The aim of this report was to study how men abused by female perpetrators experienced intimate partner violence and the treatment they received from the society while seeking help and support. The report was based on qualitative research which included four interviews which have been analyzed with a hermeneutic research approach, through the theories of gender and masculinity, the normalization process, stigma, recognition and denial, forms of capital and the concept of codependency. The results of the study showed that intimate partner violence affecting men often consisted of psychological violence, which made it more difficult to report and led to great amounts of hidden statistics regarding its extent. This could also lead to difficulties for friends and family of the abused men, facing the problem and the ongoing situation, which led to difficulties for the men, receiving help from them. Another contributing factor to why the problem is unknown might be the lack of formal help where abused men can seek help, which may also lead to a lack of reports regarding the problem. This lack of help may contribute to the men distrusting the help that society can offer. / Syftet med studien var både att studera hur våldsutsatta män med kvinnliga våldsutövare upplevde våld i nära relationer samt det bemötande de erhöll från omgivningen när de sökte hjälp och stöd. Studiens empiri byggde på kvalitativa intervjuer med fyra informanter, detta material analyserades utifrån en hermeneutisk ansats och med hjälp av teorier om genus och maskulinitet, normaliseringsprocess, stigma, erkännande och missaktning, former av kapital samt begreppet medberoende. Studiens resultat visade på att våld i nära relationer som drabbar män till stor del utgjordes av psykiskt våld, vilket gjorde det svårare att rapportera och ledde till stora mörkertal gällande dess omfattning. Detta kunde även försvåra för de drabbade männens närstående att bemöta den situation som männen befann sig i, något som sannolikt komplicerade för männen att erhålla informell hjälp. En annan bidragande orsak till att problemets utsträckning sällan framkom kan berott på avsaknaden av formella stödinstanser som våldsutsatta män kunde vända sig till, varför våldets förekomst inte kartlades. Denna brist bidrog hos samtliga informanter till en sviktande tillit gällande samhällets sociala skyddsnät.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är idag ett globalt samhällsproblem. En uppskattning av World Health Organisation har påvisat att ungefär 35 procent av kvinnor i världen har upplevt fysisk, psykisk eller sexuellt våld av sin partner under sin livstid.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation.  Metod: En litteraturöversikt av kvalitativ design har genomförts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats, analyserats och kategoriserats. Databaser CINAHL och Pubmed har använts för att söka artiklar mellan år 2009 till 2019.  Resultat: Det finns tydliga brister i vårdandet av våldsutsatta kvinnor och det förkommer känslomässig påverkan hos sjuksköterskor både under och efter mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet visade även att samtalet har betydande roll för identifikation av våld då det förekommer utmaningar i att få kvinnor att avslöja våld i nära relationer.  Slutsats: Det finns ett ökat utbildningsbehov för sjuksköterskor gällande våld i nära relation. Litteraturöversikten visar att våld i nära relationer är ett ämne som bör uppmärksammas då det är ett samhällsproblem och sjukvården är en plats där sjuksköterskor kan fånga upp våldsutsatta kvinnor. / Background: Women who are exposed to intimate partner violence is today a global societal issue. An estimate by World Health Organisation has demonstrated that approximately 35 percent of women all over the world have experienced physical, psychological or sexual violence performed by their partner during their lifetime.  Aim: The aim was to describe nurses experiences of caring for women who have been exposed to intimate partner violence. Method:A qualitative litterature review was drafted where 13 scholarly articles were reviewed, analyzed and categorized. The databases CINAHL and PubMed were used to find articles between year 2009 – 2019. Result: There are result showed shortcomings in caring of abused women and nurses experience emotional impact both during and after meeting abused women. The result also showed that dialog have a significant role in identifying violence because there are challenges to get women to reveal intimate partner violence.  Conclusion: Nurses are in need of increased education regarding how to care for abused women. The litterature review show that intimate partner violence is a subject that should be noted because it is a societal issue and the health care is a place where nurses can identify these women.

Syftet med studien var att undersöka hur personal på skyddat boende beskriver effekter som blir av att kortsiktigt skyddsplacera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Studien baseras på personalens perspektiv på skyddsplaceringar genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med anställda i verksamheter som bedriver skyddat boende för kvinnor i Sverige. Materialet bearbetades i en tematisk analys och analyserades utifrån tidigare forskning och de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och kristeori. I avslutande kapitel förs en fördjupad diskussion kring de säkerhetsbedömningar som genomförs vid en skyddsplacering, att barnperspektivet behöver förstärkas och att kvinnors utsatthet inte är till salu.  Resultatet visade på att personalen upplever att kortsiktiga skyddsplaceringar förekommer och att antalet skyddsplaceringar generellt har minskat under de senaste åren. Det påverkar verksamheterna genom att personalen känner tidspress att hinna med arbetsprocessen att hjälpa de skyddsplacerade kvinnorna, samt att verksamheterna har fått ta till olika åtstramningsåtgärder för att klara sig ekonomiskt. Personalen tolkar att kvinnor vid kortsiktiga skyddsplaceringar uttrycker oro och rädsla för sin framtid. De visar särskild oro för sina barns säkerhet och är rädda att de (eller barnen) ska behöva träffa förövaren igen om de inte har någonstans att ta vägen. Personalen upplever att det är privata aktörer med låga dygnspriser som konkurrerar ut dem från marknaden och att det har medfört att även dem har behövt sänka sina dygnspriser. Resultatet visar vidare på att de riskbedömningar som socialtjänsten gör kring hotbilden mot kvinnan kan bedömas för lågt i förhållande till verkligheten och inte visar på förövarens fulla kapacitet. Kvinnor riskerar då att bli utan skyddsinsatser eller blir placerade hos aktörer som saknar kunskap om våldets karaktär, lämpliga skydd- och säkerhetsåtgärder och utan personal som kan tillgodose stöd- och behandlingsinsatser.

Socialtjänsten har ett ansvar för att barn ska växa upp under trygga och goda förhållanden och en skyldighet att erbjuda det hjälp och stöd som familjer och barn behöver. Syftet med vår litteraturstudie är att belysa både barns och socialsekreterares perspektiv av en utredningsprocess då barnen har varit aktuella hos socialtjänsten för misstanke om våld i hemmet. Genom att integrera två separata perspektiv syftar vi att uppnå en belysande del i arbetet med upptäckten av våldsutsatta barn samt hur arbetet kan vidareutvecklas och förbättras. I empirin framkommer flera gemensamma teman som barnen betonade var av stor vikt; processen innan avslöjandet, relation, maktlöshet och deltagande. Socialsekreterarna belyste ur sitt perspektiv komplexiteten kopplat till organisatoriska aspekter och överväganden, samt maktförhållande och rättigheter. Vidare har vi applicerat barnkonventionen samt en operationalisering av begreppet barnets bästa vid analysen, där vi ser att delaktighet, individuella bedömningar av barnet samt kompetens i bemötandet gentemot barn är av särskild vikt. Trots att principen om barnets bästa är lagstadgad i socialtjänstlagen samt i barnkonventionen framkommer en problematik kring hur principen ska tolkas och implementeras i det praktiska arbetet med barn. Barnen upplever till stor del ett bristande bemötande av socialsekreterarna, där de inte ges möjlighet till delaktighet. Ur socialsekreterarnas perspektiv framkommer en komplexitet kring att sammanföra de organisatoriska aspekterna med en individuell bedömning av barnen. Socialsekreterarna önskar en vidare kunskap inom området och vi kan se att barnen besitter mycket kunskap att ta hänsyn till, vilket visar på vikten av integreringen av de två olika perspektiven.

Våldet mot kvinnorna är idag ett stort socialt problem som diskuteras världen över och är ett högst aktuellt ämne i Sverige. Socialtjänsten bär det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta dessa kvinnor. Stor del av våldet sker bakom stängda dörrar där socialtjänstens svårighet blir att identifiera och nå fram till de kvinnor som är utsatta. Syftet med denna studie är att undersöka de vanligaste insatserna som socialtjänsten använder sig utav i sitt arbete och ifall Covid-19 pandemin har påverkat arbetet. Vi undersökte även socialarbetenas kompetens samt effekten av de insatser som används i arbetet. Vårt material består av kvantitativa data i form av enkäter insamlade från 55 socialarbetare. Majoriteten av socialarbetarna är socionomer som erhållit specifik utbildning om våldsutsatta kvinnor. De vanligaste insatserna som de arbetar med är stödsamtal och skyddat boende medans ekonomiskt bistånd, som är en avgörande insats för huruvida kvinnorna kan frigöra sig från sin partner, inte används i lika stor utsträckning. Covid-19 pandemin har visat sig haft en påverkan på hur socialtjänsten arbetar då fysiska möten ersatts med digitaliserade möten vilket påverkat utfallet för kvinnorna. Antalet utredningar har inte visat sig öka under pandemin men det finns en oro inför en kommande ökning när samhället öppnar upp igen. Något som framkom i studien och är viktigt att lyfta är att socialtjänsten bör arbeta utifrån varje individs specifika behov för att kunna hjälpa kvinnorna på bästa sätt. Hur socialtjänsten använder sig utav olika insatser och hur de ställer om verksamheten i en samhällskatastrof, såsom Covid-19 pandemin, är något som det krävs vidare forskning inom. / Violence against women is today a major social problem that is discussed around the world and is a highly topical issue in Sweden. The social services carry the ultimate responsibility for helping and supporting these women. Much of the violence takes place behind closed doors where the social services difficulty becomes to identify and reach the women who are vulnerable. The purpose of this study is to investigate the efforts that the social services use in their work and whether the Covid-19 pandemic has affected the work. We also examined the skills of social workers and the effect of the tools used in the work. Our material consists of quantitative data in the form of surveys collected from 55 social workers. The majority of social workers have a degree as a Socionom who have received a specific education about abused women. The most common tools they work with are supportive meetings and sheltered housing, while financial aid, which is a crucial tool for whether women can free themselves from their partner, is not used to the same extent. The Covid-19 pandemic has been shown to have an impact on how the social services work as physical meetings have been replaced by digitized meetings, which has affected the outcome for the women. The number of investigations has not been shown to increase during the pandemic, but there is concern about a future increase when society reopens. Something that emerged in the study and is important to highlight is that the social services should work based on each individual's specific needs in order to be able to help women in the best way. How the social services use their tools and how they reajust their work during a societal crisis, such as the Covid-19 pandemic, is something that requires further research.

Background: Intimate partner violence (IPV) is the most common form of men's violence against women. It is a public health and societal problem that threatens women's lives and well-being. Victims of IPV often seek care at the emergency department (ED) first hand. Nurses need knowledge about this subject and have a responsibility to screen for IPV. Aim: The aim of this study was to describe how women exposed to IPV experience the meeting with healthcare staff when seeking care at the emergency department. Method: A literature study was conducted with ten articles that had a qualitative approach. The collected data was analysed with manifest content analysis. Results: Two categories and four subcategories were generated from the analyse. The first category was :the women’s emotional process within with subcategories: barriers for disclosing intimate partner violence and the care environments impact. The second category was: the health care staff's attitude affects the care with subcategories: the need for empathic behaviour to enable trust and to be ‘seen and heard’.  Conclusion: Women who are victims of IPV experience fear and a loss of their autonomy and control when seeking care at an ED. It was crucial that these women were treated with empathy to overcome the fear of disclosing the IPV and to be able to continue to seek care. / Bakgrund: Våld i nära relationer är den vanligaste formen av mäns våld mot kvinnor. Det är ett samhälls- och folkhälsoproblem som hotar kvinnors liv och hälsa. Våldsutsatta kvinnor söker ofta vård på akutmottagningen i första hand. Sjuksköterskan behöver kunskap inom ämnet och har ett ansvar att fråga om våld i nära relationer. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer erfar mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Insamlade data analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Två kategorier och fyra subkategorier framkom utifrån analysen. Den första kategorin var: kvinnornas emotionella inre process med subkategorierna: barriärer kring att berätta om våldet och vårdmiljöns påverkan. Andra kategorin var: vårdpersonalens attityd påverkar vårdmötet med subkategorierna: Förtroendeingivande bemötande och att inte bli ‘sedd och hörd’.  Slutsats: Kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplevde rädsla och förlust av kontroll och autonomi när de sökt vård. Att bli bemött med empati var avgörande för att kvinnorna ska våga berätta om våldet de utsätts för och för att fortsätta söka vård.

Introduktion: Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och har en stor inverkan på kvinnors hälsa, dels under pågående våld men även under lång tid efter att våldet har upphört. Våld i nära relation utövas ofta under längre tid och ökar i intensitet ju längre relationen pågår.  Syfte: Syftet var att beskriva våldsutsatta kvinnors upplevelser av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonal.  Metod: En allmän litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier.  Resultat: Kvinnorna beskrev att hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande var av stor vikt när det kom till hur mycket de valde att prata om sin våldsutsatthet. För att kvinnorna skulle våga berätta behövde de känna förtroende för personalen. När personalen var engagerad kände kvinnorna sig respekterade och tagna på allvar. Kvinnorna tyckte att det var viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal lyssnade, visade omtanke, empati och respekt. Efter ett bra bemötande upplevde kvinnorna en känsla av lättnad, hopp och lugn. Kvinnorna fick negativa upplevelser från vården när hälso- och sjukvårdspersonal saknade tålamod, empati och respekt. Känslan av att inte bli bra bemött och tagen på allvar ledde till bristande självförtroende hos kvinnorna och en känsla av skuld och skam. Slutsats: Kvinnorna upplevde bemötandet varierande, en del kände sig stöttade och stärkta efter att ha berättat om våldet medans andra kvinnor kände större skuld och skam. Resultatet visade att det finns ett behov av kunskap och kompetens för att utveckla bemötandet från vårdpersonal till våldsutsatta kvinnor. / Introduction: Violence against women is a public health problem and has a major impact on women's health, partly during ongoing violence but also for a long time after the violence has ceased. Intimate partner violence is often exercised for a longer period of time and the intensity increases the longer the relationship lasts.  Aim: The aim was to describe abused womens experiences of treatment from health care professionals.  Method: A general literature study with systematic search and content analysis of qualitative studies.   Result: Women considered that the treatment of the health care staff was of great importance when it came to how much they chose to disclosure about their exposure to violence. The women felt that they needed to feel confident in the staff to be able to disclosure the violence. The women thought it was important that health care professionals listened, showed consideration, empathy and respect. When the staff was engaged, the women felt respected and taken seriously. After a good treatment, the women experienced a feeling of relief, hope and peace. The women had negative experiences from the care when the health care staff lacked patience, empathy and respect. The feeling of not being treated well and taken seriously led to a lack of self-confidence in the women and a feeling of guilt and shame.  Conclusion: The women experienced the encounter with health care professionals different,  some felt supported and strengthened after telling about the violence while other women felt greater guilt and shame. The results showed that there is a need for knowledge and competence to develop the treatment from healthcare professionals to abused women.

Bakgrund: Män som utsatts för våld i nära relation har varierande erfarenheter av våldets olika dimensioner och former. Konsekvenserna av våld i nära relation påverkar de utsatta männens hälsa. Syfte: Att belysa hur män som utsatts för våld i nära relation upplever mötet med hälso- och sjukvården. Metod: En strukturerad allmän litteraturstudie genomfördes, där datainsamlingen ledde fram till tio vetenskapliga artiklar som bearbetades i tre steg. Resultat: Tre huvudkategorier uppstod: negativa upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården, positiva upplevelser av mötet med hälso- och sjukvården och förbättringspotential i bemötande av våldsutsatta män. I resultatet framkom det att de män som sökt sig till hälso- och sjukvården efter våld i nära relation hade övervägande negativa upplevelser som präglades av bland annat skam och skuldbeläggning, som till stor del grundade sig i stigmatisering och samhällets syn på maskulinitet. Däremot upplevde några män hälso- och sjukvården som positiv med bland annat betydelsefullt stöd. Konklusion: Vikten av ett empatiskt och öppensinnat bemötande framkom för att männen ska våga berätta om sina upplevelser. I och med detta krävs en ökad medvetenhet om att även män kan vara offer för våld i nära relation och hur dessa bemöts på bästa sätt. / Background: Men who have been exposed to intimate partner violence have varying experiences of the different dimensions and forms of violence. The consequences of intimate partner violence affect the health of the victimized men. Aim: To shed light on how men who have been subjected to intimate partner violence experience the encounter with healthcare. Method: A structured general literature study was conducted where the data collection led to ten scientific articles that were processed in three steps. Results: Three main categories emerged: negative experiences of the encounter with healthcare, positive experiences of the encounter with healthcare and potential of improvement in the encounter with abused men. The results showed that the men who sought healthcare after intimate partner violence had predominantly negative experiences that were characterized by for example shame and guilt, which were largely based on stigma and society's view of masculinity. Although some men experienced healthcare as positive with significant support. Conclusion: In this study, the significance of an empathic and openminded treatment by healthcare professionals of men who disclose their experiences emerged. Hence, increased awareness is required to show that men can be victims of intimate partner violence and how they can be treated in the best way.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem globalt och i Sverige. Hälso- och sjukvården anses vara den instans dit våldsdrabbade kvinnor först söker sig för hjälp. Detta innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde troligtvis kommer möta våldsutsatta kvinnor. För att kunna bemöta, ge omvårdnad och trygghet till dessa kvinnor personcentrerat, är det av vikt att belysa hur den våldsutsatta kvinnan upplever mötet med vårdpersonal. Syfte: Identifiera hur vuxna kvinnor utsatta för våld i nära realtioner upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En allmän litterturstudie där 10 resultatartiklar granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Känslor av att bli förminskad eller inte bli tagen på allvar identifierades. Känslor av skuld, skam och pinsamhet förstärktes genom vårdpersonalens bemötande. Detta bidrog till att kvinnor tvekade eller avstod från att söka hjälp. Många kvinnor upplevde att fokus låg på att behandla fysiska skador medan deras psykiska behov prioriterades i andra hand. Kvinnor uppgav att vårdpersonal inte frågade dem om våld i hemmet. När frågan ställdes upplevde kvinnorna att det var av vikt att den ställdes på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Konklusion: Våldsutsatta kvinnor upplever brister i mötet med hälso- och sjukvårdpersonal. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan genom sitt bemötande skapa en bättre vårdupplevelse för dessa kvinnor. / Background: Intimate partner violence against women is a public health problem, both globally and in Sweden. Healthcare is considered to be that instance were abused women primarily seeks help. This means that nurses, regardless of workplace, probably will meet abused women. To be able to respond and provide person-centered care and a feeling of safety, it is important to illustrate how the abused woman experiences the encounter with healthcare professionals. Aim: Identify how abused adult women experiences the meeting with healthcare professionals. Method: A general literature study in which 10 articles were examined and analyzed with a thematic analysis. Result: Feelings of beeing diminished and not taken seriously were identified. Feelings of guilt, shame and embarrassment were increased by the actions of healthcare professionals. This contributed to women hesitating or refraining from seeking help. Many women felt that the focus was on treating physical injuries, while their mental health was prioritized secondarily. Women stated that helathcare did not ask them about domestic violence. It was important that the question was asked in the right way and at the right time. Conclusion: Abused women experience deficiencies in meeting with healthcare professionals. With their treatment, nurses and other healthcare professionals can create a better experience of care for these women.

Bakgrund: Våld mot kvinnor klassas idag som ett betydande folkhälsoproblem världen över. En anmärkningsvärd andel våldsutsatta kvinnor upplever brister i omvårdnaden i kontakt med hälso-och sjukvård. Syfte: Att belysaomvårdnad avvåldsutsatta kvinnor. Metod: En litteraturstudie baseradpåinnehållsanalys av tiokvalitativa artiklardärtrekategorier samt tillhörande underkategorier anpassade utefter syftet identifierades. Resultat: De kategorier som skapades var:Kunskapsom påverkande faktor vidomvårdnadenmed underkategorierna, Kunskap genom utbildning, erfarenhet och medvetenhet, Kunskap färgad av kulturella värderingar och åsikter samt Känslor och attityder relaterat till brist på kunskap. Andra kategorin benämndes Stödsom påverkande faktor vidomvårdnadenmed underkategorierna Stöd i form av samarbete i omvårdnaden, Stöd i form av riktlinjer samt Avsaknad av stöd på organisatorisk nivå. Den tredje kategorin som skapades var Tidsom påverkande faktor vid omvårdnaden med underkategorierna Tid till att bygga tillitsband, Tid till eftertanke samt Tidsbrist som hinder i omvårdnaden. Konklusion: Kunskap om mäns våld mot kvinnor innebaren mer förberedd sjuksköterska vilket generelltmedförde en bättre omvårdnad. Tillgång till stöd och tid underlättade för sjuksköterskan och främjade omvårdnaden ytterligare. / Background: Violence against women is today classified as a significant public health problem worldwide. A remarkableproportion of women exposed to violence experience shortcomingsin nursingin contact with health care .Purpose: To illustratethe care of abused women. Method: A literature study based on analysis of ten qualitative articles where three categories and associated subcategories adapted according to the purpose were identified. Results: The categories created were: Knowledge as an influencing factor in nursingwith the subcategories Knowledge through education, experience and awareness, Knowledge colored by cultural values and opinions and  Emotions and attitudes related to lack of knowledge. The second category was calledSupport as an influencing factor in nursingwith the subcategories Support in the form of collaboration in nursing, Support in the form of guidelines and Lack of support at the organizational level. The third category that was created was Time as an influencing factor in nursingwith the subcategoriesTime to buildtrust, Time for reflection andLackof time as an obstacle in nursing. Conclusion: Knowledge of men's violence against women meant a more prepared nurse, which generally led to better nursing. Access to support and time made it easier for the nurse and further promoted nursing.