Våld i nära relationer är ett folkhälso- och samhällsproblem som kräver insatser från flera verksamheter. Studiens syfte var att undersöka hur personal inom socialtjänst respektive hälso- och sjukvård upplever arbetet med kvinnor som blivit utsatta för våld i en nära relation. Syftet var att genom en kvalitativ metod bidra med kunskap ur perspektivet från de yrkesgrupper som har ett ansvar att upptäcka våld samt stödja våldsutsatta kvinnor. Den empiriska datan samlades in genom intervjuer med sju respondenter och analyserades därefter utifrån en innehållsanalys. Respondenterna bestod av två socialsekreterare, två barnmorskor samt tre kuratorer inom den psykiatriska öppenvården. Resultatet tolkades genom systemteori och begreppen makt, normalisering och handlingsutrymme. Det framkommer i resultatet att vissa professionella tillfrågar alla klienter om våld i nära relationer, medan andra endast tillfrågar vid misstanke om våld. Det finns delade meningar om huruvida frågan om våld ska ställas direkt eller om man ska närma sig ämnet varsamt. Att ställa frågan om en kvinna är utsatt för våld upplevs vara svårt, på grund av en osäkerhet gällande hur de ska hantera svaret. Det upplevs finnas brister i det långsiktiga och det förebyggande stödet. De professionella upplever att våld i nära relationer är ett tabubelagt ämne i samhället, men att utbildning och samverkan anses främja arbetet. / Intimate partner violence is a public health- and social problem, which requires support from several organisations. The aim of our study was to examine how employees in social services and healthcare experience the work of detecting and supporting women who have been subjected to violence in an intimate relationship. The ambition was to contribute with knowledge, from the perspective of the professions that have a responsibility to detect domestic violence and support battered women, through a qualitative study. The empirical data was collected by interviews with seven respondents and analysed through a content analysis. The respondents were two social workers, two midwives and three counsellors within psychiatric outpatient care. System theory and the perspectives of power, normalization and discretion were used to analyse the result. The result shows that some professionals ask all clients about intimate partner violence, while others only ask if they suspect that a woman is being abused. The professionals’ opinions differ as to whether the question should be asked upfront or being approached more carefully. Some professionals state that asking a woman if she has suffered abuse is difficult, because of an insecurity regarding how they should proceed when they find out about the violence. There are perceived shortcomings in long-term and preventive support. The professionals find that violence in close relationships is a taboo subject in society, but that education and cooperation between organisations are considered to facilitate their work.

Bakgrund: 60% av världens kvinnor utsätts någon gång under sitt liv för könsbaserat våld. Den stora utbredningen av våld resulterar i att våldsutsatta kvinnor får ett minskat välbefinnande och påverkas negativt psykiskt, fysiskt och socialt. För att sjuksköterskan ska kunna förmedla god rådgivning och stöd i mötet med våldsutsatta kvinnor är det sjuksköterskans ansvar att beakta dessa kvinnors upplevelser.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien genomfördes som litteraturstudie med 7 kvalitativa respektive 1 kvantitativ vetenskaplig artikel från databaserna CINAHL och Psycinfo. Integrativ analys genomfördes utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Identifiera våld och Utbildning respektive fem underkategorier våldets innebörd, våga fråga, hindrande faktorer, brist på utbildning och behov av kunskap. Slutsats: Anledningen till att frågan om våldsutsatthet i nära relationer inte ställs av sjuksköterskan, beror till stor del på brist i utbildningen och att sjuksköterskan inte vet hur man ska gå tillväga med svaret. Faktorer som tidsbrist och att inte våga fråga om våldsutsatthet påverkade också identifieringen av våldsutsatta kvinnor.

Bakgrund: Våld i nära relation definieras av att begå skadliga handlingar mot en intim partner. Mäns våld mot kvinnor kan leda till omfattande skador. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i screeningen av våld, samtidigt är dåligt bemötande är en vanlig upplevelse hos utsatta kvinnor i mötet med vården.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda kvinnor som har utsatts för mäns våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt av 12 vetenskapliga resultatartiklar med kvalitativ design som induktivt analyserades med hjälp av Fribergs fem steg. Artikelsökningar har genomförts i CINAHL, PsycINFO, och manuellt.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna beskrev bristande kunskaper orsakat av avsaknad av strategier, förutfattade meningar, samt avsaknad av rutiner. Resultatet beskrev även sjuksköterskornas erfarenheter av att vara mänskliga, då känslor och tidsbrist förekom i vårdrelationen med våldsutsatta kvinnor. Slutsats: När kvinnor utsatta för våld söker vård bär sjuksköterskor en betydelsefull roll i att stötta och hjälpa. Trots detta ansvar, brister sjuksköterskornas förmåga att hantera och vidta åtgärder vid bekräftande av våldsutsatthet. Ytterligare lärdomar inom ämnet visade sig vara nödvändigt för att kunna vårda kvinnorna personcentrerat. / Background: Intimate partner violence, is defined as committing harmful acts towards an intimate partner. Men’s violence against women leads to severe damage. The nurse plays an important role when screening for violence, though the experience of poor treatment from nurses is common among abused women Aim: The aim was to describe the nurse’s experiences of caring for women that has been exposed to men’s violence in an intimate relationship. Method: A literary review of 12 articles with qualitative design that were inductively analyzed using Friberg's five steps. Articles has been searched by using CINAHL, PsycINFO, and manually.  Results: The result showed that nurses described insufficient knowledge caused by lack of strategies, preconceptions and lack of routines. The result also described the nurses’ experience of being human, caused by the emotions and lack of time in the nurse-patient relationship with the abused women.  Conclusion: When abused women seek care, the nurse plays an important role supporting and helping the woman. Despite this responsibility, the nurses lack ability to manage a confirmation of abuse. More knowledge in the subject showed to be essential when performing person centered care for abused women.

Våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt socialt problem i Sverige som ibland leder till dödliga konsekvenser och andra sociala konsekvenser för de utsatta. Forskning bevisa att två sociala konsekvenser av våld mot kvinnor i nära relationer är fattigdom och hemlöshet. Detta för att de flesta kvinnor som utsätts för våld i nära relationer bruka även utsättas för ekonomiskt våld. Boende kan vara ett problem för våldsutsatta kvinnor pga. exempelvis deras dåliga ekonomiska läge. Syftet med studien var att undersöka de professionellas upplevelse och erfarenheter av hur socioekonomiska faktorer som boende och ekonomi kan dröja uppbrottsprocessen från våld i nära relationer och om det förekommer utmaningar kopplade till dessa faktorer i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Studien genomförs med kvalitativ metod genom tematisk semi-strukturerade intervjuer med fem respondenter. Det empiriska materialet analyseras med olika teorier såsom gatubyråkrati, organisationsteori och makt. Resultatet bevisa att det ekonomiska och det akuta boendebehovet bruka alltid lösa sig, men lösningen till det långsiktiga boendebehovet blir svårare, del pga. faktorer utanför socialtjänstens kontroll, som exempelvis bostadsbristen som drabbar hela landet. Resultatet uppmärksamma även vikten av kunskap om våld i nära relationer bland de professionella som jobba med våldsutsatta kvinnor samt andra människobehandlande organisationer. Slutligen, visa resultatet att de professionella möter några utmaningar i arbetet med att bestå våldsutsatta kvinnor med ekonomi och boende, nämligen, brist på kunskap, begränsade resurser, hög arbetsbelastning och avsaknad av konkreta direktiv från politiker om hur arbetet med våldsutsatta kvinnor ska utformas och genomföras. / Domestic violence against women is a serious social problem in Sweden, and sometimes leads to deadly consequences or other social consequences för the victims. Research shows that two of the social consequences of domestic violence against women are poverty and homelessness. This is due to the fact that most women who are victims of domestic violence usually also suffer economic abuse from their partners. Housing can be an issue för domestic violence victims because of their poor financial status among other reasons. The social services has the utmost responsibility to assist women who have been victims of domestic violence. The aim of this study was to investigate social workers understanding and experiences of how factors such as housing and poor financial status can delay the breakup process för women suffering domestic abuse from their partners, and if any challenges arise when working to meet these abused women's housing and financial needs. A qualitative method was used to collect data from five social workers through thematically semi-structured interviews. The results, which are presented in various themes, were analysed using theories such as street level byråcracy, organisation theory and power. The results shows that the social services usually meet the financial and immediate housing needs of these abused women but the long term housing solutions are usually a challenge, and this is mostly due to general housing shortages in Sweden. The results also highlights the importance of basic knowledge about domestic violence among social workers in particular and other human-serviceorganisations in general. Finally, the study brings to light some of the challenges that social workers encounter when working to meet domestic abused women's financial and housing needs, which are: limited knowledge about domestic violence and its consequences, limited resources, high workload and lack of concrete directives and guidelines from the government about how to suppor t and work with victims of domestic violence.

I den här studien har ämnet våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor uppmärksammats. Anledningar till att kvinnor valde att stanna i våldspräglade relationer undersöktes, och vidare hur man arbetade med våldsutsatta kvinnor. Sex semistrukturerade intervjuer med professionella genomfördes vid insamlingen av data och tematisk analys användes vid analyseringen av resultaten. I studien framkom att de främsta anledningar till att kvinnorna valde att stanna var rädsla, kärlek och internalisering. Vad avser arbetssättet med de våldsutsatta kvinnorna ansåg professionella att det fanns fem steg för arbetet: möta kvinnan där hon är, lyssna och tro på, tydliggöra, stärka självkänslan och motivera till egna beslut. / In this study, the topic of domestic violence and men’s violence against women have been highlighted. Reasons as to why women chose to stay in abusive relationships have been investigated, and further on how professionals work and respond to these women. Six semistructured interviews with professionals were conducted during the collection of data, and thematic analysis were used when analyzing the data. The study revealed that the main reasons as to why women chose to stay were fear, love and internalization. Regarding working methods when it comes to dealing with battered women; professionals believed that there are five stages to go about: be where the woman is, listening and believing, clarifying, strengthening self-esteem and motivating to make their own decisions.

Syftet med studien är att på en kommunal nivå undersöka hur arbetet och kompetensen kring hedersrelaterat våld och förtryck ser ut inom socialtjänsten. Fokus är på socialarbetares upplevelser och resonemang kring hedersrelaterat våld. Studien har en kvalitativ forskningsansats och syftet har uppnåtts genom semistrukturerade telefonintervjuer med socialarbetare i 15 kommuner, fördelat på två län. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjudeltagarnas uttalanden har tolkats med hjälp av Michael Lispkys teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt med begrepp som kulturessentialism och postkolonial teori.  Resultatet visar på att det finns särskild kompetens om hedersrelaterat våld och förtryck inom de flesta kommuner men att den ofta är knuten till enskilda handläggare. Det har även framkommit hur viktigt kunskap är för att identifiera och ge rätt stöd i hedersrelaterade ärenden. Gemensamt för de insatser som erbjuds offer, familj och förövare är att få av dem är anpassade för hedersproblematik. De insatser som erbjuds utsatta individer tycks tillgodose deras behov av skydd men tvingar också individen att genomgå stora uppoffringar, därmed finns ett behov av att utveckla och förbättra dessa insatser. Vidare framgår att det finns delade meningar om vad hedersrelaterat våld och förtryck antas bero på samt inom vilka familjer det förekommer. Vissa uttrycker att hedersrelaterat våld endast förekommer inom vissa kulturer och grupper, medan andra menar att så inte är fallet. / The purpose of the following study is to examine how the work is organized on a municipal level and what expertise social workers in different municipalities have about honor-related violence. The focus is on social workers experiences and reasoning about honor-related violence. The study has a qualitative research approach, and the purpose has been achieved by doing semi-structured interviews per telephone with social workers from 15 municipalities, divided into two regions. The collected data has been analyzed through a thematic analysis. The statements of the study participants have been interpreted with help from Michael Lipsky's theory about street-level bureaucracy and discretion and also by the terms culture essentialism and postcolonial theory.  The results show that in most of the municipalities the social workers have special skills about honor-related violence, though the skills are often directly linked to individual employees in the organization. It has also emerged how important knowledge is to be able to identify and to give the right support in honor-related cases. Common for the interventions social services are offering victims, families and perpetrators is that few of them are adjusted for honor-related issues. The interventions that are offered to victims seems to meet their needs of shelter although it comes with great personal sacrifices, therefore there is a need to develop and improve the interventions. Further there are split opinions about what the causes for honor-related violence are and within which groups it occurs. Some of the participants expresses that honor-related violence only occurs in certain cultures and groups, while other claims the opposite.

In this study, the topic of men’s violence against women has been highlighted. Men’s violence against women is a societal problem that occurs in various social groups, ages and cultures. The study conducts semi-structured interviews with six social workers to examine their experiences working with abused women with foreign backgrounds. The collected data were analyzed through thematic analysis method based on: the normalization process, empowerment and break-up process. The study showed that some of the main factors that made it difficult for women were children, emotional ties, financial and housing dependencies. This study also confirmed previous studies which showed that women with a foreign background are particularly vulnerable and thus find it more difficult to break up a relationship due to societal norms, language difficulties, social networks and because of their ignorance of society. This study also shows that the interviewed social workers found that motivation and support given to violated women in various processes made the break-up process easier for these women. However, the social workers encountered some difficulties working with women with a foreign background, such as communication difficulties.

Women who are subjected to violence in close relationships are a vulnerable group that are becoming increasingly prioritized within the social services in Sweden. However, the support offered to this group varies between different municipalities. This study highlights similarities and differences between social workers' working methods in a smaller and larger municipality when working with who are exposed to violence in close relationships. The study is qualitative and is based on semi-structured interviews with six social workers that work with women who are subjected to violence in close relationships. Three of the social workers are employees in a larger municipality, while the remaining three work in a smaller municipality. The social workers' way of working was compared to see what opportunities and limitations as well as similarities and differences exist between municipalities with different working conditions. The theoretical perspectives used in this study are street bureaucracy and humanism. The power relationship between social workers and clients has also been discussed. The result shows that there are more similarities than differences between social worker´s procedure, even if they work in municipalities with different conditions. One conclusion is that the differences in working methods do not depend on the size of the municipalitiy, but more on how social workers use their room for action. / Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer är en utsatt grupp som börjar bli allt mer prioriterad inom socialtjänsten i Sverige. Dock varierar stödet som erbjuds från kommun till kommun av olika anledningar. Denna studie belyser likheter och skillnader i socialarbetarnas arbetssätt med våldsutsatta kvinnor i en mindre och en större kommun samt vad skillnaderna kan bero på. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med sex socialarbetare som arbetar nära våldsutsatta kvinnor. Tre av socialarbetarna arbetar i en större kommun och de tre andra arbetar i en mindre kommun. Socialarbetarnas arbetssätt jämfördes sedan med varandra för att se vilka möjligheter och begränsningar samt likheter och skillnader det finns mellan de olika kommunerna. De teoretiska perspektiv som används är gatubyråkrati och humanism. Även maktrelationen mellan socialarbetare och klienter har diskuterats. Resultatet visar att de våldsutsatta kvinnorna erbjuds samma sorts stöd oavsett kommunens storlek. Resultatet visar även att det finns fler likheter än skillnader mellan informanternas arbetssätt trots att de arbetar inom en större och en mindre kommun. En slutsats är att skillnaderna i arbetssätten inte beror på kommunernas storlek utan mer på socialarbetarens användande av sitt handlingsutrymme.

Kvinnojourer i Sverige utför varje dag ett viktigt arbete med att hjälpa våldsutsatta kvinnor. Denna studie syftade till att undersöka de som arbetar på kvinnojourers erfarenheter kring våldsutsatta kvinnors uppbrottsprocesser och om dessa erfarenheter har ändrat deras arbetssätt med att hjälpa andra våldsutsatta kvinnor. Två frågeställningar användes för att besvara syftet där den första berörde kvinnors uppbrottsprocesser och den andra jourernas arbete. Utförandet av studien underbyggs av att det råder en kunskapslucka kring just detta område. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio anställda på olika kvinnojourer i Sverige. En tematisk analys gjordes för att analysera den insamlade datan, för att sedan identifiera kodord som bildades till teman. Åtta teman bildades; omgivning, stöd, kunskap, yttre faktorer, kvinnan, kunskap, support och individuella faktorer. Resultatet visade att enligt kvinnojourerna är det individuellt varför en kvinna lämnar en våldsam relation men de främsta orsakerna är när barn eller omgivning drabbas, att våldet eskalerar eller att kvinnan helt enkelt fått nog. De ansåg även att erfarenheter och kunskap kring kvinnors uppbrottsprocesser har en inverkan på hur de arbetar med andra utsatta kvinnor. / Women's shelters in Sweden perform every day an important job of helping abused women. This study aims to examine those who work at women's shelters and their experiences on abused women's leaving processes. Also if these experiences has changed their way of working with helping other abused women. Two questions were used to achieve the purpose. The first question is about women’s leaving processes and the second is about the shelters work. The execution of the study is supported by the fact that there is a knowledge gap in this area. Semi-structured interviews were conducted with nine employees at various women's shelters in sweden. A thematic analysis was used to analyze the collected data, and then to identify codewords formed into themes. Eight themes were found; environment, support, knowledge, external factors, the woman, knowledge, support and individual factors. The results showed that according to the women's shelters, it's individual why a woman leaves a violent relationship but the main reasons are when children or the environment is affected, that the violence escalates or that the woman has had enough. They also felt that experiences and knowledge about women's leaving processes have an impact on their work with other abused women.

Men´s violence against women causes major physical and psychological consequences and is therefore classified as a prioritized public health issue by the UN. The government offers various forms of help for abused women, including support and protection through non-profit women´s shelters. The national association Unizon incorporate 90 women´s shelters that through knowledge of violence, gender and power, offer support and protection to women and children that are victims of violence. This study aims to increase the knowledge of women´s shelters work with abused women. The basis of the study is formulated through two research questions; “How do professionals work to shed light on resistance and the responsibility for the violence?” and “How does shedding the light on resistance interact with the placement of responsibility?” Based on the aim of the study, a qualitative research approach was adopted in which five semi-structured interviews with professionals at Unizon´s women´s shelters were conducted. Through a thematic analysis, two themes were identified; “To prepare the woman to leave” and “To prepare the woman to not return”. The results were analyzed using a relational perspective on power and the power triangle, as well as the concept of empowerment. The results demonstrated that by referring to violence as violence, the resistance of the abused woman is made visible, which in turn leads to clarity concerning the issue of responsibility.