Bakgrund: Covid-19 (Sars-Cov-2) är en smittsam sjukdom som sedan slutet av 2019 spreds över hela världen. Viruset har globalt orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskorna. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister i arbetsledningen samt sociala aspekter kan även leda till ogynnsamma konsekvenser för individen. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla stress om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen samt stress vid Covid-19. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys och bearbetning av samlad information resulterade i tre kategorier. Kategorierna var; Ovisshet, Påverkad hälsa och Otrygg arbetsmiljö. Sammanfattning: Slutsatsen av översikten är att pandemin har orsakat en ökad arbetsbelastning på sjukhusen och skapat en arbetsmiljö full av stressorer, detta har lett till att sjuksköterskor har upplevt stress. Under den nuvarande pandemin är det viktig att tänka på hur man kan minska stress hos sjuksköterskor. I en framtida arbetsmiljön sjukhusets arbetsmiljö anpassas efter sjukvårdspersonalens, både till nuvarande och framtida behov. Under denna pandemi observerades det att brist på kunskap om Covid-19 har lett till oklarhet och oro. Detta samt arbetsbelastning på sjukhuset har resulterat i stress.

När en smittsam sjukdom sprids över världen påverkas hälso- och sjukvårdspersonal i sitt arbete. Ett nytt coronavirus som kallas covid-19 verifierades i slutet av år 2019 vilket senare klassades som en pandemi. Distriktssköterskor inom primärvården är ofta första kontakten för patienter vilket gör att de befinner sig i smittans frontlinje. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelse av det dagliga arbetet på hälsocentraler under covid-19 pandemin. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet blev fyra teman vilka benämndes Oro, stress och förlorad kontroll påverkar hälsan, Vara tvungen att förändra sättet att tänka och arbeta, Att få omfattande information som ibland känns otydlig samt Dra lärdom och tro att det ska leda till förbättring. Oron berörde ovissheten kring den egna, närståendes och patienters hälsa samt de egna arbetsuppgifterna. Nya arbetssätt och rutiner tvingade även distriktssköterskorna till att tänka i nya banor och samarbeta på en ny nivå samt att ta del av omfattande information. Slutsatser som kan dras är att distriktssköterskors erfarenheter bör tas tillvara för att förbättra arbetsmiljön och även för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om och isåfall hur upplevelsen av matbutiker har förändrats hos föräldrar under covid-19 pandemin. Studiens frågeställningar är följande Hur ser föräldrarnas upplevelse av matbutiker ut? Finns det processer som har förändrat upplevelsen för föräldrar till matbutiker och isåfall vilka? Studien har tagit utgångspunkt i teorierna den socio rumsliga dialektiker, individnivån av den sociala nivå indelningen i samhället och även den kulturgeografiska förklaringen till varför människor konsumerar. De metoderna som använts i studien är kvantitativ enkätstudie och kvalitativ intervjustudie. Denna metod av datainsamling för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. I resultatet presenteras i diagram, tabeller, citat, korsdiagram under olika teman utifrån respondenternas svar. Resultaten har presenterats på detta sätt för att hjälpa läsaren att se de resultat som studien ger. Avslutningsvis har slutsatserna i studien varit att en del föräldrar har upplevt en förändring i matbutiker och andra inte har inte upplevt det. Det har även visats att de processer som förändrats föräldrars upplevelse bygger på de sociorumsliga dialektiker och den individnivån som finns i samhället. / The purpose of this essay was to investigate if and how the experience of grocery stores has changed for parents during the covid-19 pandemic. The study's main questions are as followsWhat does parents' experience of grocery stores look like?Are there processes that have changed the experience for parents of grocery stores and if so, which ones?The study has been based on the theories of the socio-spatial dialects, the individual level of the social levels in society and also the cultural-geographical explanation of why people consume. The methods used in the study are quantitative questionnaire study and qualitative interview study. This method of data collection was chosen to be able to answer the study'spurpose and questions. The results are presented in diagrams, tables, quotes, cross-diagramsunder different themes based on the respondents' answers. The results have been presented in this way to help the reader see the results of the study. The conclusions of the study have been that some parents have experienced a change in grocery stores while others have not experienced that. It has also been shown that the processes that have changed parents' experience are based on the socio-spatial dialects and the individual level that exists insociety.

Bakgrund: COVID-19 är en smittsam sjukdom som spreds över hela världen sedan upptäckten i slutet av 2019. Internationellt har viruset orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskor, vilket kan ha haft en negativ inverkan på patientsäkerheten. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister gällande arbetsledning och sociala aspekter kan leda till ogynnsamma fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla fysisk och psykisk ohälsa om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs.Syfte: Syftet var att beskriva vilka copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera arbetsrelaterad stress i samband med COVID-19-pandemin.Metod: Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv analys.Resultat: Analysen resulterade i två kategorier med underkategorier. Första kategorin var Problemfokuserad coping med underkategorierna Problemlösning och Konfrontation. Den andra kategorin var Emotionell fokuserad coping med underkategorierna Undvikande, Positiv omvärdering, Söka socialt stöd, Acceptans, Distansering samt Självbehärskning. Slutsats: Det framkom att sjuksköterskor inte enbart använder en strategi utan flera copingstrategier samtidigt. Sjuksköterskor har möjlighet att delvis påverka arbetsrelaterad stress som uppstår av COVID-19 med hjälp av olika copingstrategier.

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Bakgrund: Sedan december 2019 har ett nytt virus, som orsakar sjukdomen Covid-19, spridits världen över och för att minska smittspridning har restriktioner införts i samhället och vården. Detta innebär att partners inte får delta vid exempelvis besök på barnmorskemottagningar, ultraljud eller närvara på BB efter förlossningen. Partners delaktighet är viktig under graviditet och barnafödande för att främja föräldratransitionen och anknytningen till barnet, vilket försvårats under pandemin. Det är därför av vikt att undersöka partners upplevelse under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet var att belysa partners upplevelse av graviditet och barnafödande under Covid-19-pandemin. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där åtta partners intervjuades. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som sedan mynnade ut i ett tema. Samtliga partners uppgav bristande delaktighet. Förstagångsföräldrarna upplevde en stark negativ påverkan av den bristande delaktigheten vilket resulterade i känslor av utanförskap och en svårighet att förverkliga graviditeten. Andragångsföräldrar upplevde en större trygghet i föräldraskapet vilket ökade förmågan att hantera den bristande delaktigheten. Konklusion: Beslutsfattare bör väga smittorisken mot de negativa effekterna som uppstår av restriktionerna. Det krävs förändringar för att främja partnerns delaktighet och motverka långsiktiga negativa konsekvenser på hälsan för partners och deras familjer. / Background: Since December 2019, a new virus, which causes Covid-19 disease, has spread around the world and to reduce the spread of infection, restrictions have been introduced in society and healthcare. This entails that partners are not allowed to participate in, for example; visits to midwife clinics, ultrasounds or attend BB postpartum. Partner participation during pregnancy and childbirth is important to promote the transition to parenthood and connection to the child, which is made more difficult during the pandemic. It is therefore important to examine partners' experiences during the Covid-19 pandemic. Aim: The aim was to illustrate the partners' experience of pregnancy and childbirth during the Covid-19 pandemic. Method: The study was conducted with a qualitative content analysis with an inductive approach. Eight partners were interviewed. Results: The results revealed four categories which then culminated in a theme. All partners stated a lack of participation. The first-time parents experienced a strong negative impact of the lack of participation, which resulted in feelings of exclusion and a difficulty in actualizing the pregnancy. Second-time parents experienced greater security in parenthood, which increased the ability to handle the lack of participation. Conclusion: Decision-makers should consider weigh the risk of infection against the negative effects of restrictions. Changes are needed to promote partner participation and counteract long-term negative health consequences for partners and their families.

This study aims to examine school social workers experiences of creating professional relationships during the COVID-19 pandemic. In this study, six semistructured interviews were conducted with school social workers in different schools in Malmö Stad. A thematic approach was used to analyse the data from which the following themes emerged: being present and visible, Non- judgemental approach, professional knowledge, and working in new ways.  The themes were discussed in relation to relevant research and the theoretical perspectives of Carl Rogers and Aaron Antonovsky.This study concludes that relationships are essential for school social workers, especially during the COVID-19 pandemic.

The past year has been a challenging year for all industries, including the constructionindustry. The construction industry is considered to have performed slightly better whencompared to other industries. With this in mind, despite the slow pace of change, theconstruction industry is still evolving innovatively to adapt its operations to the constraintsthat have emerged since the start of the Covid-19 pandemic.The purpose of the work is to investigate whether the Covid-19 pandemic has contributed toinnovative growth in the construction sector. The survey will look at how different companieshave adapted to, and whether the changes that have been made are temporary or willdisappear when society returns to normal.The study was chosen to do with a qualitative method. The literature used has been necessaryto be able to first explain the concept of innovation, and later delve deeper into theimplementation of innovation through the innovation tree (Hardie & Newell 2011).What has emerged during this thesis is that the construction industry has been affected by thepandemic, but not to the same extent as other industries. This is done by introducing newwork processes such as working digitally.

År 2020 drabbades hela världen av en pandemi. För att försöka hindra den snabba smittspridningen har Folkhälsomyndigheten sedan mars 2020 rekommenderat arbetsgivare att låta deras arbetsgivare arbeta hemifrån. Samtidigt som vi numera rekommenderas att arbeta hemifrån har bostäderna det senaste åren bara blivit mindre och mindre. Studier visar på att vi kommer vilja fortsätta arbeta hemifrån även efter pandemin, därför tros pandemin bli en vändande punkt för bostadsbyggandet.  Denna studie har som syfte att undersöka om den plötsliga efterfrågan på hemarbete kan komma att påverka bostäders utformning i framtiden samt hur en arbetsplats kan integreras i eller i samband med en bostad. För att besvara syftet har en litteraturstudie, fallstudie samt egen konceptuell utformning gjorts.  Litteraturstudien gjordes för att undersöka studier gjorda angående hemarbete under Covid-19-pandemin samt äldre studier om hemarbete generellt. I litteraturstudien undersöktes även de svenska byggregler som ligger till grund för studierna i fallstudien och planlösningarna som presenteras i resultaten.  I fallstudien undersöks sju olika lägenheter indelade i fyra kategorier: kontorsplats i ett rum i lägenhet, arbetsrum i lägenhet, avskilt kontor i samband med bostad, samt gemensam plats för kontorsplatser i flerbostadshus. Dessa kategorier används sedan även för den konceptuella utformningen.  Den konceptuella utformningen baserades på litteratur- och fallstudien. För att verklighetsförankra resultatet valdes två av de studerade fallen i fallstudien som mall för utformningen. Resultatet blev ett antal olika planlösningar indelade i samma kategorier som fallstudien.  Slutsatsen som kan dras från detta arbete är att det är mycket troligt att Covid-19- pandemin och hemarbete kommer att behöva ändra hur vi bygger bostäder idag. Denna studie visar på ett antal olika sätt som hemarbete kan integreras i eller i samband med en bostad. / In the year 2020, the world was hit by a pandemic. In an attempt to slow down the rapid spread of the infection the Swedish Public Health Agency has since March 2020 recommended employers to let their employees work from home. In the same time as we are recommended to work from home, housing has in recent years only become smaller and smaller. Studies show that we will want to continue working from home even after the pandemic, therefore the pandemic is believed to be a turning point for housing construction.  The purpose of this study is to investigate whether the sudden demand for working from home may affect the design of residences in the future and how a workplace can be integrated in or in correlation to a residence. To answer the purpose, a literature study, case study and own conceptual design have been done.  The literature study was made by examining published studies about working from home during the Covid-19-pandemic and older studies on working from home in general. The literature study also examined the Swedish building regulations that form the basis for the studies in the case study and the floor plans presented in the results.  The case study examines seven different apartments divided into four categories: office space in one room in an apartment, work space in an apartment, separate office in connection with housing, and common space for office space in apartment buildings. These categories are then also used for the conceptual designing.  The conceptual designing was based on the literature and the case study. In order to make the results true too real life, two of the cases studied were chosen in the case study as a template for the designing. The conceptual designing resulted in a number of different floor plans divided into the same categories as the case study.  The conclusion of this study is that it is very likely that the Covid-19 pandemic and working from home will change how we build residences today. This study shows a number of different ways in which working from home can be integrated into or in correlation to a residence.