utsatta kvinnor normaliserar våldet via en normaliseringsprocess, vilket innebär en anpassning till mannens våldsutövande. Informanter betonar att våldsutsatta kvinnor är rädda för ett ökat våldsutövande vid uppbrottet. Vidare är husdjur, känslan av hopplöshet, skam inför omgivningen och tidigare erfarenheter av våld förhindrande faktorer i uppbrottsprocessen. Individuella variabler hos de utsatta kvinnorna som ömma affekter till mannen, språksvårigheter och hedersförtryck är viktiga att beakta, då de enskilt kan agera som förhindrande faktorer. Underlättande faktorer erfars komma från jourkvinnors praktiska och psykiska stöd. Ekonomi, bostad, barn och kvinnans sociala nätverk är faktorer som kan verka positivt eller negativt i kvinnors uppbrottsprocess beroende på kontext. Samtliga informanter resonerar att mäns våld mot kvinnor i nära relationer grundar sig i de patriarkala strukturer som råder. Problematiken bör uppmärksammas på individuell, grupp och strukturell nivå i samhället, vilket innefattar skola, media och olika samhällsinstanser. / <p>2018-01-19</p>

Bakgrund: Våld i nära relation är ett vanligt problem och WHO uppger att var tredje kvinna har utsatts. Trots att det är vanligt är det inte självklart att kvinnorna blir väl omhändertagna i vården. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor inte tar sitt ansvar och följer inte de riktlinjer och lagar som ska se till att våldsutsatta kvinnor får rätt vård. Syfte: Att belysa kvinnans och allmänsjuksköterskans upplevelse av möten gällande våld i nära relation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades med en kvalitetsgranskningsmall utformad av SBU. Texten analyserades enligt Evans (2002) deskriptiva analysprocess. Resultat: Kvinnors och sjuksköterskors upplevelser av möten vid våld i nära relationer beskrevs utifrån följande kategorier: upplevelser av möten och utmaningar i vården. Slutsats: Flera faktorer inverkar på mötena, blanda annat en avsaknad av helhetssyn i vården vilket gör att de våldsutsatta kvinnorna inte får den hjälp de behöver och utsätts då för vårdlidande samtidigt far sjuksköterskorna illa när de brister i omhändertagandet. Studien ger infallsvinklar inom problemområdet som sjuksköterskor kan ha användning av i den kliniska verksamheten dessutom behöver sjuksköterskorna mer utbildning inom området för att kunna ta hand om dessa kvinnor på bästa sätt.

Bakgrund: Patientmötet är en central del av sjuksköterskans yrkesutövning och dessa sker med människor i varierande livssituationer. I mötet ska omvårdnadsbehovet tillgodoses fysiskt, psykiskt, socialt, andligt och kulturellt. Våldsutsatta kvinnor uppsöker sjukvård i större utsträckning än andra och sjuksköterskan har en betydande roll i att identifiera dessa och ge de den omvårdnad de behöver. Syfte: Att belysa möjligheter och utmaningar uppstådda i mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor i vårdsituationen. Metod: En litteraturstudie med analys av nio vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultat: Utbildning, arbetsmiljörelaterade faktorer, rutiner och ledningsstöd är aspekter på en organisatorisk nivå där både möjligheter och utmaningar kunde identifieras i mötet mellan sjuksköterskor och våldsutsatta kvinnor. På en individuell nivå kan attityd och kunskap visa på dito. Klinisk relevans: Litteraturstudien bidrar med en överskådlig bild av vilka möjligheter och utmaningar som uppstår i mötet mellan våldsutsatta kvinnor och sjuksköterskor. De möjligheter som framkom i det sammanställda resultatet visade sig vara återkommande under en majoritet av subkategorierna och kan användas i sjuksköterskans arbete för att åstadkomma ett gott möte för dessa kvinnor med hälso- ochförbättringsarbete både individuellt och på en organisatorisk nivå. / Background: The encounter with patients is a central part of the nurses’ occupation and these are held with people in a variety of life situations. In the meeting, the nursing needs must be addressed both physically, psychologically, socially and culturally. Women exposed to violence seek healthcare in greater extent than others and nurses have a significant role in identifying these and providing the nursing they need. Purpose: To shed light over possibilities and challenges occured in the meeting between women exposed to violence and nurses in the caring environment. Method: A literature review with analysis of nine scientific articles with both quantitative and qualitative approaches. Results: Education, factors related to work environment, routines and management support are aspects of an organizational level where both opportunities and challenges could be identified in the meeting between nurses and women exposed to violence. On an individual level, attitudes and knowledge can present dito. Clinical relevance: The literature study provides a clear picture of the opportunities and challenges that arise in the encounter between women exposed to violence and nurses. The experiences found in the compiled result proved to be recurring in a majority of the subcategories and can be used in the nurse's work for reflection and the opportunity to establish a good meeting for these women with health care. Even the challenges raised can be important areas for improvement work both individually and at an organizational level

Bakgrund: Kvinnor utsatta för våld i nära relationer kämpade för att förstå och kunna återhämta sig från våldet och de kände sig både skyldig och oskyldig. Konsekvenser av våld kunde se ut på olika sätt som bidrog till psykisk och fysisk skada. Sjuksköterskan brast vid beredskap att ta hand om våldsutsatta kvinnor. Dålig kunskap och positiva eller negativa attityder påverkade sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa omvårdnaden i samband med mäns våld mot kvinnor. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som baserades på femton vetenskapliga artiklar som hittades genom att söka på databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Sjuksköterskor kände att det var deras ansvar att fråga om våld men att det behövdes mer utbildning och rutiner. Sjuksköterskor kämpade mellan att vara professionell samtidigt visa empati för patienten. De kände en maktlöshet och frustration vilket krävde att de behövde stöd. Inom hälso- och sjukvården kunde det finnas myter, stereotyper och attityder om våld i nära relationer. Det uppstod olika hinder när den våldsutsatta kvinnan sökte vård i form av att vårdpersonal kunde vara avvisande, att det var skamfullt att söka vård och tidsbrist i deras hektiska vardag. Vänner, familj och formella stödsystem gav en känsla av support till kvinnan. Diskussion: Det behövdes nya och bättre rutiner samtidigt som det behövdes en förbättring av redan existerande undersökningar. Hälso- och sjukvårdspersonal behövde bli medveten om hur de bemöter våldsutsatta kvinnor. Det behövdes utbildning för att täcka kunskapsluckor vilket kan förbättra vården. Slutsats: Våldsutsatta kvinnor får varierande bemötande av hälso- och sjukvården. Det är komplext för sjuksköterskan att identifiera våld i nära relationer. Bristfällig kunskap, erfarenhet och tid är olika anledningar till varför personalen undviker att fråga om våld. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>