SAMMANFATTNING   Enligt den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN) så ska sjuksköterskan handla för att skydda enskilda personer när deras hälsa hotas av andras handlingar. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter att uttrycka sina behov, vilket ställer krav på omgivningen att kunna läsa av kroppsspråk vid illabefinnande. Personcentrerad vård rekommenderas vid demenssjukdom. Äldre kvinnor med demenssjukdom löper dubbel risk än andra äldre att utsättas för våld i form av vanvård från vårdare. De utsätts oftare för våld av personer som är kända för dem snarare än en främling. Tecken på våldsutsatthet skiljer sig hos personer med demenssjukdom jämfört med andra våldsutsatta och de blir inte alltid bemötta och betraktade som ett brottsoffer. Våld kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller bestå av vanvård och försummelse och är ett allvarligt hot mot kvinnornas hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats. Resultatet baserades på sju intervjuer med sjuksköterskor, vilka arbetade i hemsjukvården inom kommunal vård- och omsorg. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med stöd av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjudata.   Resultatet visade att de vanligaste våldsutövarna var makar/manlig partner. Ansträngd och utlämnad anhörigvårdarsituation kunde leda till våldsutövning. Kvinnornas våldsutsatthet förmedlades via kroppsspråket, beteendeförändringar och identitetsförvirring. Möten med våld kunde framkalla sårbarhet hos sjuksköterskor. Insikt om våld uppstod under intervjuerna: som till exempel vikten av lika omhändertagande som yngre våldsutsatta och erfarenheter kring specifik omvårdad. Att vård- och omsorgspersonal samt anhöriga får kunskap om demenssjukdomar och att öka medvetenhet om våld beskrevs som betydande i våldsförebyggande arbete. Likaså vikten av tidig information, utbildning och samtalsstöd till anhöriga. Sjuksköterskor kan möta äldre kvinnor med demenssjukdom som är utsatta för olika former av våld. Anhörigvårdare kan börja utöva våld mot kvinnorna som en konsekvens av livet med demenssjukdomen. Kvinnornas hälsa och identitet påverkas av våld och demenssymtomen kan förvärras. Dessa kvinnor får inte alltid samma omhändertagande som andra våldsutsatta yngre, vilket de har rättighet till. Viktiga delar i omvårdnaden av kvinnorna kan vara att inge trygghet och en känsla av inkludering. Även kontinuitet och personkännedom om kvinnorna kan vara av betydelse för att förebygga ohälsa. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal behöver få kunskap om demenssjukdomar och våld för att kunna förebygga våld. Anhöriga är även i behov av tidig information och stöd från professioner inom hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg för att underlätta vårdarsituationen.   Nyckelord: Demenssjukdom, våld i nära relation, våldsutsatta äldre kvinnor, personcentrerad vård, intervjustudie / ABSTRACT   According to the international Code of Ethics for Nurses (ICN), a nurse should act to protect individuals when their health is being threatened by the actions of others. People with dementia may have difficulties expressing their needs, which imposes on the environment the ability to read the body language if not well-being. Person-centered care is recommended when suffering from dementia. Elderly women with dementia runs a double risk of violence than other elderly people to be subjected to violence in the form of neglect by carers. They are more often subjected to violence by people known to them rather than a stranger. Signs of abuse are different for people with dementia compared to others and people with dementia tare not always treated and regarded as victims. The violence can be mental, physical, sexual, economical, consist of neglect and they are all serious threats to women's health.   The aim was to describe the nurses' experiences of encounters with women of 65 years of age and older with dementia, victims of violence in close relationships in ordinary accommodation.   The study is conducted by a qualitative research approach. The result was based on seven interviews with nurses who worked in home care in municipal health care. Data were collected through semi-structured interviews, with the support of an interview guide. Qualitative content analysis was used to analyze interview data.   The results showed that the most common practitioners of violence were spouses/male partners. Situations of tension and lacking support for relatives could lead to violence. Women's vulnerability conveyed through body language, behavior change and identity confusion. Meetings with violence makes the nurses’ situation vulnerable too. Understanding of violence occurred during the interviews, as well as the importance of equality of care as younger battered and experiences around specific cared. If the health and social care staff and the relatives gain knowledge about dementia and increasing awareness of violence, the result is significant in violence prevention efforts. Likewise, was the importance of early information, education and counselling to relatives.   Nurses can meet elderly women with dementia who are exposed to various forms of violence. Family carer can begin to practice violence against women as a consequence of life with dementia. The health and identity of women are affected by violence and symptoms of dementia may deteriorate. These women do not always receive the same care as other younger people vulnerable to violence, for which they are entitled. Important aspects of the care of women can be to provide security and a sense of inclusion. Continuity and personal awareness of women can also be important for preventing ill health. Relatives and healthcare professionals need knowledge about dementia and violence in order to prevent violence. Relatives are also in need of early information and support from health care professions and municipal care to facilitate the care situation. Keywords: dementia, violence in close relationships, abused older women, person-centered care, interview study

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och kränker våldsutsatta kvinnors frihet. Kvinnliga offer är överrepresenterade i statiskt som berörvåld i nära relation. Med en kvalitativ ansats har vi haft som syfte att undersöka professionellas syn på varför kvinnor stannar kvar i våldsammaheterosexuella parrelationer och vad som möjliggör för ett uppbrott. Med ett målinriktat urval har sex professionella socialarbetare strategiskt valts ut för att besvara vårt syfte med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Denna studie tar stöd av teorierna, normaliseringsprocessen och uppbrottsprocessen. För att analysera det empiriska materialet har en tematisk analysmetod använts. Resultatet har brutits ner i följande trehuvudteman: rädsla, normaliseringsprocessen samt stöd. Följande subteman är barn, ekonomi, kärlek, kultur, isolering, internalisering, samhällets resurser och kunskap. Studien visade på kvarhållande faktorer, dessa var rädsla och en direkt följd av normaliseringsprocessen. Rädslan kvinnorna upplever kan härledas till barn, ekonomi, kärlek samt kultur. Enligt professionella upplever flera kvinnor en rädsla kring vad som kan hända barnen vid en eventuell separation och hur de ska klara sig ekonomiskt utan mannens finansiering. Rädslan kan även förväxlas med kärlek och en delkvinnor är styrda av kulturella normer, vilket skapar en rädsla för att lämna. Normaliseringsprocessen visade sig även vara ett återkommande tema som synliggör hur gränserna för vad som uppfattas vara normalt förskjuts och att våldet normaliseras för kvinnorna. De faktorer som visade sig möjliggöraför ett uppbrott från våldspräglade relationer var stöd i form av samhällets resurser, barn samt kunskap. Med hjälp av samhällets resurser kan kvinnor få hjälp med ekonomi, skydd samt skyddad identitet, vilket kan vara avgörande faktorer för att kunna lämna. Även kunskap kring kvinnans rättigheter och vilket stöd som finns tillgängligt är viktiga faktorer som möjliggjorde för ett uppbrott. / Men's violence against women is a societal problem that violates the freedom of women who are victims of violence. Female victims are overrepresented in statistics concerning violence in intimate relationships. With a qualitative approach, this study aims to examine professionals' perspectives on why women stay in abusive heterosexual relationships and what enables them to break free. Through purposeful sampling, six professional social workers have been strategically selected to address ouraim through semi-structured interviews. This study draws on the theories ofthe normalization process and the process of leaving an abusive relationship.A thematic analysis method has been employed to analyze the empirical material. The results have been categorized into three main themes: fear, the normalization process, and support. The following sub-themes include children, finances, love, culture, isolation, internalization, love, societal resources, and knowledge. According to the professionals, the most prominent factors keeping women in abusive relationships were fear and, as a direct consequence, the normalization process. The fear experienced by the women could be attributed to concerns about the children, financial dependence, and cultural norms. Several women were afraid of the potential consequences for their children in the event of a separation and how they would manage financially without the partner's support. The normalization process emerged as a recurring theme, highlighting how the boundaries of what is perceived as normal shift, and the violence becomes normalized for women. The factors enabling a break from violent relationships included support in the form of societal resources and knowledge. Through societal resources, women can receive assistance with finances, protection, and secure identity, which can be crucial factors in leaving. Awareness of women's rights and the available support also played significant roles in enabling a break.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Att kvinnor utsätts för våld av sin partner är idag och har länge varit ett samhällsproblem. Våldet mot kvinnorna är något som medför allvarliga skador mot kvinnornas fysiska och psykiska hälsa. Det leder i sin tur vidare till bland annat ångest, depression, suicidtankar och självskada. Som sjuksköterska finns ett professionellt ansvar att lyfta och se dessa våldsutsatta kvinnor för att kunna ge god omvårdnad och stöd.  Syfte Syftet var att belysa lidandet hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner för att förstå betydelsen av mötet inom omvårdnad.   Metod En icke-systematisk litteraturöversikt med totalt 17 inkluderade vetenskapliga artiklar som utgör resultatet i denna studie. Artiklarna togs fram med databaserna PubMed och CINAHL. De valda artiklarna analyserades och granskades utefter Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag.  Resultat Resultatet i litteraturöversikten visade både negativa och positiva upplevelser av sjukvården hos kvinnor som utsatts för våld av sin manliga partner. Upplevelserna som resultatet tog fram visade sig främst vara negativa. Kvinnor visade sig ha olika upplevelser av första mötet med sjukvårdspersonalen som kunde handla om exempelvis att känna sig hörd, sedd och bekräftad medan de negativa upplevelserna kunde handla om tvärtemot, att inte känna sig hörd, sedd eller bekräftad. Resultatet delades in enligt två kategorier med fem respektive tre subkategorier.  Slutsats Våld i nära relation som utövas mot kvinnor av en manlig partner är ett globalt folkhälsoproblem som sjukvårdspersonal har behov av ökad utbildning inom för att kunna lindra lidande hos våldsutsatta kvinnor. Den fortsatta utbildningen kan förslagsvis behövas för att uppmärksamma våldet kvinnor utsätts för av sin manliga partner vilket kan vara till nytta för patienterna, närstående och samhället i stort. / ABSTRACT  Background The fact that women are exposed to violence by their partner is today and has for a long time been a societal problem. Violence against women is something that causes serious damage to women's physical and mental health. This in turn leads to anxiety, depression, suicidal thoughts and self-harm. As a nurse, there is a professional responsibility to lift and see these abused women in order to give god care and support.  Aim The purpose was to shed light on the suffering of women who have been exposed to violence by their male partner in order to understand the importance of the encounter in nursing.   Method A non-systematic literature review with a total of 17 included scientific articles that constitute the result of this study. The articles were produced with the databases PubMed and CINAHL. The selected articles were analyzed and reviewed according to Sophiahemmet University's assessment data.  Results The results in the literature review showed both negative and positive experiences of healthcare in women who have been exposed to violence by their male partner. The experiences that the result produced turned out to be mainly negative. Women turned out to have different experiences of the first encounter with the healthcare staff, which could be for example feelings of being heard, seen and confirmed, while the negative experiences could be about not feeling heard, seen or confirmed. The results were divided into two categories with five and three subcategories, respectively.  Conclusions Intimate partner violence that is perpetrated against women by a male partner is a global public health problem in which healthcare professionals need increased training to be able to alleviate suffering in women exposed to intimate partner violence. Further education may be needed to pay attention to the violence women are exposed to by their male partner, which can be beneficial for patients, relatives, and society at large.

Bakgrund Våld i nära relationer är ett globalt problem som påverkar kvinnor i alla samhällsklasser, i alla kulturer, i alla delar av världen. Våld kan utspela sig både fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Omkring 30 procent av kvinnor över 18 år har, eller kommer utsättas för våld från en partner. Det första mötet med den våldsutsatta kvinnan är det som lämnar spår för framtiden. Vårdenheter utbildar inte alltid sin personal tillräckligt, vilket gör hälso- och sjukvårdspersonal osäkra kring hur de ska bemöta situationen, vilket kan resultera i att kvinnan inte blir bemött på rätt sätt. Syfte Att belysa hur kvinnor utsatta för våld i nära relationer upplever bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes med 15 vetenskapliga artiklar som underlag. De vetenskapliga artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo genom blocksökning med hjälp av SubjectHeadings och MeSH-termer samt titel/abstrakt sökningar. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet. Därefter sammanställdes och analyserades artiklarna med en integrerad analys. Resultat Dataanalysen gav upphov till tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var kvinnors barriärer av tidigare erfarenheter, negativt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal och positivt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet visade att många kvinnor kände sig svikna av hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande och hjälpen de fick. Det visade på vikten av att hälso- och sjukvårdspersonal bemöter kvinnorna med empati, att de tar sig tiden att lyssna på kvinnornas berättelser samt ger de adekvat hjälp och stöttning. Ett personcentrerat förhållningssätt vägde tungt hos kvinnor utsatta för våld i nära relationer för att dem inte ska känna sig som en del av statistiken. Slutsats Studien identifierade kvinnor utsatta för våld i nära relationers upplevelse av bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal där flera bristande faktorer belystes. Genom att hälso- och sjukvårdspersonals kunskap kring våld i nära relationer ökar, och kvinnors behov belyses, kan fler våldsutsatta kvinnor erhålla den hjälp de behöver i bemötandet med hälso- och sjukvårdspersonal. Nyckelord: Bemötande, upplevelse, våld i nära relation, hälso- och sjukvårdspersonal, våldsutsatta kvinnor / Background Domestic violence is a global burden that affects women in all social classes, in all cultures, in all parts of the world. Violence can for example take form psychologically, sexually, and financially. Around 30 percent of women over the age of 18 have or will be subjected to partner violence. The first meeting with an abused woman is what sets the path for future care. Care units do not always educate their staff sufficiently, which makes healthcare personnel unsure of how to handle the situation, which can result in the women not being met with the right attitude. Aim To shed light on how women exposed to intimate partner violence experience the attitudes of healthcare personnel. Method A non-systematic literature review was carried out with 15 scientific articles as a basis. The scientific articles were obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo by block searches using SubjectHeadings and MeSH-terms as well as title/abstract searches. The articles underwent a quality review based of off Sophiahemmet University’sassessment documents for scientific classification and quality. The articles were then compiled and analysed using an integrated analysis. Results The data analysis gave rise to three main categories and eight subcategories. The main categories were women’s barriers of past experiences, negative attitudes from healthcare personnel and positive attitudes from healthcare personnel. The results showed that many women felt let down by healthcare personnel’s attitudes and the help they received. It showed the importance of the healthcare personnel treating the women with empathy, that they took the time to listen to their stories and give them adequate help and support. A person-centred approach weighed heavily with women exposed to intimate partner violence so that they don’t feel like another statistic. Conclusions The study identified women exposed to intimate partner violence experiences of the attitudes of healthcare personnel, where several missing factors where highlighted. By increasing healthcare personnel’s knowledge of intimate partner violence and highlighting women’s needs, more women exposed to violence, can receive the help they need in the meeting with healthcare personnel. Keywords: Attitude, experience, healthcare personnel, intimate partner violence, violence against women

Honor-related violence and oppression is a global social problem where women who are at risk of honor in many cases do not dare to seek help and support from social services. The purpose of this study is to investigate how women are affected by honor-related violence and oppression and what challenges the social service in Sweden is facing. The study is carried out through an overall literature study in the form of 12 scientific articles. The results show that honor-affected women live under constant oppression where standards of honor are more prioritized than the women's well-being and right to freedom. It also shows that the social service is going through a series of different challenges, including through a lack of experience and a lack of cooperation between different authorities. When these results are presented, it becomes clear how dishonored women are considered "especially vulnerable", which pushes their isolation in society even more. The social workers' lack of experience on the subject means that vulnerable women do not receive the help and support they need. In addition, the dishonored woman runs the risk of being subjected to even more violence by her perpetrator if she is denied the support and help she needs. This study sets out what problems honor-prone women can encounter in contact with social services. Their contact with social services can either free them from honor violence or make the situation even worse. / Hedersrelaterat våld och förtryck är ett globalt samhällsproblem där hedersutsatta kvinnor i många fall inte vågar söka hjälp och stöd av socialtjänsten. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnor påverkas av hedersrelaterat våld och förtryck samt vilka utmaningar socialtjänsten i Sverige står inför. Studien utförs genom en övergripande litteraturstudie i form av 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att hedersutsatta kvinnor lever under ständigt förtryck där hedersnormer är mer prioriterade än kvinnornas mående och rätt till frihet. Det visar även att socialtjänsten går igenom en rad av olika utmaningar, bland annat genom bristande erfarenhet samt bristande samverkan mellan olika myndigheter. När dessa resultat presenterats blir det tydligt hur hedersutsatta kvinnor betraktas som  “särskilt utsatta”, vilket trycker på deras isolering i samhället ännu mer. Socialarbetarnas bristande erfarenhet kring ämnet leder till att hedersutsatta kvinnor inte får den hjälp och stöd de är i behov av. Dessutom löper den hedersutsatta kvinnan en risk att utsättas för ännu mer våld av sin förövare om hon nekas stöd och hjälp som hon behöver. Denna studie planterar fram vilka problem hedersutsatta kvinnor kan stöta på i kontakt med socialtjänsten. Deras kontakt med socialtjänsten kan antingen fria dem från hedersvåldet eller göra situationen ännu värre.

Studien syftar till att undersöka hur tidigare våldsutsatta kvinnor med skyddade personuppgifterupplever sitt medborgarskap och om det finns någon kongruens mellan idén om medborgarskap och kvinnornas egna upplevelser. Utifrån medborgarskapsteori har två dimensioner identifierats: deltagande och känslor. Materialet utgörs av sekundärdata baserad påJämställdmyndighetens rapport 86 gömda kvinnor och deras 128 barn samt berättelser publicerade på organisationen Gömda kvinnors Instagramkonto @gomda.kvinnor. Studiedesignen utgörs av en tvärsnittsstudie där fler än ett fall undersöks över tid för att avslöja mönster i verkligheten. Materialet analyseras med hjälp av en kvalitativ textanalys, mer specifikt en kritisk idéanalys. Resultaten visar att kvinnorna ställs inför många problematiska situationer till följd av skyddet och upplever att samtliga medborgerliga dimensioner i någon mån påverkas av att leva med skyddade personuppgifter. Kvinnornas upplevelser tyder därmed på att det inte finns kongruens mellan idén om medborgarskap och deras egen upplevelse.Inkongruensen tolkas däremot vara störst i en i av subdimensionerna.

Mäns våld mot kvinnor är ett omfattande samhällsproblem, där internationell forskning visar att mäns våld mot kvinnor tenderar att öka under samhällskriser. Syftet med studien är att undersöka om öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor såväl påverkades som förändrades av covid-19-pandemin. Studien syftar också till att undersöka om socialarbetare inom öppenvården upplever att mäns våld mot kvinnor förändrades under pandemin och i så fall hur. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med fem socialarbetare inom öppenvården. För att analysera resultatet har tematisk analys tillämpats, med grund i de teoretiska begreppen handlingsutrymme, organisatorisk resiliens, makt och kontroll samt social isolering. Studien visar att våld gentemot kvinnor ökade och blev grövre under pandemin till följd av de restriktioner som infördes, samtidigt som färre kvinnor sökte hjälp för sin utsatthet under pandemin. Vidare förändrades öppenvårdens praktiska arbete på grund av pandemins restriktioner, gällande ett digitaliserat klientarbete och anpassade arbetssätt. Slutligen konstateras det att öppenvårdens praktiska arbete med våldsutsatta kvinnor återgått till hur det var innan pandemin, samtidigt som nya digitala möjligheter har uppkommit. Våldet har även ökat efter pandemin, vilket medfört att öppenvården idag har ett större fokus på våld samt bristfälliga resurser. / Men's violence against women is an extensive social problem, where international studies implies that men’s violence against women tend to increase during crises in the society.The aim of this study is to examine if the practical work in the open care with female victims of domestic violence was affected and changed due to the covid-19-pandemic. The study also aims to examine whether social workers in the open care experience that men's violence against women changed during the pandemic and if so how. The study is based on semi-structured interviews with five social workers in the open care. Thematic analysis has been applied to analyze the results, based on the theoretical concepts: capacity for action, organizational resilience, power, control and social isolation. The study indicates that the violence increased during the pandemic and was more severe due to the effects of the pandemic restrictions. Furthermore, the study found that although the violence increased, fewer victims sought aid during the pandemic. The pandemic also changed the practical work in the open care, regarding digitized client work and adapted working methods. Finally, the practical work in aid of abused women at the open care has mostly returned to pre-pandemic ways. However, digital opportunities have emerged. The domestic violence has also increased after the pandemic, resulting in a larger focus on violence and lack of resources in the open care today.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterarnas arbete med våldsutsatta män i nära relation (VNR) genom att undersöka arbetsmoment såsom information, bemötande, rutiner, insatser och samverkan inom socialtjänsten. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer från sex socialsekreterare inom socialtjänsten. Studien har utgått från social rollteori och det pedagogiska perspektivet för att skapa en bättre förståelse av det insamlade materialet. En kvalitativ innehållsanalys genomfördes för att analysera insamlat material. Resultatet i studien visade att socialsekreterarnas uppfattning var att mäns utsatthet i nära relation har ignorerats av samhället och att den gemensamma bilden var att det även föreligger ett stort mörkertal bland våldsutsatta män. Socialsekreterarna beskrev att normativa föreställningar i samhället låg till grund för bakomliggande orsaker. Studien visade även att organisationernas struktur och resurser påverkar socialsekreterarnas förutsättningar att utveckla sin kompetens och kunskap inom våld i nära relation. Slutsatsen är att våldsutsatta män saknar tillgång till information om hjälpsökande och att det föreligger behov av att fler organisationer arbetar med att utveckla och synliggöra information specifikt riktat till våldsutsatta män. Det föreligger även ett behov av att uppmärksamma våldsutsatta män med hjälp av politiska diskussioner, ökad uppmärksamhet inom media samt att bredda kunskapen om ämnet genom vidare forskning. Detta bör generera i fler utfall där våldsutsatta män i högre utsträckning söker hjälp med utgångspunkt i att ökad kunskap skapar bättre förutsättningar i samhället. / The purpose of the study was to examine the work of social workers with men subjected to violence in close relationships (VNR) by investigating work aspects such as information, approach, procedures, interventions, and collaboration within social services. The study was conducted using a qualitative method, specifically semi-structured interviews with six social workers in a medium-sized municipality. The study drew on social role theory and the pedagogical perspective to gain a better understanding of the collected material. A qualitative content analysis was conducted to analyse the gathered data. The results of the study indicated that social workers perceived that men's vulnerability in close relationships had been ignored by society, and there was a common perception that there is a significant underreporting among men subjected to violence. Social workers described that normative beliefs in society underlie the root causes. The study also revealed that organizational structures and resources affect social workers' conditions to develop their competence and knowledge within intimate partner violence. In conclusion, the study found that men subjected to violence lack access to information about seeking help, highlighting the need for more organizations to work on developing and promoting information specifically targeted at men subjected to violence. There is also a need to draw attention to men subjected to violence through political discussions, increased media attention, and broadening knowledge on the subject through further research. This should result in more instances where men subjected to violence are more likely to seek help, based on the understanding that increased knowledge creates better conditions in society.

Insatserna till våldsutsatta i nära relation utgår tydligare från kvinnor och deras behov i lagen. Hur yrkesverksamma socionomer betraktar våldsutsatta och vem som är offer kan påverka bemötandet av våldsutsatta. Syftet med studien var att undersöka hur skillnader i behov och insatser till våldsutsatta män respektive kvinnor i våld i nära relation [VINR] uppfattas av yrkesverksamma socionomer. Syftet var också att undersöka hur uppfattningarna om våldsutsatta i VINR kan förstås samt påverka våldsutsatta män respektive kvinnor som söker stöd hos socialtjänsten. Vår teoretiska utgångspunkt var begreppen habitualisering, ytliga och täta behovstolkningar samt Fraser modell om samhällsproblem. Studien hade en kvalitativ ansats och utgick från sju intervjuer med yrkesverksamma socionomer. Empirin analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att yrkesverksamma inte upplever att det finns skillnader i behov och insatser till våldsutsatta män respektive kvinnor samtidigt som en djupare analys av empirin visar att skillnader faktiskt finns. Erfarenhet och kunskap är viktigt för förståelsen av problemen. Resultatet visade vidare att mörkertalet inom VINR är stort. Hur yrkesverksamma ser på manlighet, kvinnlighet och tillämpandet av könsneutralitet i förhållande till våldsutsatta kan få negativa konsekvenser för våldsutsatta. Slutsatserna av studiens resultat är att det är viktigt att se problemet framför allt ur ett könstypiskt perspektiv för att synliggöra olika behov hos våldsutsatta män respektive kvinnor. Att i högre utsträckning börja se våldet och inte könet kan, menar vi, vara viktigt för att upptäcka VINR. Samtidigt bör könet, med stöd av vårt resultat och tidigare forskning, ges betydelse vid utformningen av insatser. / Interventions to victims of violence in intimate relationship violence [IRV] issues from women and their needs within the law. How professional sociologists sees the victims and who the see as the victim can effect the treatment of the victims. The purpose of this study was to look into how professional sociologists sees interventions and needs of men and women that are victims of IRV. The purpose was also to see how professional sociologists see victims of IRV and how their outlook on the vitctims effect the men and women seeking help from social services. Our theoretical outlook was the concepts habitualization, thin and thick descriptions of needs as well as Frasers model about societal problems. The had a qualitative approach and we interview seven professional sociologists. The empiricism was analyzed with a qualitative content analysis. The result whos that professional sociologists doesn’t experience any differences in interventions and needs between men and women who are victims of IRV. But in a deeper analysis of the result can we see that there are differences. Experience and knowledge are important in the understanding of IRV. The result showed that the hidden statistics in IRV are big. How the professional sociologists see masculinity, feminimity and how they apply gender neutralityin relation to the vitims can have negative effects on the victim. The conclusion of the study is that it’s important to see the problem above all with a gender typcial perspecitve to spot the needs of men and women who are victims of IRV. To spot the violence and not the fender in a higher extent could be important to spot IRV, according to us. Our study and previous research shows that the gender at the same time must be seen to give purpose to the shaping of interventions.

Våld i nära relationer mot kvinnor är ett samhällsproblem som oftast förekommer i det egna hemmet. Sjuksköterskan har en viktig roll i att identifiera dessa våldsutsatta kvinnor. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och en tidig upptäckt av våldet kan förbättra hälsan för den utsatta kvinnan. Det finns svårigheter i vården att identifiera samt möta kvinnors behov av vård på ett tillfredsställande sätt. Syftet är att belysa sjuksköterskors upplevelse av att identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning. Den här studien är en litteraturstudie som utgått från kvalitativa och kvantitativa forskningsartiklar. Artikelsökningen gjordes i PubMed och Cinahl. I resultatet framkom temana "Sjuksköterskans upplevda roll och ansvar", "Sjuksköterskans emotionella upplevelser", "Kunskap och strategier" samt "Arbetsplatsrelarerade faktorer". De faktorer som är en barriär för sjuksköterskans identifiering av våldsutsatta kvinnor är brist på rutiner och riktlinjer, bristande utbildning och kunskap, arbetsmiljö, fördomar och attityder samt känslomässig påverkan. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa våldsutsatta kvinnor behövs mer utbildning, kunskap och erfarenheter kring ämnet. Sjuksköterskor upplever att mer utbildning, kunskap, riktlinjer och rutiner är nödvändigt för att kunna identifiera kvinnor på akutmottagningen som utsatts för våld i nära relation. / Violence in intimate relationships against women is a societal problem that usually occurs in one's own home. The nurse has an important role in identifying these abused women. The violence affects both mental and physical health and an early detection of the violence can improve the health of the vulnerable woman. However, there are difficulties in identifying and meeting women's needs for care in a satisfactory manner. The purpose was to illustrate on nurses' experience of identifying abused women in the emergency department. This is a literature study based on various qualitative articles and various quantitative articles. The article search was done in PubMed and CINAHL. The results revealed two main themes; "The nurse's experienced role and responibility", "The nurse's emotional experience", "Knowledge and strategies" and "Workplace-related factors". Factors that are barriers to the nurse's identification of women exposed to violence are lack of routines and guidelines, lack of education and knowledge, work environment, prejudices and attitudes, and emotional impact. For the nurse to be able to help women exposed to domestic violence, more training, knowledge and experience on the subject is required. For the nurse to be able to identify women exposed to violence, improvement in education, knowledge, guidelines and routines is required.