According to the World Health Organization domestic violence against women is a growing problem in the world and it is therefore viewed as a society problem. Domestic violence against elderly woman is often overlooked in science and in general even though it has been shown that domestic violence does not cease with rising age.       The purpose of this qualitative study was to investigate social workers experiences with domestically abused elderly women. The purpose of the study was also to investigate if covid-19 has had any impact on the social workers in their work with domestically abused elderly women.   The study was based on semi-structured interviews with seven social workers in a medium sized municipal in Sweden. The study used theories of street-level bureaucracy, discretion and intersectionality with help from the theory om ageism for a deeper understanding of the subject.   The results from the study show that the most commonly used form of violence against elderly women in a domestic environment is psychological violence due to manly power imbalance between men and women. The results from the study show that the most common reason for domestic violence of elderly woman is dementia and power structures in society.   The results from the study also show that covid-19 has had an impact on the social workers due to the restrictions of social distancing.

SAMMANFATTNING   Enligt den internationella etiska koden för sjuksköterskor (ICN) så ska sjuksköterskan handla för att skydda enskilda personer när deras hälsa hotas av andras handlingar. Personer med demenssjukdom kan få svårigheter att uttrycka sina behov, vilket ställer krav på omgivningen att kunna läsa av kroppsspråk vid illabefinnande. Personcentrerad vård rekommenderas vid demenssjukdom. Äldre kvinnor med demenssjukdom löper dubbel risk än andra äldre att utsättas för våld i form av vanvård från vårdare. De utsätts oftare för våld av personer som är kända för dem snarare än en främling. Tecken på våldsutsatthet skiljer sig hos personer med demenssjukdom jämfört med andra våldsutsatta och de blir inte alltid bemötta och betraktade som ett brottsoffer. Våld kan vara psykiskt, fysiskt, sexuellt, ekonomiskt eller bestå av vanvård och försummelse och är ett allvarligt hot mot kvinnornas hälsa. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med kvinnor 65 år och äldre med demenssjukdom, utsatta för våld i nära relation i ordinärt boende. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsansats. Resultatet baserades på sju intervjuer med sjuksköterskor, vilka arbetade i hemsjukvården inom kommunal vård- och omsorg. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer, med stöd av en intervjuguide. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjudata.   Resultatet visade att de vanligaste våldsutövarna var makar/manlig partner. Ansträngd och utlämnad anhörigvårdarsituation kunde leda till våldsutövning. Kvinnornas våldsutsatthet förmedlades via kroppsspråket, beteendeförändringar och identitetsförvirring. Möten med våld kunde framkalla sårbarhet hos sjuksköterskor. Insikt om våld uppstod under intervjuerna: som till exempel vikten av lika omhändertagande som yngre våldsutsatta och erfarenheter kring specifik omvårdad. Att vård- och omsorgspersonal samt anhöriga får kunskap om demenssjukdomar och att öka medvetenhet om våld beskrevs som betydande i våldsförebyggande arbete. Likaså vikten av tidig information, utbildning och samtalsstöd till anhöriga. Sjuksköterskor kan möta äldre kvinnor med demenssjukdom som är utsatta för olika former av våld. Anhörigvårdare kan börja utöva våld mot kvinnorna som en konsekvens av livet med demenssjukdomen. Kvinnornas hälsa och identitet påverkas av våld och demenssymtomen kan förvärras. Dessa kvinnor får inte alltid samma omhändertagande som andra våldsutsatta yngre, vilket de har rättighet till. Viktiga delar i omvårdnaden av kvinnorna kan vara att inge trygghet och en känsla av inkludering. Även kontinuitet och personkännedom om kvinnorna kan vara av betydelse för att förebygga ohälsa. Anhöriga och vård- och omsorgspersonal behöver få kunskap om demenssjukdomar och våld för att kunna förebygga våld. Anhöriga är även i behov av tidig information och stöd från professioner inom hälso- och sjukvård och kommunal vård- och omsorg för att underlätta vårdarsituationen.   Nyckelord: Demenssjukdom, våld i nära relation, våldsutsatta äldre kvinnor, personcentrerad vård, intervjustudie / ABSTRACT   According to the international Code of Ethics for Nurses (ICN), a nurse should act to protect individuals when their health is being threatened by the actions of others. People with dementia may have difficulties expressing their needs, which imposes on the environment the ability to read the body language if not well-being. Person-centered care is recommended when suffering from dementia. Elderly women with dementia runs a double risk of violence than other elderly people to be subjected to violence in the form of neglect by carers. They are more often subjected to violence by people known to them rather than a stranger. Signs of abuse are different for people with dementia compared to others and people with dementia tare not always treated and regarded as victims. The violence can be mental, physical, sexual, economical, consist of neglect and they are all serious threats to women's health.   The aim was to describe the nurses' experiences of encounters with women of 65 years of age and older with dementia, victims of violence in close relationships in ordinary accommodation.   The study is conducted by a qualitative research approach. The result was based on seven interviews with nurses who worked in home care in municipal health care. Data were collected through semi-structured interviews, with the support of an interview guide. Qualitative content analysis was used to analyze interview data.   The results showed that the most common practitioners of violence were spouses/male partners. Situations of tension and lacking support for relatives could lead to violence. Women's vulnerability conveyed through body language, behavior change and identity confusion. Meetings with violence makes the nurses’ situation vulnerable too. Understanding of violence occurred during the interviews, as well as the importance of equality of care as younger battered and experiences around specific cared. If the health and social care staff and the relatives gain knowledge about dementia and increasing awareness of violence, the result is significant in violence prevention efforts. Likewise, was the importance of early information, education and counselling to relatives.   Nurses can meet elderly women with dementia who are exposed to various forms of violence. Family carer can begin to practice violence against women as a consequence of life with dementia. The health and identity of women are affected by violence and symptoms of dementia may deteriorate. These women do not always receive the same care as other younger people vulnerable to violence, for which they are entitled. Important aspects of the care of women can be to provide security and a sense of inclusion. Continuity and personal awareness of women can also be important for preventing ill health. Relatives and healthcare professionals need knowledge about dementia and violence in order to prevent violence. Relatives are also in need of early information and support from health care professions and municipal care to facilitate the care situation. Keywords: dementia, violence in close relationships, abused older women, person-centered care, interview study