Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor söker sig oftast först till akutmottagningen där sjuksköterskor har ett ansvar att fånga upp och ge dem vård. Våldsutsatta kvinnor har behov av stöttning och önskar bli bemötta med förståelse och empati från sjukvården. Studier visar att sjuksköterskor känner oro och osäkerhet inför uppgiften att möta dessa kvinnor. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer som söker sig till akutmottagningen. Metod: Litteraturstudien har en allmän design där arbetsprocessen utgår från niostegsmodellen. Resultatet består av nio kvalitativa originalartiklar. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklarna och dessa analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; 1) en utmanande arbetssituation med underkategorierna tidsbrist upplevs hindra god kommunikation och kunskapens betydelse i mötet samt 2) ett mångfacetterat möte med underkategorierna emotionell påverkan och osäkerhet i yrkesrollen. Slutsats: Utbildning och organisatoriska förändringar krävs för att sjuksköterskor ska få adekvat kompetens och resurser för att möta våldsutsatta kvinnor och ge dem god omvårdnad. / Background: Women who are victims of violence usually first go to the emergency department, where nurses have a responsibility to intercept and provide them care. Moreover, women exposed to violence need support and wish to be met with understanding and empathy from healthcare. Studies show that nurses are concerned and uncertain about meeting these women. Aim: This study aims to describe nurses' experiences of meeting women exposed to intimate partner violence who come to the emergency department. Method: The literature study has a general design where the work process is based on a nine-step model. The resultconsists of nine original qualitative articles found in databases CINAHL and PubMed. These articles were then analyzed using qualitative content analysis. Result: Two categories were identified; 1) A challenging work situation with the subcategories time constraints is perceived to hinder good communication and the importance of knowledge in the meeting, and 2) a multifaceted meeting with subcategories emotional impact and uncertainty in the professional role. Conclusion: Education and organizational changes are vital to providing nurses with adequate skills and resources to meet women exposed to violence and ensure them good care.

Intimate partner violence against women is a major problem in society. Violence has a negative impact on the victims and the person who abused the woman often needs professional help. Being able to get good personal treatment in a professional context has one of the great importance for the victim. The purpose of this study is to investigate how violence in close relationships has increased during Covid-19 and to be able to highlight how staffs who work in the women's shelter experience their work situation during the prevalent Covid-19 pandemic and how the pandemic affects the way you work with violence in close relationships. This study has a qualitative method where the empirical is collected through four to five semi-structured interviews with the women's shelter working from four different municipalities.

Föreliggande studie syftar till att undersöka och analysera vilka utbildningsmässiga och organisatoriska förutsättningar som socialarbetarna upplever att det finns för att tillgodose stödbehoven för den som upplevt våld i en HBT-relation. Syftet är vidare att undersöka och analysera socialarbetarnas beskrivningar och föreställningar kring begreppen makt, normer och värderingar kopplat till det praktiska arbetet med våld i HBT-relationer. Studien har en fenomenografisk ansats och bygger på intervjuer med socialarbetare som arbetar med våld i nära relation. Maktperspektiv har använts som teoretisk referensram i studien. Av resultatet framkommer att både de egna och samhällets normer och värderingar har stor påverkan på bemötandet i det praktiska arbetet. Socialarbetarna framhåller vikten av reviderade riktlinjer och handlingsplaner då de utgör en trygghet i det dagliga arbetet. Att HBT-personer är en osynlig grupp är socialarbetarna överens om då endast en av våra informanter har erfarenhet av att ha träffat personer som upplevt våld i HBT-relationer. Socialarbetarna framhåller vikten av att vara könsneutral i sitt bemötande samtidigt som det är viktigt att föra en kritisk diskussion inom organisationen för att synliggöra målgruppen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet i vår studie att makt förekommer både på individ-, organisations- samt samhällsnivå när det gäller socialt arbete med våld i HBT-relationer. / The objective of the study at hand is to analyze and study which educational and organizational conditions the social workers believe exist in order for them to meet the need for support for those who have experienced violence in an LGBT-relationship. Furthermore, the purpose is to investigate and analyze the social workers' descriptions and notions of the terms "power", "norms" and "values" in conjunction with the practical work with violence in LGBT-relationships. The study has a phenomenographical approach and is based on interviews with social workers who work with violence in close relationships. In the study, we have used the perspective of power as a theoretical frame of reference. The result shows that personal as well as the society's norms and values have a great influence on how the clients are treated in the practical work carried out. The social workers accentuate the importance of revised policies and action plans, since they make a good support in the daily work. The fact that LGBT-persons are a neglected group, the socialworkers agree upon, since only one of our informants have experience of meeting people who have been subjected to violence in LGBT-relationships. The social workers stress the importance of being gender-neutral in their approach, at the same time as it is crucial to keep a scrutinizing discussion within the organization, in order to make this group visible. To sum up, the result in our study shows that power is present in both individual, organisational and community levels, when it comes to social work regarding violence in LGBT-relationships.

Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett växande problem. Närmare en femtedel av övergreppsfall som rapporterades 2019 inträffade i nära relationer. Syftet med följande studie är att utforska och illustrera barriärer som kan uppstå i mötet mellan sjuksköterskan och den utsatta kvinnan. Ett vidare mål är att utforska vilka verktyg som kan användas för att minska på dessa barriärer. Studien använder social konstruktivism och symbolisk interaktionism som teoretisk ramverk. Studien bidrar till en förståelse för ett socialpsykologisk perspektiv hur sjuksköterskornas kvalifikationer att arbeta med våld i nära relationer. Tio respondenter i olika åldrar har valts ut för en semi-strukturerad intervju vilket användes och analyserades genom tematisk analys. Studien visar att de flesta respondenterna upplevde barriärer vid det första mötet med den våldsutsatta kvinnan. De främsta barriärerna som identifierades var maktlöshet, tidsbrist, kunskapsbrist, språksvårigheter och kulturella barriärer. Studien visar även att sjuksköterskornas främsta verktyg som använts för att underlätta mötet var ökad kunskap, samtalsteknik samt journalföring. / Men’s violence against women in close relationships is a rising issue. Further, a fifth of abuse cases reported in 2019 happened in close relationships. The purpose of the following study is to explore and illustrate the barriers that might appear in the meeting between the nurse and the abused women. A further goal is to explore what tools can be used to abate these barriers. The study uses social constructivism and symbolic interactionism as theoretical framework.The study contributes to an understanding for the social psychological perspective regarding nurse’s qualifications to work with violence in close relationships. Ten respondents in mixed ages participated in semi-structured interviews which was further analysed using thematic analysis. This study shows that most informants had experienced barriers in their first meeting with abused women. The main barriers that were experienced were powerlessness, lack of time, lack of knowledge, language barriers and cultural barriers. The study also shows that the nurses' main tools used to facilitate the meeting were increased knowledge, conversational techniques, and record-keeping.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Våldet mot kvinnor kan ta sig uttryck på flera olika sätt, vilket innebär att sjuksköterskan kan möta våldsutsatta kvinnor inom alla områden av vården och dess verksamhet. Bemötandet kan vara avgörande i mötet med en våldsutsatt kvinna för att hon ska känna trygghet och öppna upp om sin historia. Sjuksköterskan har som ansvar att identifiera våldsutsatta kvinnor.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer.  Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats där tolv artiklar genom kvalitativ design har analyserats med stöd av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat visar utmaningar i mötet med våldsutsatta kvinnor. Resultatet delades upp i två teman, vilka var utmaningar i vårdmötet och ansvar i vårdrelation.  Slutsatser:  Sjuksköterskor upplever att mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer som komplext. Det visade sig att sjuksköterskor behöver utbildning, stöd och tydliga riktlinjer i ämnet för att kunna uppleva trygghet och kompetens i mötet. Vid ökad trygghet och erfarenhet ges möjlighet att identifiera kvinnor som är våldsutsatta, vilket leder till bättre vård. Vidare forskning i ämnet behövs för att kunna förbättra sjuksköterskors arbetssituation. / SUMMARY Background: Violence in close relationships is a global public health issue.  Violence against women can be expressed in several different ways which means that nurses can meet women exposed to violence in all different parts of the healthcare system. The caring can be crucial in the meeting with a woman who has been exposed to violence for her to feel safe and open. The nurse is responsible for identifying women who been exposed to violence.  Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of meeting women exposed to violence in close relationships.   Method: A literature review where twelve articles through qualitative design have been analyzed with the support of Friberg's five-step model.  Result: The results of the literature review showed challenges in the encounter with women exposed to violence. The results were divided into two themes which were challenges in the care meeting and responsibilities in the care relationship.  Conclusions: Nurses experience that meeting women exposed to violence in close  relationships are complex. It turned out that nurses need training, support and clear guidelines on the subject to be able to experience competence and a sense of comfort in the meeting. With increased comfort and experience, it is possible to identify women who are victims of violence, which leads to better care. Further research on the subject is needed to be able to improve the work situation for nurses.

Title: “I did not deserve that, nobody does” - A qualitative study about the effect of generational affiliation on abused women’s role exit.   Authors: Emelie Jonsson and Shirin Tousi. This study intends to gain understanding about the process of role exit for women who once lived in violent and abusive close relationships, and what the generation the women belong to may mean. The empirical data is based on women’s histories and experiences of living in and leaving violent relationships. The data has been collected through a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with 14 women, of which half took place with women aged 20-30 and half with women aged 50-60. To understand the empirical data three different theoretical perspectives have been chosen. The theories that have been chosen are Yvonne Hirdmans’ (2004) theory about gender structures, Helen Rose Ebaughs’ (1988) theory about the process of role exit and lastly Clary Krekula and Barbro Johansson’s (2017) generational perspective. Some of the theoretical concepts that have been used in order to gain understanding of the women’s experiences are gender relations, hierarchy, dichotomy, gender contract, role exit and generation.   The results of this, show that generational affiliation has a notable impact on women’s exit from violent close relationships. The first question is, In what way does generational affiliation affect women's initial thoughts of wanting to leave a violent relationship? The results show that women's generational belonging affected their first initial thoughts about leaving the violent relationship greatly. Women who belong to the younger generation are more individualistic in their way of thinking and acting, whilst women who belong to the older generation are guided and moulded by their close surroundings.  The second question in this study is, What significance does generational affiliation have on women’s actual exit from violent relationships? This study’s results show that the generation one belongs to is of great importance for a woman's actual exit from violent relationships, but the effect is expressed differently within the two different generations. The women from the older generation do not act on their own needs and wants but on the needs of their children and family. The women who belong to the younger generation are more individualists and choose to leave the violent relationships as a result of violent incidents that have harmed them personally.   The third question discussed in this study is, In what way has one’s generation affected the women after their exit from the violent relationships? The results show that the women from the younger generation have been able to move on after exit from the violent relationships, whilst the women from the older generation have gotten stuck in a hangover identity from their ex-role of being exposed to violence.

Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem som ständigt återkommer i debatter och att komma tillrätta med detta problem är ett av de politiska delmålen. I och med pandemin har vi även kunnat se en ökning i antalet anmärkningar och allt fler kvinnor riskerar att utsättas för våld på grund av de rådande restriktionerna. Studien syftar till att undersöka missbruksproblematiks påverkan på våld i nära relationer utifrån en kvalitativ ansats. Vidare undersöker den socialarbetares arbetsmetoder och tillvägagångssätt i arbetet med våldsutsatta kvinnor. Med hjälp av fyra semistrukturerade intervjuer med socialarbetare, tidigare forskning och teorier har vi kommit fram till ett resultat som visar hur missbruksproblematiken kan vara en bidragande faktor till våld i nära relation. Studien belyser den vanligaste typen av våld hos missbrukande förövare. Avslutningsvis förklarar studien vad missbruk kan användas till, exempelvis som kvarhållande faktorer, självmedicinering samt något att beskylla. Med kvarhållandefaktor menas att kvinnan hamnar i ett medmissbruk med sin partner och får något gemensamt som försvårar ett uppbrott ytterligare. Det kan även användas som självmedicinering i syfte att dämpa ångest, smärta och skam som kan vara en följd av våldet. I förövarens fall kan han skylla på missbruket och mena att missbruket är orsaken till att han utövar våld. / Violence in close relationships is a social problem that is constantly reoccuring in debates and is one of the political goals, the goal in this case is to eliminate violence in close relationships. During the pandemic we have seen an increase in the number of police reports and an increased risk for women to be exposed to violence due to the current restrictions. The study aims to investigate what impact drug- and alcohol abuse has on violence in close relattionships through a qualitative approach. Furthermore in investigates the workmethods and proceedings in social work with women exposed to intimate partner violence. With the help of four semi-structured interviews with social workers, earlier research, and theories, a summary of how drug abuse can be a contributing factor to violence in close relationships has been made. Furthermore the study explains what abuse can be used for, for example as a detaining factor, self-medication and something to put the blame on. The abuse becomes a detaining factor when the women has this in common with her partner which makes the breakup process even harder. Abuse can be used as self-medication against anixiety, pain and shame that could have been caused by the violence. The abuser could also blame their actions on the abuse that they have, for example alcohol and/or drugs abuse and are beacause of that aggressive towards their partner.

Violence in close relationships is a social problem that occurs worldwide. Women who are exposed to violence in close relationships often experience shame and guilt. The need for support from various authorities and voluntary organizations is common. The woman exposed to violence is entitled to support from the social services, which is regulated in the social service law. This thesis aims to observe the abused woman's unique experience of the social services and the support she has received. Through a qualitative method, five semi-structured interviews have been conducted with women who have been exposed to violence in close relationships and have been in contact with the social services to receive support. The collected material has been divided into different themes which are; The Social Services ignorance, The trust to get the right help, To have the Social Services' trust, The abused woman's information seeker and Expected improvements of the Social Services. With the help of previous research and Empowerment, the various themes that are based on the content of the interviews are analysed and discussed. Finally, some concluding words are written about the results and proposals for further research. / Våld i nära relationer är ett socialt problem som förekommer världen över. Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer upplever ofta skam och skuld. Behovet av stöd från diverse myndigheter och frivilligorganisationer är vanligt. Den våldsutsatta kvinnan är berättigad stöd av Socialtjänsten, vilket regleras i Socialtjänstlagen. Detta examensarbete ämnar till att få ta del av den våldsutsatta kvinnans unika erfarenhet av Socialtjänsten och det stöd hon har fått. Genom en kvalitativ metod har fem semistrukturerade intervjuer utförts med kvinnor som har utsatts för våld i nära relationer och varit i kontakt med Socialtjänsten för att få stöd. Resultatet har delats upp i olika teman vilka är; Socialtjänstens okunskap, Tilliten för att få rätt hjälp, Att ha Socialtjänstens förtroende, Den våldsutsatta kvinnans informationssökande och Förväntade förbättringar av Socialtjänsten. Med hjälp av tidigare forskning och Empowerment analyseras och diskuteras de olika temana som är baserade på innehållet av intervjuerna. Avslutningsvis skrivs några slutord om examensarbetets resultat och förslag till vidare forskning. Resultatet delas avslutningsvis upp i punkter vilka bland annat är; Att Socialtjänsten saknar kunskap om våld i nära relationer och att kvinnorna önskar ett ökat samarbete mellan kvinnojourer/ relationsvåldscentrum och Socialtjänsten

This qualitative study is based on interviews about womens experiences of mental pain due to violence in close relationships. Men’s violence against women in close partner relationships is a major societal problem today not only in Sweden but also worldwide. The most common violence that occurs are the ones at home which makes it a hidden problem. Therefore the lack of knowledge about the subject makes it difficult to prevent it from happening. The purpose of this essay was to study women's experiences of violence in close relationships and how they feel that they have been affected by the psychological pain that has arisen as a result of violence in close relationships or harassment that they have experienced. The violence can be psychological, physical and sexual and the abuser successively takes control over the women and her life. A qualitative study was conducted with a thematic analysis and interview guide where women had been in contact with different women’s shelter. The results showed that we need to work further with violence and include preventioned work

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer orsakar stora samhällskostnader, samt skador hos offren vilket leder till behov av akutsjukvård. Därav krävs rätt beredskap hos de sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att på akutmottagningar bemöta kvinnor som misstänks vara utsatta för våld i nära relationer. Metod: Studien bestod av en kvalitativ metod med ett urval på sexton sjuksköterskor som arbetade på akutmottagningar i Västra Götaland och som haft kontakt med en kvinna där misstanke om våld i nära relationer funnits. Vid insamlingsmetoden besvarade informanterna nio frågor i ett digitalt frågeformulär som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: misstanke att allt inte står rätt till, viktigt att skapa trygghet, hinder för skapandet av en trygg miljö och förekomst av rutiner. Resultatet pekade på avvikande beteende hos de våldsutsatta kvinnorna och anhöriga, samt förekomsten av suicidförsök eller intoxikationer orsakade av en rädsla för närstående. Behov av kontinuitet i vården, skapandet av tillit, användning av utbildade tolkar, utbildning och mer personal uttrycktes. Konklusion: Resultatet tyder på ett behov av gemensamma rutiner, mer utbildning, mer personal och tid till samtal. Det är även viktigt att alltid ställa frågor om våld i nära relationer. / Background: Violence against women in close relationships causes high societal costs and injuries, leading to the victims needing emergency care. Therefore, the nurses who work at the Emergency department require proper preparedness.  Purpose: Describing nurses’ experiences of encountering violence against women in close relationships at the Emergency department. Method: The study consisted of a qualitative method with a selection of sixteen nurses who worked at Emergency departments in Västra Götaland and who had contact with women with a suspicion of violence in close relationships. During the collection, the informants answered nine questions in a digital questionnaire analyzed with qualitative content analysis.  Results: Four main categories were identified: the suspicion that not everything is as it should be, the importance of creating security, barriers to creating a safe environment and prevalence of routine. The result pointed at deviating behaviors, the occurrence of suicidal attempts or intoxication caused by fear of a relative. A need for care continuity, creating trust, using educated interpreters and educated healthcare staff was presented.  Conclusion: There is a need for a standard routine, educated staff and time for conversation. Also, it is essential to ask about violence in close relationships.