Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom.

Byggbranschen är och har historiskt sett varit mansdominerad, samt en av Sveriges mest könssegregerade branscher. Mot bakgrund av detta arbetar idag aktörer inom branschen aktivt tillsammans med Sveriges regering för att utjämna den rådande könsfördelningen och attrahera fler kvinnor till branschen. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga lärlingars upplevelser av att gå ett traditionellt lärlingsprogram och deras förväntningar som finns på framtiden inom den mansdominerade byggbranschen. Genom en kvalitativ studie har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med kvinnliga lärlingar på ett medelstort svenskt byggföretag. Materialet har analyserats utifrån en induktiv tematisk analysmetod, vilket resulterade i fyra temaområden: Arbetsklimat, Arbetsgivarens betydelse, Fysisk arbetsmiljö och Fler kvinnor i branschen. Studiens resultatdel belyste både för- och nackdelar med att arbeta inom en mansdominerad bransch som kvinna, samt vilka faktorer som kan påverka valet av att söka sig till branschen som kvinna i minoritetsposition.

Då arbetsmarknaden numera kännetecknas av en hög rörlighet, där individer som ofta byterarbete, behöver organisationer förstå varför anställda väljer att stanna kvar. Syftet med studienär att öka förståelsen för varför anställda väljer att stanna i en organisation samt att dra lärdomarfrån hur en organisation aktivt arbetar med bibehållandet. Som underlag till analysen av studiens resultat identifierades, med hjälp av tidigare forskning, tre faktorer som anses påverka bibehållandet av anställda. Faktorerna har i tidigare forskning gett förklaring till personalomsättning och i enstaka fall varför anställda stannar kvar. Det empiriska materialet i studien bygger på nio intervjuer med anställda på ICA Sverige AB, varav fyra är HR-chefer. Utifrån resultatet identifierades en tillkommande faktor, intern rekrytering. Utifrån studiens slutsatser anses faktorerna arbetsklimat, passform, organisatoriskt stöd och internrekrytering ha betydande roll i varför anställda väljer att stanna kvar i en organisation.

Studien har syftat till att undersöka hur organisationer kan ge projektledare stöd i arbete med mångfald i projekt. En kvalitativ studie har genomförts genom intervjuer med projektledare. Tematisk analys har sedan använts för att komma fram till sex huvudsakliga teman. Dessa har sedan analyserats vilket bidrog till att skapa förståelse kring sambanden mellan aspekterna. Det som slutligen framkom av studien är att förståelsen för begreppet mångfald är tydligt avgränsat till vissa dimensioner av mångfald. Det sågs som viktigt att förstå organisationskulturen samt unika utmaningar kopplade till nya arbetssätt för att förstå mångfald och stöd i sin kontext. Men även att arbetet med mångfald är en integrerad det av det helhetsarbete projektledare gör. Stöd kan erbjudas i många olika former och kan i många sammanhang ses behöva vara informellt i stor utsträckning. / The study aims to investigate how organizations can provide project managers support when working with diversity in projects. A qualitative study has been conducted through interviews with project managers. Thematic analysis has been used to identify six different main themes. These have then been analyzed which contributed to creating an understanding of the connections between the themes. What finally emerged from the study is that the understanding of the concept of diversity is clearly limited to certain dimensions of diversity. It was important to understand organizational culture as well as unique challenges linked to new ways of working, to understand diversity and support in its context. But also to say that diversity work is an integrated part of the overall work done by project managers. Support can be offered in many different forms, and in many contexts, it may be necessary for support to be informal.

Sammanfattning Föreliggande studie syftar till att bidra med kunskap om organisatoriskt stöd i grundskolan. Med organisatoriskt stöd avses det stöd som läraren inte kan ge eleven genom extra anpassningar eller sin pedagogik. Det organisatoriska stödet kräver organisatoriska förutsättningar exempelvis i form av tillgång till speciallärare, datorer, lokaler, assistenter eller anpassad gruppstorlek. För att varje elev ska utvecklas så bra som möjligt behöver vissa elever erhålla mer stöd än andra. Om det inte räcker med extra anpassningar krävs särskilt stöd, som till stor del påverkas av skolans organisatoriska förutsättningar. Det vi i studien avser att studera är det stöd som är avhängigt av skolans organisation, i högre grad än lärarens pedagogiska förmåga. Det organisatoriska stödet är betydelsefullt för möjligheten till en likvärdig skola för alla. Studiens syfte var att öka kunskapen om det organisatoriska stödet för elever i läs- och skrivsvårigheter i några grundskolor, med avseende på de stöd som ges, vilka stödformer lärarna vill ha, hur beslut om stöd fattas, samt hur stödet utvärderas. Den metod som använts i studien är semistrukturerade kvalitativa intervjuer, som genomförts med tolv lärare på olika grundskolor i Sverige. Studien visar att lärarna identifierar nivågruppering, egen dator, tillgång till speciallärare i klassrummet samt en-till-en träning hos specialläraren som tillgängligt organisatoriskt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter, som lärarna vill använda. Elevens lärare fattar beslut om extra anpassningar och om det inte anses räcka till ska behovet utredas av rektor. Beslut om särskilt stöd, vilket i regel är mer omfattande och pågår under en längre tid, tas av rektor och ett åtgärdsprogram utarbetas. Undersökningen påvisar att undervisning kan ske i olika grupper, att stöd i form av tillgång till dator ofta finns, men att stöd av speciallärare ofta sätts in för sent och i för liten utsträckning. Rutiner som tydliggöra hur stödinsatser ska implementeras, följas upp och utvärderas finns inte i tillräcklig omfattning.    Nyckelord: läs- och skrivsvårigheter, organisatoriskt stöd, extra anpassningar, tidiga insatser, särskilt stöd

Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och utgör en av de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro från arbetsplatser. Att hantera anställdas psykiska ohälsa är en krävande uppgift och ett stort ansvar som åläggs chefer, men trots detta saknas chefsperspektivet inom forskningsområdet. Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur operativa chefer med personalansvar konkret arbetar med sina medarbetares psykiska ohälsa och vilka organisatoriska förutsättningar som finns för detta. Psykisk ohälsa som fenomen är ett omfattande begrepp och används i studien tillsammans med begreppet CMD (Common Mental Disorders), vilket är ett vedertaget begrepp i internationell litteratur på området. I studien genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med operativa chefer som var verksamma i en stor organisation inom byggbranschen. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och för att karaktärisera chefernas psykosociala situation har resultatet har diskuterats utifrån krav, kontroll och stödmodellen. Studien har visat att arbetsuppgiften att som personalansvarigchef hantera medarbetares psykiska ohälsa är komplicerad och krävande. Psykisk ohälsa har bekräftats vara svårt att hantera på grund av komplexiteten i problemet och organisatoriskt stöd beskrevs som en nödvändighet för att som personalansvarig chef hantera medarbetare psykisk ohälsa. Resultatet visadeäven att det fanns vissa brister i förutsättningarna för att hantera detta, då mer konkret stöd och kunskap för dessa typer av situationer efterfrågades.

Sammanfattning Alsenfelt Pamp, Nina & Webb, Tina (2021). Tillgänglighet i språkklassrummet - organisatoriskt stöd på skolnivå. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90hp. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att bidra med ny kunskap om hur skolan kan organisera samverkan och informationsutbyte, med avsikt att stötta språklärare i arbetet med att skapa extra anpassningar som tillgängliggör undervisningen i moderna språk. Hur upplever lärare i moderna språk det stöd de får av skolorganisationen under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning? Hur ser extra anpassningar ut för elever med inlärningssvårigheter i moderna språk? Teori Som teoretisk ram användes ett systemteoretiskt perspektiv Metod Examensarbetet är en kvalitetiv studie med hermeneutisk ansats som genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex lärare i moderna språk. Resultat Resultatet visar att lärarna upplever att de får stöd från organisationen på flera olika sätt under arbetet med extra anpassningar. Mesosystemen lärplattformar, mitterminskonferenser och möten i arbetslag och ämneslag är exempel på organisatoriskt stöd lärare emellan. Lärarna beskriver att det finns ett organisatoriskt stöd i form av elevhälsans kompetens men också att denna inte är så tillgänglig som de skulle önska. Resultatet antyder att lärarna anser att informationsflödet mellan lärare och elevhälsoteam inte fungerar. Resultatet visar också att språklärarna är delaktiga i SKA-arbetet, men att syftet med arbetet är något oklart för lärarna och att de inte upplever det som ett organisatoriskt stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Vidare visar resultatet att anpassningarna som genomförs i språkklassrummet ofta är generella och inte tydligt utgår från elevens utveckling i förhållande till kunskapskraven. Extra anpassningarna genomförs i jämförelse med tidigare forskning endast i liten utsträckning med hänsyn till de behov som elever med inlärningssvåriǵheter kan ha. Det organisatoriska stödet behöver organiseras och struktureras för att ännu bättre kunna möta lärarnas behov av stöd under arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning. Specialpedagogiska implikationer Utifrån resultatet är det tydligt att det saknas ett förebyggande specialpedagogiskt perspektiv i arbetet med att skapa en tillgänglig undervisning både i det dagliga arbetet i språkklassrummet, i utformningen av anpassningar, i utvecklingen av undervisningen och i det systematiska kvalitetsarbetet. Arbetet på grupp-och individnivå handlar om att se över hur undervisningen behöver förändras och tillgängliggöras för att möta elevers olika behov. För att stödja elever med inlärningssvårigheter behöver specialpedagogen organisera för att kunskapen kring dessa elevers behov är tillgänglig och samverka med läraren i utformningen av extra anpassningar. Enligt resultatet kan språklärare behöva specialpedagogiskt stöd i arbetet med att skapa extra anpassningar som utgår från elevens individuella behov och kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven i moderna språk. Arbetet på organisationsnivå handlar om att leda och systematisera arbetet med att skapa strukturer för samverkan mellan elevhälsan och språklärare. Arbetet handlar också om att utifrån ett systemiskt tänkande skapa en kultur som utgår från ett holistiskt perspektiv. I takt med att det finns färre och färre utbildade språklärare, blir det organisatoriska och det specialpedagogiska stödet allt viktigare för att skapa en tillgänglig undervisning.

Detta examensarbete av kvalitativ karaktär syftar till att analysera hur socialsekreterare beskriver att organisatoriskt stöd påverkar ärendehandläggningen vid familjehemsplaceringar av barn och unga. Studiens resultat baseras på fem semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare med erfarenhet av utredande- eller verkställande verksamhet av familjehemsvård. Den insamlade empirin förstås utifrån begreppet organisatoriskt stöd, krav-kontroll-och stödmodellen samt copingteori. Genom en kvalitativ innehållsanalys visade resultatet att organisatoriskt stöd upplevs bestå av faktorer som ökar socialsekreterarnas handlingsutrymme. Utmärkande var att de ekonomiska förutsättningarna, socialt stöd från kollegor och chef samt rutiner-och riktlinjer upplevdes ge mest konsekvenser i ärendehandläggningen, oaktat vart socialsekreteraren befinner sig i ärendehandläggningen. Det organisatoriska stödets möjliggör för socialsekreterare att bli mer säkra i sin handläggning och när det organisatoriska stödet fungerar kan socialsekreterare fokusera mer på sitt arbete och klienterna.

Denna studie handlar om pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning. Den handlar också om vad som stödjer handledare inom ramen för deras organisation, samt om vilka effekter detta stöd får för handledarnas utvecklande av pedagogisk skicklighet. För att besvara studiens forskningsfrågor har tio doktorandhandledare inom vårdvetenskap intervjuats. Aktör-nätverksteori står som teoretisk referensram och har även använts i analysen tillsammans med tematisk analys. I resultatets första del beskrivs pedagogisk skicklighet inom doktorandhandledning utifrån fyra teman: ”Att stödja processen mot självständighet”; ”Att skapa en vårdande relation”; ”Att kombinera kunskaper och färdigheter”; samt ”Att vara flexibel i mötet med unik doktorand”. I resultatets andra del framkommer de aktörer respondenterna tog upp som ett stöd för att utveckla pedagogisk skicklighet, vilka är både formella och informella initiativ. Resultatet beskriver hur de olika stöden är lagt upp enligt studiens respondenter, samt vilka effekter de anser detta får på deras pedagogiska skicklighet.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor med invandrarbakgrund upplever främlingsfientligt bemötande från patient.Metoden vi har använt för insamling av data och analys är den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden enligt Giorgi. Urvalet består av sju legitimerade sjuksköterskor med invandrarbakgrund som är verksamma inom region Skåne. Data har samlats in genom djupintervjuer.Resultat: Det centrala resultatet i studien beskriver att främlingsfientliga åsikter hos en patient kan ta sig uttryck på olika sätt och att informanterna varit allt från mycket ledsna till opåverkade av händelsen. Sex olika copingstrategier har identifierats. Det organisatoriska stödet efter händelsen anses av informanterna ha varit allt från mycket positivt till helt obefintligt. Ett flertal informanter anser att deras arbetsplats helt saknar en levande debatt kring rasism och främlings-fientlighet samt att behovet av värdegrundsarbete är stort. / The aim of this study was to describe nurses lived experiences of xenophobic patients. The method used for data collection and analysis is the descriptive phenomenological human scientific method described by Giorgi. The informants were seven nurses with an immigrant background working within the regional health care organization of southern Sweden (Region Skåne). Data were collected using in depth interviews and transcribed in extenso. The main outcome of the study describes how nurses react in different ways when confronted with a xenophobic patient. Six different coping strategies have been identified. The organizational support after the experience of meeting xenophobic patients as reported by the nurses in this study varies from very positive to completely absent. Several informants describes the need of discussions about values at work as necessary.