<p>In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation. The result is based on the interviewees’ accounts of how they experience working in a non-traditional occupation. It is in this part of the essay that I have tried to find the underlying causes of why the persons interviewed have chosen these professions and what positive and negative experiences it has given them.</p>

In this thesis I am going to study how women experience working in a male-dominated occupation and how men experience working in a female-dominated occupation. I have chosen a qualitative method, interviewing four women and four men. By using this method I have gained a deeper understanding of what it is like having a non-traditional occupation. In the background I have looked into the unequal distribution of power between the sexes as well as the entrance of women on the labour-market, where the law of equality has had a major impact on the strive towards a more equal distribution according to sex. The theoretical part includes different theories where gender is focused, both when it comes to the biological differences as well as the segregation of sexes that prevails in society and here socialization heavily influences the choice of a vocation. The result is based on the interviewees’ accounts of how they experience working in a non-traditional occupation. It is in this part of the essay that I have tried to find the underlying causes of why the persons interviewed have chosen these professions and what positive and negative experiences it has given them.

Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.

Syfte och frågeställningar Syftet är att undersöka kvinnliga lärares erfarenheter och upplevelser av att arbeta inom det mansdominerade yrket specialidrottslärare. Studien kommer svara på dessa frågeställningar: <ul type="disc">Varför har dessa lärare valt att arbeta som specialidrottslärare? Hur påverkas lärarna av att det är få kvinnliga kollegor inom ämnet specialidrott? Hur påverkas lärarna av att arbeta i en miljö där det är en överrepresentation av män? Metod Åtta kvinnliga specialidrottslärare handplockades utifrån vissa kriterier. Studien använder en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer. Historikern Yvonne Hirdmans genussystem och stereotypmodell användes för att analysera empirin. Resultat Resultatet visar att de kvinnliga respondenternas intresse för idrott har gjort att de arbetar som lärare i specialidrott. Kvinnorna påverkas inte av att det är få kvinnor inom ämnet specialidrott. De upplever att de är en minoritet i samband med föreningsidrotten. De tror att tjejer väljer att kliva av tränaryrket på grund av den jargong som finns samt att de endast kan utföra sitt arbete som en hobby. De trivs med sin nuvarande arbetssituation men påverkas av att arbeta i en mansdominerad miljö då de måste hävda sig för att bli accepterade. Om de hade varit män med sin nuvarande kompetens och erfarenhet, hade de på ett eller annat sätt arbetat inom sin idrott. Däremot var de inte lika övertygade om att de skulle arbeta inom skolan med specialidrott utan hade troligen kunnat erhålla en högre position inom föreningsidrotten, t ex förbundskapten eller sportchef.  Slutsats De åtta kvinnorna har valt att arbeta inom specialidrott då de har ett stort intresse för idrott. De påverkas inte av att de är få kvinnor inom yrket utan upplever att det är när de är verksamma inom föreningsidrotten som de det befintliga genussystemet inom idrotten blir märkbart. Rådande normsystem framträder inom både föreningsidrott och tränar- och ledarutbildningar. / Abstract The study aims to clarify female teachers knowledge and experience of working in a male dominated profession as a school sports teacher. The study will answer the following questions. Why have the teachers chosen to work as a school sports teacher? How do the teachers get affected by the fact that there are few female colleagues in the subject of school sports? How do the teachers get affected by working in an environment with an overrepresentation of men? Method Eight female school sports teachers were hand-picked with certain criterias. With a qualitative focus, this study used semi-structured interviews in order to reach a deeper understanding of the knowledge and experience of working in the subject of school sports. Historian Yvonne Hirdmans gender system and stereotypes model was used to investigate what happens when women enter the male dominated profession as school sports teacher. Results The results of the study showed that the teachers work with school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are fewer female than male teachers in the subject of school sports. They feel like a minority in club sports. The women highlight, the lack of interest in the profession among girls and correlates it to the existing jargon in club sports. The females are satisfied with their current working situation, but they get affected by working in a male dominated environment because they have to assert themselves. Also, some of the women believe that if they would have opposite sex, according to their knowledge and experience, they would work with sports, but they were not convinced that it would be in school sports and few of them believe that they probably would get offered other jobs in club sports, for example national head coach or club director. Conclusion The eight women chose to work in school sports because of their interest in sports. The women are not affected by the fact that there are few female teachers in the subject of school sports, but they feel like a minority during club sports.

Brandmansyrket har under lång tid varit mansdominerat, trots att antalet kvinnor inom yrket har ökat går det än idag att se en tydlig skillnad mellan antalet kvinnliga respektive manliga brandmän. Med grund i denna problematik har denna studie syftat till att undersöka kvinnliga brandmäns upplevelser av kulturen i ett mansdominerat yrke. Studien har utgått ifrån frågeställningarna “Påverkas kulturen på arbetsplatsen av att det är ett mansdominerat yrke?” samt “Hur upplever kvinnliga brandmän att arbeta i ett mansdominerat yrke?”. För att undersöka detta har empiri samlats in genom kvalitativa intervjuer med nio kvinnliga brandmän. Med hjälp av Raewyn Connells teori om genusrelationer och hegemonisk maskulinitet samt Erving Goffmans begrepp taktfullhet, har det insamlade materialet analyserats. Intervjuerna har bidragit med förståelse för de kvinnliga brandmännens upplevelser av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Resultatet har visat att de kvinnliga brandmännen har en positiv inställning till att arbeta i ett mansdominerat yrke samt att det har skett förändring i kulturen, men belyser vikten av en fortsatt utveckling av jämställdhetsarbetet. / For a long time firefighter has been a male dominated profession. Even though the number of female firefighters has increased there is still a distinct difference between the amount of female- and male firefighters. Based on this problem this study aimed to examine female firefighters experience of the culture in a male dominated profession. The framing questions of the study was ”Does the fact that it is a male dominated profession affect the culture in the workplace?” and ”How does female firefighters experience working in a male dominated profession?”. The study is of qualitative character and the empirical material has been collected through nine qualitative interviews with female firefighters. The empirical material has been analysed using Raewyn Connells Theory of gender realisations and hegemonic masculinity, as well as Erving Goffmans concept Tact. The interviews has contributed with understanding of the female firefighters experience of working in a male dominated profession. The results has shown that female firefighters has a positive attitude towards working in a male dominated profession and their experience is that there has been a change in the culture. Despite that they also highlight the importance of continued development of gender equality work.

Titel: Att vara kvinna i männens värld- En kvalitativ studie om kvinnors utvecklingsmöjligheter inom mansdominerade yrken Frågeställning: Vilka karriärhinder upplever kvinnor inom mansdominerade yrken?  Syfte: I följande arbete ämnar vi identifiera hinder för karriärmässig utveckling för kvinnor inom  mansdominerade yrken, för att skapa förutsättningar för organisationer att bygga bort dessa hinder.  Metod: Studien har en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet utgår från nio intervjuer med kvinnor som arbetar inom mansdominerade yrken. Slutsatser: De karriärhinder som uppstår för kvinnor som arbetar inom mansdominerade yrken baseras i konservativ kultur, diskriminering, att andra kvinnor blir konkurrenter,  image, sexism och problematiken med att veta sitt eget värde. På följande vis blir kvinnor utpekade som det “andra könet” och underordnade mannen och mansnormen. / Title: Being a woman in the world of men- A qualitative study of women's development opportunities in male-dominated occupations Research question: Which career obstacles do women experience in male-dominated occupations? Purpose: In the following paper, we intend to identify obstacles to career development for women in male-dominated professions, in order to provide conditions for organizations to remove said obstacles. Method: This study has an inductive research approach and a qualitative research strategy. The empirical material is based on nine interviews with women who work in male-dominated occupations. Conclusions: The career barriers that arise for women working in male-dominated professions are based on other women becoming competitors, discrimination, sexism, conservative culture, personal image, and the issue of knowing their own worth. In the following way, women are designated as the "other sex" and subordinate to the male and the male norm.