Men´s violence against women causes major physical and psychological consequences and is therefore classified as a prioritized public health issue by the UN. The government offers various forms of help for abused women, including support and protection through non-profit women´s shelters. The national association Unizon incorporate 90 women´s shelters that through knowledge of violence, gender and power, offer support and protection to women and children that are victims of violence. This study aims to increase the knowledge of women´s shelters work with abused women. The basis of the study is formulated through two research questions; “How do professionals work to shed light on resistance and the responsibility for the violence?” and “How does shedding the light on resistance interact with the placement of responsibility?” Based on the aim of the study, a qualitative research approach was adopted in which five semi-structured interviews with professionals at Unizon´s women´s shelters were conducted. Through a thematic analysis, two themes were identified; “To prepare the woman to leave” and “To prepare the woman to not return”. The results were analyzed using a relational perspective on power and the power triangle, as well as the concept of empowerment. The results demonstrated that by referring to violence as violence, the resistance of the abused woman is made visible, which in turn leads to clarity concerning the issue of responsibility.

Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av Sveriges jourrörelse. Det har tidigare skrivits om jourrörelsens förra och första splittring, som ägde rum på 90-talet. Men ingen litteratur finns ännu angående den senaste splittringen av jourrörelsen, detta är någonting som denna uppsats vill ändra. Syftet med studien är att undersöka och förstå vilken roll organisationsidentitet har haft i den senaste splittringen av jourrörelsen. Splittringen föregicks av att ett nytt samverkansorgan bildades år 2017: Förenade tjej- trans- och ungdomsjourer (FTTU). Bildandet av detta samverkansorgan efterföljdes av att nästan alla transjourer lämnade riksförbundet Unizon, till fördel för FTTU. Studien är en fallstudie där organisationsidentiteten undersöks och jämförs mellan Unizon och tre transjourer som begärt utträde ur Unizon. Meningsskiljaktigheter om transinkludering lyfts av alla tre transjourerna som orsak till deras utträden. Fallet är ett exempel på splittringen av en feministisk rörelse, vilket gör att studien kan komma att bidra till den forskning som finns om splittring av feministiska rörelser. Studien använder sig av kvalitativ textanalys och samtalsintervjuer som metoder. I tidigare forskning har olika orsaker lyfts fram till varför en rörelse eller organisation splittras: (1) motstridigheter mellan en social rörelses kollektiva identitet och medlemmarnas individuella identiteter; (2) introduktionen av en ny fråga i en rörelse; (3) exkluderingen av en grupp eller en grupps känsla av att bli osynliggjord i en rörelse. Transjourernas utträden ur Unizon går i varierande grad att förklaras med alla dessa tre förklaringsmodeller. Studien kommer fram till att organisationsidentiteterna i transjourerna och Unizon spelade en viktig roll i jourrörelsens senaste splittring. Trots likheter mellan Unizons och transjourernas organisationsidentiteter, skapar centrala delar i organisationsidentiteterna skiljelinjer mellan transjourerna och deras förra riksförbund.

Denna uppsats är en diskursanalys över Sveriges kvinno- och tjejjourers två riksförbunds (Roks och Unizon) konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem. Syftet är att belysa hur riksförbunden bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor som socialt problem och hur riksförbunden bidrar till konstruktionen och beskrivningen av det sociala problemets orsaker och lösningar. Materialet består av pressmeddelanden från respektive förbund under perioden 2013–2015. Med socialkonstruktionismen som forskningsansats och Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod har samtliga texter analyserats och sedan sammanfattats i en schemamodell skapad av Håkan Jönsson. Resultatet visar på fyra diskurser inom diskursordningen; två för förbunden gemensamma (strukturkritisk diskurs och diskursen om offentlig sektor som inkompetent samarbetspartner) samt två diskurser specifika för var sitt förbund (Roks professionaliseringskritiska diskurs och Unizons våldspreventiva lösningsorienterade diskurs). Uppsatsen avslutas med en diskussion kring vidare forskning utifrån frågorna hur sociala problem kan konstrueras och förstås med hjälp av civilsamhällets aktörers kommunikation utåt och i relation till resultatet hur civilsamhällets aktörers upplevelser kring samarbetet med offentlig sektor ser ut och kan tänkas förbättras.