• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • 1
  • Tagged with
  • 8
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Mäns syn på faderskap och föräldraskap : En kvalitativ studie

Landekrans, Linnéa January 2005 (has links)
<p>I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är:</p><p>• Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder?</p><p>• Med vilka mått mäts ”det goda faderskapet”?</p><p>Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med fäder som har barn under tre år. Intervjuerna redogörs i uppsatsen i form av olika områden som faller under mina två frågeställningar. Med hjälp av citat belyses det som framkom under intervjuerna och parallellt med citaten görs tolkningar av det framkomna.</p><p>En teoretisk referensram har tagits fram för att fungera som redskap i det analytiska arbetet och består både av teorier och begrepp som ansågs vara relevanta för mitt material. De är som följer: genussystemet, arbetets primat, hegemonisk maskulinitet, pappa som position samt barnorienterad maskulinitet.</p><p>Studien visar tecken på att pappan ser sig själv som en person som inte har en självklar eller tydlig plats i föräldraskapets praktik. De upplever sig själva som en andraperson med en diffus roll för det nyfödda barnet. Men några saker har utkristalliserat sig i pappapraktiken. I enlighet med informanterna var uppfostran en del av det manliga föräldraskapet. Uppfostran är en uppgift där de som fäder kommer in i barnets liv och kan få betyda någonting, då de har sett sig som den sekundära för det nyfödda barnet. Studien har också visat tecken på att pappan lätt blir en lekpappa, då leken fick ett stort utrymme när pappa och barn spenderade tid tillsammans. Undersökningen visar på tendensen att det goda faderskapet mäts i relativt små mått, och följden av detta blir att det är lätt att vara en bra pappa i dagens Sverige. Enligt informanterna kan man inte vara en dålig pappa, man är bara en mer eller mindre bra pappa. Pappan har ett symbolvärde som inte baseras på praktik eller prestation.</p>
2

Mäns syn på faderskap och föräldraskap : En kvalitativ studie

Landekrans, Linnéa January 2005 (has links)
I denna uppsats undersöks hur män ser på faderskap och föräldraskap. Med bakgrund av att så få fäder utnyttjar föräldraförsäkringen är det övergripande syftet med uppsatsen att undersöka synen på faderskapet. Men också att undersöka relationen mellan faderskap och maskulinitet och hur faderskapet konstrueras i denna relation. De frågeställningar som undersökningen har utgått ifrån är: • Hur ser fäder på föräldraskapets praktik, vad har de för roll, uppgift och ansvar som fäder? • Med vilka mått mäts ”det goda faderskapet”? Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Sex intervjuer har genomförts med fäder som har barn under tre år. Intervjuerna redogörs i uppsatsen i form av olika områden som faller under mina två frågeställningar. Med hjälp av citat belyses det som framkom under intervjuerna och parallellt med citaten görs tolkningar av det framkomna. En teoretisk referensram har tagits fram för att fungera som redskap i det analytiska arbetet och består både av teorier och begrepp som ansågs vara relevanta för mitt material. De är som följer: genussystemet, arbetets primat, hegemonisk maskulinitet, pappa som position samt barnorienterad maskulinitet. Studien visar tecken på att pappan ser sig själv som en person som inte har en självklar eller tydlig plats i föräldraskapets praktik. De upplever sig själva som en andraperson med en diffus roll för det nyfödda barnet. Men några saker har utkristalliserat sig i pappapraktiken. I enlighet med informanterna var uppfostran en del av det manliga föräldraskapet. Uppfostran är en uppgift där de som fäder kommer in i barnets liv och kan få betyda någonting, då de har sett sig som den sekundära för det nyfödda barnet. Studien har också visat tecken på att pappan lätt blir en lekpappa, då leken fick ett stort utrymme när pappa och barn spenderade tid tillsammans. Undersökningen visar på tendensen att det goda faderskapet mäts i relativt små mått, och följden av detta blir att det är lätt att vara en bra pappa i dagens Sverige. Enligt informanterna kan man inte vara en dålig pappa, man är bara en mer eller mindre bra pappa. Pappan har ett symbolvärde som inte baseras på praktik eller prestation.
3

Flickor i moderna barn- och ungdomsböcker : En analys av hur flickor framställs i Lassemajas detektivbyrå, Rum 213 och Cirkeln / Girls in modern children’s books : An analysis of how girls are represented in Lassemajas detektivbyrå, Rum 213 and Cirkeln

Björknert, Johanna, Källdén, Stina January 2016 (has links)
In this study we have analysed six modern books for children and adolescents. The books we chose to analyse were four titles from the series Lassemajas detektivbyrå, Rum 213 and Cirkeln because they are popular among girls in compulsory school. The aim of the analysis was to investigate how girls are presented in the books as regards personality, appearance and relations. We also wanted to investigate the gender relations expressed in the books. We discovered that the books we analysed largely go against traditional norms. This was most visible in Cirkeln. In Lassemajas detektivbyrå there are leading characters who break the norms, but otherwise traditional gender patterns are retained. In Rum 213 it was not as clear that the author wanted to break traditional patterns. In the books we observed a desire to create new spaces for girls to be themselves on the basis of their identity and not their gender. It is our perception that today’s books for children and adolescents are increasingly questioning traditional norms.
4

Hemmafruarna och högskolan : Studiemedelsreformen 1964 och könsrollsfrågorna

Ambrosiani, Aron January 2020 (has links)
In 1964, the Swedish parliament decided on a reformed student finance system with a combination of student grants and student loans. In this paper, the creation of two specific parts of the student finance system are analyzed using the gender contract model of Yvonne Hirdman. The regulations for the payment and repayment of student loans were first formulated in line with the gender equality contract, but were later adapted to the housewife contract. After another turnaround, the committee Studiesociala utredningen favored the gender equality contract in principle, but not fully in practice. The committee proposed and the parliament approved a system based on “Women’s Two Roles”: married women with academic degrees were expected to be housewives during the children’s upbringing, but should thereafter be encouraged to return to professional work.
5

En vacker cirkusflicka och starka pojkar - En visuell textanalys av barnböcker ur ett genusperspektiv

Wickström, Miranda, Svennar, Emilia January 2018 (has links)
Problemområdet i vår studie är föreställningen om att barnlitteratur framställer pojkar och flickor på ett specifikt sätt utifrån deras kön. Detta görs inom barnlitteraturen när författarna framställer flickor respektive pojkar genom specifika attribut, kläder och personligheter som kopplas till de respektive könen. Få barnböcker utmanar denna föreställning och genusnorm. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt barnlitteratur re/producerar genus. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra vår syn på hur genus förmedlas inom barnlitteratur. Analysen utgår från Connell och Pearses (2015) genusteori samt Butlers (2007) begrepp performativt genus. Vi har använt oss utav en visuell textanalys och strukturerat analysen tematiskt. Barnböckerna valdes utifrån en lista av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun 2017 för åldern 3-6 år. Resultatet av studien blev att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Resultatet visar bland annat att de övervägande karaktärerna möter de förväntningar för maskulinitet och femininitet som finns. Den manliga dominansen inom barnlitteratur blir även påträffande i vårt resultat.
6

"Jag förtjänade inte det där, ingen gör det!" : En kvalitativ studie om generationstillhörighetens betydelse för våldsutsatta kvinnors utträdesprocesser ur våldsamma kärleksrelationer. / “I did not deserve that, nobody does” : A qualitative study about the effect of generational affiliation on abused women’s role exit.

Jonsson, Emelie, Tousi, Shirin January 2021 (has links)
Title: “I did not deserve that, nobody does” - A qualitative study about the effect of generational affiliation on abused women’s role exit.   Authors: Emelie Jonsson and Shirin Tousi. This study intends to gain understanding about the process of role exit for women who once lived in violent and abusive close relationships, and what the generation the women belong to may mean. The empirical data is based on women’s histories and experiences of living in and leaving violent relationships. The data has been collected through a qualitative method. Semi-structured interviews were conducted with 14 women, of which half took place with women aged 20-30 and half with women aged 50-60. To understand the empirical data three different theoretical perspectives have been chosen. The theories that have been chosen are Yvonne Hirdmans’ (2004) theory about gender structures, Helen Rose Ebaughs’ (1988) theory about the process of role exit and lastly Clary Krekula and Barbro Johansson’s (2017) generational perspective. Some of the theoretical concepts that have been used in order to gain understanding of the women’s experiences are gender relations, hierarchy, dichotomy, gender contract, role exit and generation.   The results of this, show that generational affiliation has a notable impact on women’s exit from violent close relationships. The first question is, In what way does generational affiliation affect women's initial thoughts of wanting to leave a violent relationship? The results show that women's generational belonging affected their first initial thoughts about leaving the violent relationship greatly. Women who belong to the younger generation are more individualistic in their way of thinking and acting, whilst women who belong to the older generation are guided and moulded by their close surroundings.  The second question in this study is, What significance does generational affiliation have on women’s actual exit from violent relationships? This study’s results show that the generation one belongs to is of great importance for a woman's actual exit from violent relationships, but the effect is expressed differently within the two different generations. The women from the older generation do not act on their own needs and wants but on the needs of their children and family. The women who belong to the younger generation are more individualists and choose to leave the violent relationships as a result of violent incidents that have harmed them personally.   The third question discussed in this study is, In what way has one’s generation affected the women after their exit from the violent relationships? The results show that the women from the younger generation have been able to move on after exit from the violent relationships, whilst the women from the older generation have gotten stuck in a hangover identity from their ex-role of being exposed to violence.
7

"Är det inte svårt för dig att vara brandman, du med alla dina känslor?" : En kvalitativ undersökning om kvinnliga brandmäns upplevelser av ett mansdominerat yrke / "Isn ́t hard for you to be a firefighter, you with all your emotions?" : A qualitative study about female firefighters experience of a male dominated profession

Lagerstedt, Maja, Richter Malm, Märta January 2023 (has links)
Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.
8

Changing boundaries, defending boundaries : Gender relations in the Swedish Armed Forces

Persson, Alma January 2011 (has links)
This thesis aims to show how gender is done in the Swedish Armed Forces, against the backdrop of its transition into an international defence organization and the international resolutions that call for gender mainstreaming in peacekeeping operations. In the so-called “New Armed Forces”, traditional demarcations that have separated civilian employees from members of the military officer profession are no longer self-evident. At the same time, what it means to be men and women in the military is changing. Three empirical studies form the basis of the thesis. The first consists of qualitative interviews with women pioneers in the military officer profession, and discusses how gender relations in the Swedish military have changed since the inclusion of women. The second addresses the intersecting relations of gender and occupation and is based on interviews with strategic and executive actors in the Armed Forces Headquarters. The third, ethnographic, study follows a military unit preparing for a peacekeeping mission. It focuses on gender relations in everyday work and shows how the ongoing transformation changes what it means to be military men and women. The thesis is informed by feminist studies of organization, critical studies of men and masculinities, research on professions and occupations, and military studies. A “doing gender” approach and a relational view of both gender and occupations guide the analysis. The analysis shows how established ways of doing gender are changed and reproduced in military practices, how the emphasis on peacekeeping reshapes gender relations in military work, and how organizational boundaries are maintained and deconstructed in organizational practices. Theoretically, the thesis contributes by developing tools for analysing the practising of gender in organizations. The concept of boundary work is elaborated into a tool for analysing how demarcations of gender and occupation are accomplished in work practices. The concept Repair work is employed to capture the complexities of doing masculinities in organizations, by looking closely at situations where the everyday practising of gender is disturbed. / Denna avhandling syftar till att visa hur genus görs i den svenska Försvarsmakten, mot bakgrund av organisationens förändring från invasionsförsvar till insatsförsvar. Denna process kopplas till kraven på jämställdhetsintegrering inom fredsbevarande arbete. I den så kallade ”nya Försvarsmakten” är de gränser som tidigare skilt civilanställda från yrkesofficerare inte längre självklara. Samtidigt förändras de innebörder som kön ges i organisationen. Avhandlingen bygger på tre empiriska studier. Den första består av kvalitativa intervjuer med några av de första kvinnliga yrkesofficerarna i Sverige och diskuterar hur genusrelationerna har förändras sedan kvinnor gavs tillträde till officersyrket. Den andra, som inriktar sig på hur genus- och yrkesrelationer samverkar, bygger på intervjuer med aktörer på ledande och strategiska positioner i Försvarsmaktens högkvarter. Den tredje studien är etnografisk och följer ett internationellt insatsförband under förberedelserna för en fredsbevarande insats. Den undersöker hur genusrelationer skapas i det dagliga arbetet och visar hur den pågående förändringen omformar de betydelser som kvinnor och män tillskrivs i militären. Den tidigare forskning som avhandlingen knyter an till är genus- och organisationsforskning, kritiska studier av män och maskulinitet, forskning om yrken och professioner samt samhällsvetenskapliga militärstudier. Genomgående används ett ”doing gender”-perspektiv samt ett relationellt förhållningsätt till genus såväl som yrke. Analysen visar hur etablerade sätt att göra kön förändras och reproduceras i militära praktiker, hur betoningen på fredsbevarande arbete omformar genusrelationer samt hur gränser upprätthålls och dekonstrueras i organisatoriska praktiker. Avhandlingen bidrar med nya teoretiska verktyg för att förstå genuspraktiker i organisationer. Begreppet gränsarbete vidareutvecklas till ett begrepp som visar hur genus- och yrkesgränser görs i det dagliga arbetet. Begreppet reparationsarbete tydliggör de komplexa praktiker genom vilka maskulinitet görs då det vardagliga genusskapandet sätts ur spel.

Page generated in 0.134 seconds