Syftet med denna uppsats är att tolka och förstå hur kvinnliga chefer i mansdominerade yrken ser på sin chefsroll. Uppsatsen tar reda på hur de kvinnliga cheferna identifierar sig med sin chefsroll och hur de kvinnliga chefernas chefsidentitet påverkas av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Tidigare forskning och teoriavsnittet ger en övergripande bild om vilka problem och hinder kvinnliga chefer står inför i mansdominerade yrken. Den teoretiska referensramen består dels av genusforskning om kvinnor och kvinnliga chefer i organisationer, och dels av Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem kvinnliga chefer för att förstå deras syn på den egna positionen som chefer i mansdominerade yrken. Resultatet av uppsatsen presenterar en sammanfattande beskrivning av intervjupersonernas svar kopplat till teorin. Nästan alla av de kvinnliga cheferna säger att de kan identifiera sig med sin chefsroll, men att det finns en skillnad i hur de är i den professionella och privata rollen. Kvinnorna berättade även att de måste kämpa mer än männen för att få samma respekt i sin chefsroll. Kvinnliga chefer hamnar dessutom ofta i en symbolisk ställning för att de syns mer än de manliga kollegorna i ett mansdominerat yrke och vissa kan därför tvingas anamma ett ”manligt beteende” för att de inte ska sticka ut för mycket från gruppen. Det framkom även att de kvinnliga cheferna saknar förebilder inom organisationer. Det som resultatet visar stämmer överens med tidigare forskning och teori vilket antyder att stereotypen för vad som är kvinnligt och manligt fortfarande lever kvar. Men även om resultatet tyder på att de kvinnliga cheferna har det tufft i sin chefsroll så visade det sig ändå att de föredrog att arbeta i ett mansdominerat yrke framför ett kvinnodominerat yrke, vilket är förvånande med tanke på att teorin inte tar upp detta. De kvinnliga cheferna vill att det ska bli fler kvinnor på chefspositioner i samhället så att det blir mer jämställt i toppen av hierarkierna. Dock trodde de att den enda lösningen för att det fortare ska bli en strukturförändring är om man inför kvotering till chefspositioner.

<p>Sammanfattning</p><p>Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom</p><p>operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett</p><p>strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.</p><p>Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.</p><p>Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ</p><p>verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar,</p><p>normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors</p><p>möjligheter att söka sig till chefstjänster.</p><p>Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om</p><p>utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett</p><p>framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det</p><p>fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom</p><p>Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen</p><p>kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter.</p><p>Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.</p>

Sammanfattning Ett mål inom svenskt polisväsende är att skapa en jämnare könsfördelning med avseende på chefsfunktioner inom operativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands län under hösten 2007 ett strategiskt långsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Syftet med denna undersökning är tvådelat, där ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats. Det praktiska syftet avser på att utvärdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ”Att vara chef i operativ verksamhet”. Det teoretiska syftet är att undersöka om det finns några genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län som har en negativ inverkan på kvinnors möjligheter att söka sig till chefstjänster. Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkätundersökning och analyserats med teorier om utvärdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ett framgångsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt. Ur ett genus- och könsmaktsteoretiskt perspektiv kan det fastställas att det förekommer genus- och könsrelaterade föreställningar, normer och värderingar inom Polismyndigheten i Hallands län. Detta är dock inte den bakomliggande förklaringen till den låga andelen kvinnliga chefer. Denna låga andel beror på civila, praktiska respektive personliga omständigheter. Nyckelord: Polismyndigheten, operativ verksamhet, kvinnlig chef, ledarskap, genus- och könsmaktsordning.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det är så få kvinnor som är chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer är normen och därför baseras dagens ledarskapsteori på mäns värderingar och uppfattningar. Detta leder till att många av dagens organisationskulturer har en manlig prägel som inte släpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de är svårigheter och hinder som kan uppstå för kvinnor när de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriärer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nå en ledande position samt hur kultur påverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan påverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svårt eller omöjligt att klättra högre upp inom en hierarki.Studien är även genomförd med en kvalitativ metod då fyra kvinnliga chefer har intervjuats. Dessa kvinnor har fått möjlighet att berätta om sina upplevelser av att vara kvinna och chef. Kvinnorna har delat med sig av sina erfarenheter på toppen och på vägen dit.Genom att analysera teori och intervjuer med kvinnliga chefer svarar studien på frågan varför det är svårt för kvinnor att bli chefer. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Abstract Author: Michaela Sabina Kling Title: Unga kvinnliga chefers kamp mot utmattning: En kvalitativ studie av bidragande organisatoriska och psykosociala riskfaktorer Course: Master Thesis in Occupational Health Science University: University of Gävle, SwedenAim: The aim of this study was to investigate factors in the organizational and psychosocial work environment that young female managers experienced as contributing to their sick leave due to work-related stress. Method: Eight participants aged 20-40 took part in qualitative semi-structured interviews, where the results were compiled in a content analysis. Main results: This study found that factors in the organizational and psychosocial work environment were related to their work role, work environment culture, organizational support functions, organizational changes, workload, and their own leadership. This led to negative effects on both their mental and physical health, as well as on their work ability and productivity. Conclusion: In systematic work environment management, the work environment of managers must be highlighted, as they are often overlooked today. The organization has an important role to play in creating a supportive and inclusive work environment where everyone, including the manager, can feel comfortable raising problems, demanding better conditions, and asking for help. With access to concrete tools such as mentorship and stress management courses, knowledge can be increased and the conditions for sustainable leadership can be improved, making young managers feel secure in their work roles. Keywords: Exhaustion syndrome, organizational support, workload, work environment, young female leader

Background: Studies that have been made in male-dominated organisations shows that only few women have succeeded in advancing to the higher positions in all businesses. Statistics shows that merely 4 % of the managers in all building companies are female. The manager role has earlier always been classified as most suitable for men resulting in barriers for women who strive for management positions. This problem is now very renowned and is called the glass ceiling. To improve the current situation, both the organization's structure and culture, have to be modernized for more women to succeed and get the courage to get into the industry. More women in the construction industry would enrich many companies and widely expand its competence. Purpose: The thesis of this paper is to provide an understanding of how the factors structure, culture, family, networking and leadership contributes to the few female managers in the production part of the construction industry. We are going to explore how women managers, based on their own experiences, believe that these barriers can be reduced. Delivery: To fulfill our purpose we have chosen to do a qualitative study with a deductive approach. We have conducted four interviews with female managers or previous female managers at different construction companies. Results: We have established that both women themselves and the companies can increase women's chances to advance in the construction industry. Women can more easily reach a management position in the construction industry by adapting to the male culture, achieving a balance between family and work and gain networking contacts. Companies in the construction industry can increase the proportion of female managers by focusing on recruitment, organizational structure, work climate, mentoring, and by taking into account the woman's family. We also found that it is important to keep the women who already work in the industry to attract more women to enter there. It is important to have female role models in companies that can guide and be good examples for new employees. Increasing the proportion of women in the construction industry requires that the interest in structural engineering is increasing in young girls. By this there will be more female applicants for structural engineering courses in the university. To reduce problems and create opportunities for women to work in the construction industry more women would be able to advance in the business. It also would lead to the glass ceiling becoming much thinner and that it could be broken completely in the future. / Bakgrund: Studier genomförda på mansdominerade företag visar att det finns ytterst få kvinnor som lyckats avancera till de högre positionerna inom samtliga företag. Statistik visar att endast 4 % av cheferna i alla byggföretag i Sverige är kvinnor. Chefskapet har tidigare alltid klassats som mest lämpligt för män vilket har lett till att kvinnor som strävar efter chefspositioner hindras från att ta sig upp i hierarkin. Detta problem är idag mycket omtalat och kallas för glastaket. För att förbättra dagens situation måste både organisationens struktur och kultur moderniseras för att fler kvinnor ska lyckas och våga ta sig in i branschen. Fler kvinnor i byggbranschen skulle berika många företag och i stor utsträckning utöka dess kompetens. Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur faktorerna struktur, kultur, familjesituation, nätverk samt ledarskap bidrar till fåtalet kvinnliga chefer i den producerande delen av byggbranschen. Vi ska även undersöka hur kvinnliga chefer, utifrån egna erfarenheter, anser att dessa hinder kan reduceras. Genomförande: För att uppfylla vårt syfte har vi valt att göra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Vi har genomfört fyra stycken besöksintervjuer, tre med kvinnliga chefer och en med en tidigare chef på fyra olika byggföretag. Resultat: Vi har konstaterat att både kvinnor själva och företagen kan öka kvinnors chans att avancera inom byggbranschen. Kvinnor kan lättare nå en chefsposition i byggbranschen genom att anpassa sig till den manliga kulturen, uppnå balans mellan familj och arbete och skaffa nätverkskontakter. Företagen i byggbranschen kan öka andelen kvinnliga chefer genom att fokusera på rekrytering, organisationsstruktur, arbetsklimat, mentorskap och genom att ta hänsyn till kvinnans familjesituation. Vi har även kommit fram till att det är viktigt att behålla de kvinnor som redan finns i branschen idag för att intressera fler kvinnor att söka sig dit. Det är viktigt att det finns kvinnliga förebilder i företagen som kan vägleda och vara goda exempel för nyanställda. För att öka andelen kvinnor i byggbranschen krävs det att intresset för byggteknik ökar hos unga tjejer för att sedan få fler kvinnliga sökande till byggtekniska utbildningar. Att reducera problemen och skapa möjligheter för kvinnor att arbeta i byggbranschen skulle göra att fler kvinnor kan avancera inom företagen. Detta skulle även leda till att glastaket blir betydligt tunnare och i framtiden skulle kunna brytas helt.